Zanna Hamberg har gått från att jobba i kassan på Gekås till att bli systemarkitekt – utan ny formell utbildning. Vd:n tycker det är självklart att satsa på personalens kompetens: ”Vissa säger att det är dyrt, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?”
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta
karriär
. Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och
kompetensutveckling
på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Chefen såg hennes skills
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Alltid positiva till förslag på kurser
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Svårt att rekrytera specialister – därför utbildar man själv
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Stor förlust att inte utbilda sin personal
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.
Leta chanser. Fundera på vad du vill, och försök hitta öppningar.
Vokalisera vad du vill. Det kan kännas läskigt att berätta om jobbdrömmar, utifall man sedan inte får jobbet. Men du måste berätta för andra om dina ambitioner, hur du vill utvecklas, andra kan inte gissa sig till hur du tänker.
Vill du gå kurser för att skaffa dig nya skills, så presentera för chefen hur du har nytta av det i jobbet och på vilket sätt de nya kunskaperna är bra för företaget.
Här är det mest välkända alternativet: Är man inte klar med sin grundskole- eller gymnasieutbildning så har vi i Sverige den fantastiska möjligheten att plugga på Komvux. Du som är bosatt i Sverige kan söka dessa kurser från att du är 20 år. På din hemkommuns sajt finns information om hur du söker kurser just där.
2. Folkhögskola
Ett annat alternativ för dig som saknar grundläggande behörighet är allmän kurs på folkhögskola. På Komvux kan du läsa upp betyg och komplettera med ämnen du saknar, som programmering. På allmän kurs kan du bara läsa kärnämnen, som svenska, matte, engelska etcetera. Fördelen är att du på folkhögskolan kan komplettera med ämnen som intresserar dig, som idrott, drama, natur och media. Du kan även studera på distans.
Ger inga betyg. Den allmänna kursen ger dig motsvarande grundläggande behörighet. Du får ett studieomdöme, men inget betyg. Du kan alltså inte läsa upp betyg och därmed höja ditt medelvärde genom att plugga på folkhögskolan.
Så hur söker du då till högskolan, om du inte får betyg? Jo, när du söker till högskola så finns det olika urvalsgrupper. Du som studerat vid en folkhögskola ingår i en egen, särskild urvalsgrupp. Läs mer på folkhogskola.nu
Kostar den allmänna kursen något? Själva utbildningen är avgiftsfri, men du får betala för saker som kurslitteratur, mat och boende (vid behov).
3. Reell kompetens
All kunskap och kompetens tillskansar man sig inte i skolbänken. Därför kan du bli behörig till en utbildning trots att du saknar gymnasiebetyg eller andra formella meriter. Högskolor och universitet kan bedöma (eller validera) din så kallade reella kompetens, och se om du ändå kan anses vara behörig till en specifik utbildning.
Reell kompetens är alltså den kompetens du faktiskt besitter. Du kan ha skaffat dig den exempelvis på ett jobb, via internutbildningar, genom ideellt arbete, att ha vårdat anhörig eller gjort militärtjänstgöring.
Du gör både din anmälan till utbildningen du är intresserad av, och ansökan om bedömning av reell kompetens på antagning.se
Öka dina chanser ytterligare!
Om det är stor konkurrens för att komma in på den utbildning du är sugen på, så kan du skriva högskoleprovet. För att plugga på högskola och universitet krävs alltid grundläggande och ibland särskild behörighet, men ett bra resultat på högskoleprovet ökar dina chanser rejält. Provet ges två gånger per år. Läs mer på hogskoleprov.nu