Svenska företag och myndigheter verkar just nu vara under attack – och de cyberkriminella fortsätter hitta nya vägar in. Nyligen rapporterades det om hur Tillväxtverket bestulits på flera miljoner av så kallade sociala ingenjörer. Vi lär dig känna igen dem och deras tricks.
Publicerad 04 sept. 2023
Dagens Nyheter rapporterade nyligen om att Tillväxtverket bestulits på åtta miljoner kronor genom fejkade mejl som verkade komma från generaldirektören. Och de är långtifrån de enda som utsatts. Ofta kallas detta för vd-bedrägerier, där en bedragare utger sig för att vara företagets vd, och ber en anställd att göra en överföring på en stor summa pengar.
När man pratar om säkerhetsintrång tänker många på hackare, eller någon annan teknisk svaghet, men många attacker riktar in sig på oss människor som den svaga länken. Det här kallas ”social engineering”, alltså social ingenjörskonst, där människor manipuleras att lämna ut information. För bedragaren kan det vara betydligt enklare att få ut information den vägen än att hacka sig in i ett supersäkert system och sno åt sig vad man vill ha. För säkerheten är aldrig starkare än den svagaste länken. Ibland får man tag på mindre bitar av information om ett företag eller en verksamhet, men ihoppusslade kan de innebära en rejäl säkerhetslucka.
Här är några vanliga taktiker på respektive område för att få tillträde, samla på sig information eller plantera utrustning. Se upp för dessa!
Nästa artikel
Många av oss är försiktiga med att klicka på länkar i mejl vi inte känner igen. Tyvärr är vi inte riktigt lika försiktiga när det kommer till våra mobiltelefoner. Det vet hackarna, som därför nu ofta använder sig av metoden ”smishing”, där ordet är en sammansättning av sms och phishing (nätfiske).
Att hackare skickar ut mejl där man ber dig klicka på en länk, som i sin tur startar en nedladdning eller öppnar en skadlig webbsida är välkänt. Därför har de flesta företag redan säkrat upp med spamfilter, antivirusprogram, brandväggar och gateways. Därför testar man nu nya vägar – och går via sms eller chattappar som Messenger eller Whatsapp.
Liksom de flesta cyberbrottslingar är sms-fiskare ute efter att få tag på personuppgifter eller login – som de senare använder för att stjäla dina eller ditt företags pengar. Det är vanligt att man använder företagets mobil även privat, vilket gör att sms-bedrägerier inte är ett hot bara mot dig, utan även din arbetsgivare.
En praktisk sak med mobilen är att man kan göra saker när man är på språng. Lite snabbt, sådär. Därför är det lätt att klicka på en länk i ett mess av misstag eller svara när man inte borde. För brottslingarna är smarta, meddelandet kan påstås komma från en chef eller bank, där du ombeds skicka personlig eller ekonomisk information som ett kontonummer eller en viktig kod.
Inget mobilt operativsystem är helt skyddat mot attacker, alltså vare sig Android-telefoner eller Iphone.
Bästa tipset är att inte göra någonting alls – angreppet gör bara skada om du nappar på det.
