65 procent av cheferna använder jobbmobilen och -datorn privat. Men det innebär att arbetsgivaren kan läsa dina sms – även om det sällan är tillåtet. ”Ur mitt perspektiv skulle jag starkt rekommendera att du har en privat mobil”, säger Unionens dataskyddsombud Nils Henckel, som här reder ut vad som gäller.
Många av oss använder jobbmobilen även privat. Ja, hela sex av tio tjänstemän gör det, enligt en Novus-undersökning gjord på uppdrag av Unionen. Och andelen chefer som gör det är faktiskt ännu lite högre (65 procent av cheferna mot 58 procent av samtliga). Det kan kännas enklast så, och lite lyxigt att slippa betala för ett eget abonnemang också. Men det innebär att du utsätter dig för risker.
- Det är dumt av flera anledningar. Du kanske råkar ladda ner en fientlig app med dålig säkerhet, vilket utsätter företaget för fara, säger Unionens dataskyddsombud Nils Henckel, som tidigare jobbat på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Han berättar om en incident för några månader sedan där en person på Tullverket som laddade ner appen Google photo, som skickar alla mobilens bilder till en server i USA – vilka amerikansk underrättelsetjänst teoretiskt skulle kunna begära ut.
- Det tråkiga var att personen hade fotat utredningsmaterial, som alltså skickats till ett amerikanskt bolag. Tänk dig exemplet med fysiska bilder; det är som att personen skulle ha tagit ett gäng foton från en utredning och postat dem till ett amerikanskt bolag som jobbar med information. I det här fallet fick Tullverket betala ett relativt stort bötesbelopp.
det innebär också att arbetsgivaren, exempelvis din chef eller HR-avdelningen, skulle kunna övervaka din privata kommunikation
Men det innebär också att arbetsgivaren, exempelvis din chef eller HR-avdelningen, skulle kunna övervaka din privata kommunikation – mejl och meddelanden du skickar till familj och vänner.
- Har du en Iphone i jobbet och installerar ett Icloud-konto, så blir det per se så att arbetsgivaren får ta hand om alla dina privata konversationer. Arbetsgivaren vill nog inte ha dem, men jag skulle inte ta risken. För tänk om just du har en chef eller person på IT- eller HR-avdelningen som har lust att gå in och kika på vad du gör? Och vad händer med all din information och alla dina bilder när du slutar? Tanken på att arbetsgivaren äger ens privata information får i alla fall mig att rygga tillbaka.
Ja, det tror jag. De flesta chefer eller HR-avdelningar har inget som helst intresse av att sitta och övervaka dig, men det förekommer, så varför utsätta sig?
Det enklaste sättet är att skilja på jobb och privatliv, och ha en egen mobil och dator för privata ändamål. Tänk också på att inte ha jobbmejlen installerad på din privata mobil, tipsar Nils Henckel.
Det beror på. Arbetsgivaren får inte sitta och läsa dina mejl av rent intresse. Men om det finns särskilda anledningar, exempelvis misstanke om bedrägeri eller allvarlig misskötsamhet, så kan det vara möjligt. Men man får aldrig hålla på med ren och skär övervakning utan väl underbyggt syfte, eller kontrollera att folk är tillräckligt effektiva. Allt arbetsgivaren gör ska dessutom meddelas i förväg, så att alla på arbetsplatsen är fullt medvetna om att det sker, säger Nils Henckel.
Du kan vända dig till facket, kanske din förtroendevalda eller ditt arbetsmiljöombud , och berätta vad som har hänt. Gör också ett klagomål till IMY, som kan utreda ärendet och döma ut böter.
Nästa artikel
2024-11-12
Förändring bygger på ett ibland svårförenligt motsatsförhållande. Å ena sidan är utveckling och nya inriktningar nödvändiga för att undvika stagnation, å den andra kan förändring också kännas osäkert och skrämmande. Satus quo är tryggt, i förändring finns inga garantier för att det kommer gå bra.
Det gäller i såväl vardag som arbetslivet. En omstrukturering, en ny inriktning, ett annorlunda arbetssätt, teknisk utveckling som tvingar fram nya metoder, allt är saker som kan skapa oro.
För cheferna som ska kommunicerar kring eventuella förändringar är det av högsta vikt att inkludera medarbetarna i processen så tidigt som det bara går.
jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap
– Merparten av de förhandlingar jag är inblandad i kommer från att arbetsgivarna vill göra en förändring, berättar Marianne Rozman, chefsombudsman på Unionen. Och jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap.
Att tidigt presentera förändringens syfte, mål och bakomliggande orsaker är grundläggande när man kommunicerar den till medarbetarna.
– Varför ska man över huvud taget göra en förändring? Vad är det tänkt att vi ska vinna? Vad är målet? Och när ska vi nå målet? Det är superviktigt för alla förändringar att ha svar på de frågorna. Med otydligt syfte och mål finns risken att det ser ut som att man bara vill förändra för sakens skull.
Varför ska man över huvud taget göra en förändring?
Nyckelordet är delaktighet
Inkludering av medarbetarna kan bli centralt för att öka acceptansen för förändringen i fråga. En tumregel är ”ju tidigare desto bättre”.
– Medarbetare har så gott som alltid bra synpunkter, säger Marianne. De känner verksamheten, de känner sig själva, de vet hur det dagliga arbetet går till. De kunskaperna och erfarenheterna vore det bara dumt att bortse från.
Det är också, i slutändan, medarbetarna som förändringarna verkligen påverkar. En justering som framstår som minimal ur ledningens helikopterperspektiv kan få stor effekt i medarbetarnas vardag.
Nyckeln för att öka chanserna för acceptans är att låta medarbetarna göra sina åsikter hörda. Även om inriktningen av beslutet redan är taget och att en förändring är nödvändig, så är det viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga.
Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
– Arbetsgivaren behöver ofta bestämma VAD som ska göras, men de kan ofta låta medarbetarna påverka HUR. Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
Just känslan av att vara inkluderad i beslut är något Marianne Rozman trycker på.
– Om inte annat så har man i alla fall fått säga vad man tycker och blivit lyssnad på. Ledningen visar att de förstår att medarbetarna är viktiga för företaget och kan och förstår sina uppgifter.
Ödmjukhet, ärlighet, öppenhet
Motsatsen till att inkluderas är att presenteras för ett redan fastslaget faktum – ”här är förändringen, den kommer genomföras med start nästa vecka” – vilket lätt skapar en känsla av att inte vara viktig för företaget.
För att göra processen så bra som möjligt är i stället medbestämmande för medarbetarna och närvaro från chefen viktigt. Som ledare får man inte rygga tillbaka, dra sig undan eller slå ifrån sig.
Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt.
– Den närmsta chefen måste vara beredd på och öppen för att ta emot medarbetarnas frågor och synpunkter. Många gånger när jag har förhandlat kring organisationsförändringar så har cheferna försökt fly undan lite. För de vet att beslutet är tufft och kommer påverka många. Har man då förankrat beslutet blir det också lättare att bemöta kritik.
Vikten av förankring gäller också i flera nivåer. Ledningsgruppen behöver ha en förankringsprocess också med mellanchefer.
– Ska de underställda cheferna kunna motivera och argumentera för ledningens beslut behöver de också gå igenom en förankringsprocess. Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt. Man behöver kunna stå upp för förändringen i alla led.
I de flesta företag sker förändringsprocesser kontinuerligt. Hur man har hanterat den senaste förändringen påverkar självklart också hur acceptansen bland medarbetarna är för nästa och nästnästa. Även i det hänseendet efterlyser Marianne prestigelöshet från arbetsgivaren.
Den här gången vill vi att ni ska vara med oss
– Om man tidigare har gjort en förändring som inte blev bra, börjar man nästa förändringsprocess i rejäl uppförsbacke. Då behöver man som chef vara öppen med det. Man behöver säga: ”förra gången tänkte vi fel, vi lyssnade inte på er och förankrade inte beslutet tillräckligt. Vi är medvetna om det. Den här gången vill vi att ni ska vara med oss”. Den typen av ärlighet från chefen är a och o.