Det här är ett begrepp vi satt högt på till nyordslistan 2020. Om inte Språkrådets, så vår egen. För det är ett ofrånkomligt fenomen vi ser omkring oss på kontoret, i kollektivtrafiken, på gatan och inte minst hemma.
Människor sitter, står och går intill varandra men befinner sig samtidigt i helt separata bubblor, kapslar, auditiva universum, innanför sina hörlurar där det spelas poddar, ljudböcker eller bara ren och skär brusreducering. Vissa talar rakt ut, andra blickar mot en osynlig horisont.
Att förkapsla
Begreppet ”kapsla in” är ju inte nytt, kanske du invänder nu, men det står för något annat. Vi lägger till prefixet ”för-”, och ger begreppet en mer aktiv roll, samtidigt som vi särskiljer det från andra användningsområden, som elektronikens ”inkapsling” av kablar etcetera.
Att förkapsla är, som vi ser det, något man gör i sig och det kräver inget pronomen, även om det också går bra att förklara för kollegorna ”nu förkapslar jag mig med det här projektet en stund, så ingen idé att försöka prata med mig på ett tag.”
Varför vill man förkapsla? För att stänga ute en allt mer påträngande omvärld, i form av notiser, chattar och buller – men också för att skapa egna rum för tankeflykt och dagdröm. Alltså både inkapsling och utrymning i en och samma aktivitet.
Se även: Dopaminfasta
I arbetslivet har fokus varit det nya heta i flera år – samtidigt har de enskilda kontorsrummen bytts ut mot öppna landskap utan egna platser. De digitala verktygen uppmuntrar till multikanalskommunikation och förströelsen lockar alltid ett klick bort. Lösningen är i många fall: förkapsling.
Besläktade begrepp:
- Kapsling – som kapsla in kabel, skruv etcetera.
- Inkapsling – i bemärkelsen information, innebär inom dataprogrammering att man kapslar in funktioner i ett kodblock eller kodbibliotek.
- Förpappring – på Språkrådets nyordslista 2018, lanserat av filosofen Jonna Bornemark. Förpappring står för de ständiga kraven på dokumentation i organisationer och företag.