Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
Alla har vi hört det: "AI kommer att ta våra jobb!" Så mycket att tanken har fått fäste, men vet du vad? Enligt World Economic Forums, WEF, senaste rapport ”Future of jobs report 2025” kommer AI och tech att skapa 170 miljoner nya jobb till 2030. Det låter mycket. Så vad betyder det egentligen för oss som jobbar i vanliga yrken? Kommer vi att bli arbetslösa eller har vi just fått en ny vän i form av AI?
Svaret är inte helt enkelt, men gissningen just nu är: AI kommer inte att ta allas våra jobb. I många fall kommer tekniken göra oss mer effektiva och frigöra oss från tråkiga och repetitiva arbetsuppgifter. Genom att automatisera det som inte kräver kreativitet eller empati kan vi människor ägna oss åt det vi är bra på – att tänka stort, vara strategiska och ta hand om de delar av jobbet som kräver en personlig touch.
Det är inte bara tech-nördar som får jobb genom AI. Enligt WEF handlar det om en hel rad yrken som dyker upp när AI äntrar arbetsmarknaden. Framförallt kommer det att bli stor efterfrågan på dataanalytiker, maskininlärningsexperter och cybersäkerhetsspecialister. Men AI behöver också människor som kan hjälpa till att styra utvecklingen i rätt riktning, som till exempel AI-språkspecialist eller AI-etiska rådgivare – ja, du hörde rätt! Tänk dig att vara den personen som ser till att AI används på ett rättvist och hållbart sätt.
Och det stannar inte här. AI kommer också att skapa helt nya jobbmöjligheter inom andra områden. WEF förutspår att till exempel hälsosektorn kommer att få ett rejält uppsving, där vi kommer att behöva fler hälsoteknologer och AI-läkare som kan använda maskininlärning för att analysera patientdata och skapa bättre behandlingar.
Sedan har vi den gröna revolutionen. AI kommer att vara en stor hjälp när det gäller att utveckla förnybar energi, optimera hållbar produktion och lösa klimatutmaningar. Det betyder fler jobb inom grön teknologi, där människor kommer att behöva analysera och förbättra hållbara lösningar. Där har vi också en stor möjlighet för framtiden.
För oss som redan jobbar inom traditionella yrken kan det kännas läskigt att tänka på AI. Det du ska vara beredd på är att många tjänstemannajobb kommer att få sig en riktig makeover.
Tänk dig att du jobbar i kundtjänst. Istället för att svara på samma frågor om och om igen får du möjlighet att hjälpa kunder med de mer komplicerade frågorna där din mänskliga kreativitet och empati verkligen gör skillnad. Eller om du jobbar inom administration eller logistik: AI kan hjälpa till att ta hand om de tråkiga och tidskrävande uppgifterna, så att du kan fokusera på att göra jobbet mer effektivt och kreativt. Lite som att få superkrafter i vardagen.
Och vet du vad? Flera av de nya jobb som AI skapar kommer att handla om att hjälpa oss människor att utvecklas och anpassa oss till den nya digitala verkligheten. HR-specialister som kan hantera digital omställning, utbildningsansvariga som ser till att alla får rätt kompetens för framtiden – detta är några av de nya roller som WEF förutspår kommer att växa fram.
Så, vad betyder detta för oss tjänstemän ? För många handlar det om att vara förberedd på den förändring som AI kommer att föra med sig.
– Den goda nyheten är att AI inte nödvändigtvis betyder att jobb försvinner – det handlar mer om att jobben förändras. För att vara redo för framtiden behöver vi alla hålla koll på våra tekniska färdigheter och se till att vi hänger med i utvecklingen, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Unionens vill hjälpa sina medlemmar att rusta sig för denna förändring genom kompetensutveckling och att skapa trygghet i denna digitala omställning.
– WEF:s rapport förutspår att de nya jobben kommer att komma snabbare än vi tror, så det gäller att vara proaktiv i att anpassa sig till framtidens arbetsmarknad, säger Peter Hellberg.
Vet du att TRR erbjuder personlig kompetens-coachning? De ger dig koll på framtidsjobb, personligt stöd kring utbildningsvägar och möjlighet att finansiera din karriärutveckling med olika studiestöd. Läs mer på trr.se
