Nu presenteras en statlig utredning om framtidens anställningstrygghet, som föreslår en rad förändringar om till exempel reglerna kring uppsägning. Nu höjs många röster såväl för som emot utredningen. Unionen har i många år strävat efter en vad vi kallar utvecklad anställningstrygghet.
Publicerad 17 juni 2021
Och parterna , alltså fackförbunden och näringslivet hävdar att det är viktigt att utredningens förslag inte går igenom utan att parterna själva får förhandla fram nya lösningar.
Varför är det så viktigt?
– Vi är övertygade om att lösningar som vi själva mejslar fram är långsiktigt mer hållbara, för då har man själv tagit i hand på dem. Man är med och bär reglerna, och vill få dem att fungera, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Det andra skälet är att de positiva saker Unionen vill uppnå, som bättre möjlighet till kompetensutveckling när man har jobb, och bättre hjälp och ekonomiskt stöd vid omställning, är svåra att lagstifta om.
– Lagar är trubbiga verktyg. Det är exempelvis svårt att lagstifta om hur mycket tid per vecka man ska få ägna åt kompetensutveckling . Det som passar en bransch, kanske är fel för en annan, så det är bättre att vi får ta fram anpassade lösningar som skrivs in i kollektivavtal , säger Martin Wästfelt.
Men det här är ju inget nytt under solen. Parterna har länge förhandlat om en ökad trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden utan resultat. Så varför skulle vi lyckas bättre nu?
– Det är en relevant fråga. Det här är komplexa saker omgärdade av starka symbolvärden. Men frågan har blivit än mer angelägen den senaste tiden, inte minst kopplat till corona-krisen där hundratusentals människor går på korttidsarbete eller har blivit uppsagda, och branscher förändras snabbt. Det ligger i allas intresse nu att komma överens om en moderniserad anställningstrygghet.
Unionen kan tänka sig att tumma på LAS-regler, varför?
– För att få något i en förhandling måste man vara beredd att ge något. Ibland låter det som att LAS är det optimala skyddet, men det är det inte. Exempelvis har de 17 procent som är visstidsanställda väldigt svagt skydd. Vi vet också att på dagens arbetsmarknad sitter tryggheten inte bara i antalet anställningsår, utan även i den egna kompetensen, och på det området vill vi stärka tryggheten för människor, säger Martin Wästfelt.
Nästa artikel
Ända till nu har automationen framförallt påverkat arbetares jobb, personer med lägre utbildning. Men den nya typen av generativ artificiell intelligens, som ChatGPT och Midjourney, ändrar på det. Länge trodde man att yrken som byggde på kreativitet och tekniska färdigheter var ganska skyddade. Men den generativa artificiella intelligensen är verktyg som snabbt processar och smälter samman information för att sedan skapa nytt innehåll. Så de som påverkas mest den här gången är jobb som kräver kognitiva färdigheter, kreativitet och ofta högre utbildning. En rad rapporter och studier pekar på att de jobb som förändras mest av den generativa AI:n är dels högre betalda positioner, dels kvinnors jobb då fler kvinnor är assistenter. Ja, en rapport från Accenture visar att så mycket som 40 procent av alla arbetade timmar kan påverkas av generativ AI.
– Utvecklingen har gått snabbare än de flesta anat, inklusive experter på området. Även om AI just nu mer assisterar människor än ersätter dem, säger Unionens chefsekonom Tobias Brännemo.
Tidningen The New York Times visade med hjälp av forskare på OpenAI hur stor andel av uppgifter som helt eller delvis kan utföras av en AI. Av resultatet kan man tydligt se att många tjänstemän påverkas.
Gymnasieutbildning eller lägre: 6 %
Ex. kemtvättare, operatörer inom sömnad, personer som jobbar med snabbmat
Gymnasieutbildning: 17 %
Ex. manikyrister, fotvårdare, skådespelare, säkerhetsvakter
Yrkesinriktad utbildning: 38 %
Ex. elektriker, sjukvårdare, anläggningschefer
Kandidatexamen eller fyraårig högre utbildning: 75 %
Ex. sjuksköterskor, HR-specialister
Master- eller doktorandutbildning: 64 %
Ex. apotekare, psykologer, jurister
Vi står alltså inför stora förändringar, även om det inte behöver betyda att AI:n tar våra jobb.
– Just nu upplever många snarare att de är mer produktiva och effektiva tack vare AI. Som programmerare som snabbare och bättre kan skriva kod med hjälp av en AI, säger Tobias Brännemo.
AI:n kan också hjälpa till att skriva lagförslag, eller fungera som en typ av digital terapeut, för att ta några exempel.
– Jag tror inte att vi människor kommer att få slut på saker att göra. Vad som inte kan automatiseras är exempelvis social kompetens, teamwork och omhändertagande.
Nej, maskinerna har vare sig mänsklig empati eller förmågan att läsa av nyanser.
– Som vid alla stora skiften kommer det också att tillkomma nya arbetsuppgifter och jobb, även om vi i dagsläget inte vet exakt vilka, säger Tobias Brännemo.
De flesta experter menar att nästan alla kommer att behöva uppdatera sin kompetens. I en undersökning från företaget PwC, där man frågat medarbetare i 46 länder, är en stor andel positivt inställda till
kompetensutveckling
och att lära sig arbeta med AI. Det råder en tydlig förändringsvilja. Men Sverige sticker ut. Bara 18 procent, jämfört med 34 procent globalt, höll med om att de kompetenser som krävs kommer att förändras avsevärt under de kommande fem åren.
Så vad kan du göra för att hålla dig uppdaterad? Lär dig mer om AI, testa själv, och kompetensutveckla dig regelbundet.
– Att ta till sig ny kunskap är bästa sättet att säkra sin anställningstrygghet.
Vill du plugga med lön? Här finns mer info om omställningsstudiestödet.
Gratis grundkurs i AI. Elements of AI, är en grundkurs i AI. Bakom kursen står bland annat universiteten i Helsingfors och Linköping.
Internetstiftelsen har också bra material om AI.
Prata med en AI. Testa själv att använda en AI. ChatGPT, är en chatbot-teknologi utvecklad av OpenAI, som kan hantera frågor och svar i text. För att få så bra svar som möjligt gäller det att skriva detaljerade uppmaningar, så kallade prompts. Midjourney, är en sajt där du kan skapa AI-genererade bilder.
