Klarna tecknar kollektivavtal
Nu är det klart att Klarna tecknar kollektivavtal och därmed är strejkvarslet avblåst.
Nu är det klart att Klarna tecknar kollektivavtal och därmed är strejkvarslet avblåst.
Unionen och Sveriges Ingenjörer har sedan i våras gemensamt förhandlat om kollektivavtal . Nu är det klart att Klarna tecknar kollektivavtal och därmed är strejkvarslet avblåst.
Här kan du läsa pressmeddelandet med mer info
Sedan i mars har Unionen tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Akavia förhandlat om kollektivavtal på Klarna. I slutet av oktober avslutades förhandlingarna på initiativ av förbunden då förhandlingar inte längre känns meningsfulla.
De frågeställningar som är relevanta kopplade till kollektivavtalstecknande har retts ut och Unionens uppfattning är att ett beslut om avtal medvetet förhalas av Klarna.
För att få till stånd ett kollektivavtal för Unionens medlemmar vid Klarna varslar Unionen om stridsåtgärder.
Strejk träder i kraft tisdagen den 7 november om ingen överenskommelse om kollektivavtal träffas innan dess.
Konflikt och strejk är en yttersta åtgärd vi har i syfte att teckna kollektivavtal . Vår grundinställning och ambition är att alltid lösa frågor genom att förhandla och komma överens men om vi hamnar i ett läge där vi trots stora ansträngningar inte lyckas nå en uppgörelse har vi konfliktåtgärder som ett yttersta påtryckningsmedel som vi kan och under rätt förutsättningar inte tvekar att använda.
Det är Unionens förhandlingschef som förordar behov av konfliktåtgärder och som fattar beslut om konflikt.
Varsel är en förvarning om konfliktåtgärder. MBL anger att varsel ska lämnas till motparten minst sju arbetsdagar i förväg.
Fullständig arbetsnedläggelse, så kallad strejk, innebär att de medlemmar som är uttagna i strejk måste lämna arbetsplatsen och sina arbetsuppgifter under den tid som konflikt pågår.
Arbetsredskap av typ mobiltelefon och bärbar dator ska lämnas på arbetsplatsen, eller förvaras på annat sätt efter överenskommelse med närmaste chef.
Det är en konfliktåtgärd av arbetsgivaren som innebär att Unionens medlemmar stängs ute från sina arbetsplatser. Vid lockout anger arbetsgivaren i sitt varsel vem konflikten riktar sig mot, vilka anställda som berörs, vilka konfliktåtgärder som vidtas och när de ska verkställas. En lockout innebär att Unionens medlemmar inte får lön utan ska ansöka om konfliktersättning.
En arbetstagare som är inte är medlem i det fackförbund som är i konflikt eller som är medlem i en annan facklig organisation än den organisation som vidtar stridsåtgärden, har rätt att säga nej till att utföra de arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts av de strejkande. En facklig organisation får inte uppmana eller försöka påverka arbetstagare att iaktta neutralitet, däremot upplysa om att denna rättighet finns.
Ja, om du är medlem i Unionen och omfattas av varslet ska du delta i strejken. Att följa fattat beslut är en del av medlemskapet och rätten att få delta i en strejk utan att senare bli straffad för det av din arbetsgivare är bland annat grundlagsskyddad i svensk lag.
Som oorganiserad kan du sympatisera med strejken och inte utföra arbete, detta räknas inte som att du bryter mot ditt anställningsavtal . Dock har du inte rätt till konfliktersättning om du inte går med i Unionen innan det klockslag konflikten bryter ut.
För konfliktens effekt är det viktigt att omfattningen respekteras och att även oorganiserade upplyses om att allt tjänstemannaarbete är satt i blockad vilket innebär att inget arbete ska utföras. Detta gör det än viktigare att gå med i Unionen för att få konfliktersättning.
Istället för lön kommer Unionen att betala ut konfliktersättning som kommer täcka den lön du inte får av din arbetsgivare under tiden du strejkar.
Det finns ingen karens- eller kvalificeringstid för nyblivna medlemmar. Det är möjligt att bli medlem under varseltiden, fram till det klockslag då strejken bryter ut för att kvalificera sig för ersättning. Möjligheten att gå med i förbundet finns kvar även efter men då finns ingen rätt till konfliktersättning.
Du ansöker om konfliktersättning digitalt genom att gå in på Unionen.se och logga in på Mitt Unionen. Där fyller du i dina uppgifter och skickar in din ansökan genom att legitimera dig med Mobilt BankID eller BankID.
Unionens förbundsstyrelse fastställer de ersättningsregler som ska gälla vid varje konflikttillfälle. Ambitionen är att ersättningen ska vara utbetald innan arbetsgivaren gör löneavdrag.
Skulle det komma fram att du arbetar trots att du som medlem omfattas av strejken kommer det anmälas som ett konfliktbrott. Enligt Unionens stadgar §2.3 kan en medlem som bryter mot förbundets värderingar, stadgar eller fattade beslut uteslutas efter beslut från förbundsstyrelsen.
Rätten att iaktta neutralitet vid en konflikt är en individuell rättighet. En arbetstagare som är oorganiserad eller medlem i en annan facklig organisation än den organisation som vidtar stridsåtgärden, har rätt att säga nej till att utföra de arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts av de strejkande. En facklig organisation får inte uppmana eller försöka påverka arbetstagare att iaktta neutralitet, däremot upplysa om att denna rättighet finns.
Strejkrätten för fackliga organisationer är grundlagsskyddad i regeringsformen. Det innebär att du har ett skydd i lagen mot att din arbetsgivare kan sparka dig eller på något annat sätt straffa dig om du deltar i en strejk som Unionen beslutat om.
Nej ditt arbetstillstånd påverkas inte för att du deltar i en strejk som organiseras av Unionen.
Nej och skälet är att även oorganiserade har rätt att delta i en strejk, även om de inte får någon konfliktersättning. Arbetsgivaren behöver inte veta vem som är medlem eller inte.
Nej, arbetsgivaren kan inte kräva att få veta vilka som är medlemmar i ett fackförbund.
De som är förtroendevalda på arbetsplatsen bör omgående informera sina medlemmar om att de inte har någon skyldighet att uppge för företaget om - och i vilket fack - de är medlemmar.
Nej. Du hade en pågående sjuklöneperiod som startade från och med första dagen du avstod arbete på grund av sjukdom. Sjuklönen ska fortsättningsvis betalas av din arbetsgivare. Efter de 14 dagar som sjuklöneperioden avser utgår sjukpenning från Försäkringskassan samt sjuklön enligt kollektivavtal .
Ja. Anledningen är att det inte inleds någon sjuklöneperiod under en pågående konflikt. Om du fortfarande är sjuk när konflikten upphör börjar sjuklöneperioden och arbetsgivarens ersättningsansvar första dagen som du skulle ha arbetat.
Om du varit helt föräldraledig får du din föräldrapenning från Försäkringskassan. Om du har fått/ skulle ha fått föräldralön under konfliktperioden ska arbetsgivaren betala ut det som vanligt.
Arbetsgivaren ska betala ut semesterlön som vanligt förutsatt att semestern var planerad och godkänd innan dess konflikten bröt ut.