Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central
ombudsman
på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen-
klubb
eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en
förhandling
om detta.
Många av oss är försiktiga med att klicka på länkar i mejl vi inte känner igen. Tyvärr är vi inte riktigt lika försiktiga när det kommer till våra mobiltelefoner. Det vet hackarna, som därför nu ofta använder sig av metoden ”smishing”, där ordet är en sammansättning av sms och phishing (nätfiske).
Att hackare skickar ut mejl där man ber dig klicka på en länk, som i sin tur startar en nedladdning eller öppnar en skadlig webbsida är välkänt. Därför har de flesta företag redan säkrat upp med spamfilter, antivirusprogram, brandväggar och gateways. Därför testar man nu nya vägar – och går via sms eller chattappar som Messenger eller Whatsapp.
Vad är de ute efter?
Liksom de flesta cyberbrottslingar är sms-fiskare ute efter att få tag på personuppgifter eller login – som de senare använder för att stjäla dina eller ditt företags pengar. Det är vanligt att man använder företagets mobil även privat, vilket gör att sms-bedrägerier inte är ett hot bara mot dig, utan även din arbetsgivare.
Varför lyckas sms-fisket?
En praktisk sak med mobilen är att man kan göra saker när man är på språng. Lite snabbt, sådär. Därför är det lätt att klicka på en länk i ett mess av misstag eller svara när man inte borde. För brottslingarna är smarta, meddelandet kan påstås komma från en chef eller bank, där du ombeds skicka personlig eller ekonomisk information som ett kontonummer eller en viktig kod.
Inget mobilt operativsystem är helt skyddat mot attacker, alltså vare sig Android-telefoner eller Iphone.
Hur undviker jag att bli lurad?
Bästa tipset är att inte göra någonting alls – angreppet gör bara skada om du nappar på det.
Klicka inte på något om du inte känner igen avsändaren.
Ingen bank ber dig uppdatera kontoinformation eller bekräfta en kod via sms!
Brådskande uppmaningar är ett varningstecken. Det kan vara en alarmerande säkerhetsvarning eller erbjudanden som måste utnyttjas direkt.
Stavfel och konstiga formuleringar kan vara ett tecken på automatiserad översättning.
Förvara inte dina kreditkorts- eller bankuppgifter på din mobil. Om informationen inte finns där, så går den inte att stjäla.
E-kurs: GDPR för förtroendevalda
E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.