Tangenttryck, skärmdumpar och ansiktsigenkänning. Chefer kan hålla koll på oss på fler sätt än vi tror, men långt ifrån allt är tillåtet. Här går vi igenom vad som är tekniskt möjligt, och vad en arbetsgivare faktiskt får göra.
Publicerad 09 maj 2023
Distansjobbandet har gett oss mer frihet och flexibilitet, men också inneburit att tjänstemän är mer övervakade än någonsin. För via olika datasystem och programvaror kan din arbetsgivare nu följa så gott som varje sekund av din arbetsdag.
– Det finns ingen forskning som visar exakt hur vanligt detta är, också för att en av poängerna är att man inte ska veta om det, men min erfarenhet efter att ha jobbat på båda sidorna är att det är mycket vanligare än man tror, säger Mattias Beijmo, internetanalytiker och skribent.
Medarbetare följs på alla möjliga sätt. För callcenterpersonal är det inte ovanligt att arbetsgivare har installerat applikationer som håller koll på hur mycket varje anställd ringer respektive svarar i telefonen. Man kan också låta en AI analysera personalens tonläge – låter man ofta irriterad kan man kallas till samtal med chefen.
Många tänker att ”låt dem kolla, jag har inget att dölja.”
– Ja, en relativt hög procent är okej med detta. Man kanske till och med tycker att det är bra att det kommer fram att Bengt slöar på jobbet, så han borde inte få lika hög lön som oss andra. Men övervakningen glider lätt över till osund kontroll, som även du som har rent mjöl i påsen till slut kan uppleva stressande.
En annan vanlig tanke är att det här låter som något chefer gör i USA, men inte här i Sverige. Vad säger du om det?
– Det är Svenskt Näringslivs favoritargument. Hästskit, säger jag, och där får du gärna citera mig. Till att börja med så är många av de företag som tjänstemän jobbar på ägda av multinationella företag, så kulturen är i grunden inte svensk. Och att vi skulle ha en så unik ledarskapskultur i det här hänseendet tror jag inte på, i så fall vill jag se forskning på det.
Mattias Beijmo påpekar att utvecklingen springer på nu, den här typen av övervakning blir allt vanligare, så fackförbunden borde steppa upp.
– Precis som vid industrialiseringen, där det var svårt för den enskilda fabriksarbetaren att kräva förändringar i den livsfarliga arbetsmiljön, är det inte upp till den enskilde att driva de här frågorna heller.
Har du förslag på någon konkret förbättring?
– Jag har länge föreslagit att man borde ha digitala skyddsronder. Precis som den fysiska arbetsmiljön behöver ses över, så behöver också den digitala granskas, säger Mattias Beijmo.
Vad arbetsgivaren kan och får göra är två olika saker. Här redogör vi för vad som är möjligt, och Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström kommenterar vad som är lagligt och inte.
Arbetsgivare kan se vem du mejlar till, när du skickade mejlet och exakt vad som står i konversationen. Ja, det går till och med att få fram mejl som du har raderat. Och använder du din privata mejl även på jobbdatorn, så kan arbetsgivaren läsa även dessa.
– Enklast är om du utgår ifrån att det du gör på jobbet läses ibland, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Arbetsgivaren får inte scanna av din mejl av rent intresse. De får bara läsa din mejl om det finns en välgrundad misstanke, exempelvis att den anställda agerar illojalt eller begår brottsliga handlingar som kan drabba företaget. Men det räcker inte att arbetsgivaren får för sig att vilja kolla din mejl, de måste ha en välgrundad misstanke.
Idag finns det programvara som följer hur aktiva medarbetare är på sina datorer. Insamlad data kan visa vilken tid på dagen du är mest aktiv, vilka program du använder flitigast, hur många minuter du spenderar på att läsa och redigera ett dokument, om du deltar i digitala möten etcetera. Ja, de kan till och med se hur många tangentnedslag du har per minut.
– Det finns program som tar regelbundna screenshots av datorns skrivbord eller följer din skärm i realtid, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Som utgångspunkt är det inte tillåtet med realtidsövervakning. Det inkräktar alldeles för mycket på den personliga integriteten.
Din arbetsgivare kan se vilka sajter du går in på på jobbet, även sociala medier. De kan se vad du handlar på Apotea, och drömmer om på Hemnet.
– När du använder internet via en dator, telefon eller nätverk som arbetsgivaren äger, finns stora möjligheter att hålla koll på vad du gör online, säger Mattias Beijmo.
Man kan också i hemlighet gå in på datorn via fjärråtkomst. Det går till och med att se vad du gör på din personliga dator, när den är uppkopplad mot företagets nätverk.
Förbundsjuristen kommenterar: Man får inte övervaka sina medarbetare så närgånget att man kartlägger dig som individ eller din arbetsdag. Möjligen kan ett företag få göra det på gruppnivå, eller under en längre tid, som en tremånadersperiod. Och det är bara tillåtet i relation till arbetet, arbetsgivaren får inte kolla vad man handlar på nätapoteket.
Även om ni har roligt på jobbet, och även om vissa av dina kollegor har blivit goda vänner, så ska du vara försiktig med vad du skriver i chattkanaler som Teams, Slack och Google chat. Din arbetsgivare kan nämligen se det. Och är du inte aktiv i Teams, så kan din chef ifrågasätta varför du inte ”är på jobbet.”
– Skriv helt enkelt inget där, som du inte vill att chefen ska läsa, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Här gäller samma sak som för mejl. Det finns en äldre dom från Europadomstolen, där en arbetsgivare var inne och tittade i en anställds privata chattar på sociala meder. Man kom fram till att det stod i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det var alltså inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa dessa, trots att företaget hade förbud mot sociala medier på arbetstid.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
Nästa artikel
Moderna bilar är en katastrof för den personliga integriteten skrev amerikanska Mozilla foundation i rapporten ”Privacy not included.” Av de 25 populära bilmärken de kollade på klarade inte ett enda minimikraven för integritet. 84 procent av dem sade sig kunna dela din data med tredjepartsaktörer. Och 76 procent, eller 19 av biltillverkarna, angav att de kan sälja fordonsägarens personliga data vidare.
Tomas Bodeklint, forsknings- och affärsutvecklare på det statligt ägda forskningsinstitutet RISE, säger att det ligger i linje med hela digitaliseringen.
– Prylar samlar in enorma mängder data om oss hela tiden, ta bara mobilen som vet det mesta om din hälsostatus, och här är fordon inget undantag, säger han.
Dagens bilar innehåller ett stort antal sensorer, Tomas Bodeklint säger att ”det är en farkost du färdas i.” Huvudsyftet med dem är att bilen ska fungera bra, så vissa sensorer kollar bromsverkan, andra accelerationen eller din körstil.
– Men de samlar säkerligen in information om vilka vanor du har också. Hur ofta du byter radiokanal, hur du ställer in värmen. All sådan information används för att förbättra upplevelsen.
Bilföretagen kan alltså tjäna stora pengar på att sälja information om dig, din hälsostatus eller vilken stad du är på väg mot – för att på så sätt kunna ge dig reklam för exempelvis restauranger på orten.
– Jag vet också att många försäkringsbolag gärna skulle vilja köpa information om din körstil, se om du är en lugn eller vårdslös förare, och sätta pris efter det.
GPS:en samlar på sig information om hur ofta och långa sträckor du kör bilen, och var du befinner dig i detta nu, något arbetsgivare kan, men normalt inte får, följa. Unionen stämde nyligen ett it-företag som följde sina anställda i realtid via gps-tjänsten Enroute – vilket ledde till att de anställda fick skadestånd. Men det här är en utmaning, för medan du kan lämna jobbmobilen i skåpet på kontoret, så är det svårare att "lägga ifrån sig" bilen för att slippa bli följd – många får ju också använda tjänstebilen privat.
Mikrofonen å sin sida behövs för att du med röstkommandon ska kunna styra saker i bilen. Det kan även finnas kameror som filmar föraren. Syftet kan då vara att hålla koll på att du inte somnar vid ratten och varna om så sker. Men som alltid kan saker missbrukas. Någon skulle potentiellt kunna avlyssna samtal i bilen genom mikrofonen, eller läsa dina mejl. Och bilens dator kan hackas.
– Antalet hackningsincidenter ökar på alla fronter i samhället, och inte heller där är bilar något undantag. Rent tekniskt finns det extrema möjligheter. Men cybersäkerheten i bilar är betydligt högre än hos många andra prylar vi installerar och använder dagligen, som högtalare och billiga hemlarm. Det beror på att kraven är högre på biltillverkarna.
Har du kopplat upp din mobil mot exempelvis Apple carplay, så har bilen tillgång till dina sms och mejl.
– Bilens dator speglar din telefon, för att du lätt ska kunna använda Spotify-listor och ha tillgång till dina kontakter i bilen. Många mejl har någon form av skydd via kryptering, men jag kan inte detaljerna kring vad fordonen sparar.
Däremot tror Tomas Bodeklint att det är högst osannolikt att din chef skulle sitta och läsa dina mejl via tjänstebilen.
– Använder du en jobbdator eller jobbmobil så är det betydligt lättare att följa din aktivitet där – om du nu råkar ha en chef som alls gör det.
Men visst kan det kännas olustigt att bilföretagen får samla in så mycket information om en.
– Som användare är du gisslantagen. Om du inte godkänner företagens 15-sidiga avtal om hur de får samla in och dela information får du inte tillgång till deras tjänster.
Men om du vill ha tillgång till bilens finesser och samtidigt vara på den säkra sidan, så har Tomas Bodeklint ett tips:
– Du kan skaffa ett anonymt konto kopplad till en mejladress som finns men inte används. På så sätt slipper du dela med dig av din personliga information. Det kommer förstås på bekostnad av viss bekvämlighet. Du kanske inte kan få tillgång till musiklistor eller få upp sms på skärmen i bilen, men det är ett sätt att inte dela med sig av allt som finns på din mobiltelefon.
