En arbetsplats där kompetensutveckling är centralt blir mer attraktiv och lockar till sig drivna medarbetare. Som chef blir du också mer uppskattad när du ständigt uppmuntrar och driver kompetensutveckling hos dina medarbetare. Det här menar Pär Lager, en av Nordens ledande innovatörer och experter inom lärande och utveckling.
Publicerad 17 jan. 2022
Pär har en bred och unik erfarenhet inom omvärldsanalys, ledarskap, utbildning och kommunikation. Han har nyligen gett ut boken Upskill och Reskill. Upskill handlar om att uppdatera den kunskap och kompetens man redan har med Reskill handlar om att skaffa helt ny kunskap och kompetens för en helt ny roll.
Du vill vara företagsledaren som är med på tåget
- I det här sammanhanget kan man även nämna begreppet Noskill, som talar sitt egna språk. 80% av oss tycker att den kunskap vi har idag är ok men det räcker inte, säger han. Med den snabba förändringstakt som samhället har idag går det inte att vara fast, varken vad gäller medarbetarnas kompetensnivå eller verksamhetens utveckling som helhet. Det är helt enkelt en dålig idé. Du vill inte vara den företagsledare som står med dina medarbetare på perrongen när tåget går – du vill vara med på tåget.
Pär har en lika bred som unik erfarenhet inom ledarskap, utbildning, omvärldsanalys och kommunikation. Han är aktuell som författare till boken Upskill och Reskill. (Fotograf: Carl-Magnus Fagerholm)
Pär beskriver en tydlig trend av en stigande sense of urgency.
- Alla pratar om att lära sig och det handlar om all typ av kunskap. Kompetens handlar kort sagt om färdigheter för att lösa de utmaningar som finns idag och i morgon. Du som chef behöver alltså se till att dina medarbetare har tillräckligt med kunskap för det ni gör idag. Du behöver också vara en katalysator för att de ska utvecklas och ha tillräcklig kompetens även för den verksamhet som ditt företag kommer driva i framtiden.
I Svenska Akademins ordlista beskrivs begreppet kompetens som ”tillräcklig skicklighet; behörighet”, en förklaring som Pär refererar till.
- Kompetens om vad du behöver kunna för att göra det du vill uppnå. Man kan lösa samma sak på många olika sätt. Någon löser sin uppgift genom att ta hjälp av kollegor eller medarbetare. Andra löser det genom att göra det själv. Tredje vägen skulle kunna vara att automatisera det du ska göra, exempelvis genom att programmera.
Koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden
Ett tips Pär har är att ständigt koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden och den egna rollen idag.
- Genom omvärldsbevakning får du indikationer vilka framtida kunskapsbehov en roll behöver idag, om den ens kommer finnas kvar i framtiden. Med det som utgångspunkt i samtalet med dina medarbetare kan ni gemensamt skapa en bild av behovet för den enskilda individen. Det här är nog något som jag också tycker att du som chef kan kräva av dina medarbetare – att ha koll på hur omvärlden utvecklas för den egna rollen och identifiera behov i den egna kunskapen. Men du som chef behöver vara där och uppmuntra och kanske ibland även ställa krav.
Det största hindret för att lägga tid på kompetensutveckling är tid. Det blir tydligt vid de många föreläsningar om lärande som Pär håller, både för ledare och medarbetare i olika organisationer.
- Du som chef behöver vara en förebild i ett nyfiket och lärande förhållningssätt. Vill du verkligen skapa en framgångsrik verksamhet så behöver du prioritera lärandet och göra det till en naturlig del i din arbetsgrupp, menar Pär. Skapa enkla möjligheter till lärandet i arbetsgruppen. Ställ frågan vid möten om vad medarbetarna har lärt sig under veckan som gått. Be medarbetarna berätta om intressanta artiklar, referera till poddar och digitala föreläsningar. Det finns hur mycket som helst som kan bidra till lärandet. Och självklart även vanliga kurser och utbildningar.
Du som chef behöver belöna lärandet
Pär trycker också på vikten av att belöna lärandet och att hela tiden vara en stöttande chef.
- Fråga hur det går, om de har tagit till sig den nya kompetens som ni kom överens om. Bejaka och återkoppla!
Sammanfattningsvis förklarar han att det i all enkelhet handlar om att identifiera vad man behöver lära sig där omvärldsbevakning är viktigt, hur man vill lära, att prioritera lärandet och helt enkelt bara göra det. Ett konkret tips han vill skicka med är öppna nätbaserade utbildningar som finns hos många av världens universitet och går under namnet MOOC (Massive Open Online Courses).
Nästa artikel
Det tog många år för Shelley Grundén, 43 år i Stockholm, att ta tag i sin dröm om att bli socionom. Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka.
Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka
– Jag tänkte att jag ändå aldrig kommer att komma in. Just därför är jag så lycklig över att jag nu realiserar min livsdröm. Att jag inte blev fast i en bransch där jag inte längre utvecklades.
Shelley Grundén läser sedan ett och ett halvt år tillbaka socionomprogrammet på Södertörns högskola. Hon hade sökt in till utbildningen flera gånger tidigare, men aldrig lyckats få en plats, så hon fortsatte jobba inom handelsbranschen. Där fick Shelley tidigt in en fot. Det började med att hon gjorde praktik på Lindex när hon gick på gymnasiet. Hon fick därefter extrajobb, vilket ledde till en helgtjänst, som ledde till ett vikariat, vilket ledde till olika tjänster som ställföreträdande chef i olika butiker.
– Som ung, modeintresserad tjej var det roligt att jobba inom handeln, jag gillade kundkontakten, att träffa och hjälpa människor. Och kulturen på Lindex är sympatisk, många stannar i årtionden.
Hon studerade visserligen mellan varven. Hon hade en plan om att läsa enstaka kurser för att på de sättet komma bakvägen in i socionomyrket.
– Det går inte, men känslan av att jag ville göra något annat levde kvar.
Känslan minskade inte efter att hon fick barn.
– Det är konstigt, för trots att många kvinnor jobbar inom handeln är jobben inte anpassade för kvinnor med familj. Arbetstiderna skiftar, man stänger ofta butiken efter att förskolan stängt. Och om man vabbar, vilket många kvinnor inom låglöneyrken ofta gör, så skapar det en stress, för man vet vilken extra arbetsbörda det innebär för kollegorna.
Med åren började hon också känna av den kris handelsbranschen befinner sig i kris. Dels är det färre som besöker galleriorna, när fler handlar på nätet och har lärt sig jaga låga priser. Men det handlar också om höga hyror och energipriser, och den gröna omställning som måste till. Allt detta gör att handeln är en bransch i förändring.
– Vi blev färre personer på golvet, och även om kunden alltid var i fokus skulle vi också sälja på ett mer aktivt sätt. I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen, samtidigt om möjligheterna att ta sig vidare karriärmässigt minskade.
I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen
Ja, att hennes framtid inte var inom handeln blev allt tydligare, men exakt hur hon skulle ta sig därifrån var hon inte på det klara med. Det var när Shelley hösten 2018 blev utbränd i rollen som butikschef för en nyöppnad inredningsbutik, som hon tog tag i saken.
– I två års tid hade jag sprungit runt och släckt bränder. Utmattningen kostade rejält på kroppen, men jag är ändå tacksam för pausen den gav.
Shelley fick tid att tänka, analysera, och drömma kring sitt liv och sin framtid, och som många som hamnar i någon typ av kris sökte hon förändring. Även på arbetstid ville hon ägna sig åt något som hon känner har större mening än att sälja plagg och prylar. Hon ville hjälpa folk till positiv förändring.
– Att bli socionom kändes också som ett tryggt val, folk kommer tyvärr alltid att ha problem, dessutom såg jag möjligheten att komma upp i lön. Men jag hade ju sökt socionomutbildningen tidigare, och aldrig kommit in. Nu försökte jag även komma in på reell kompetens, men lyckades inte med det heller.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
– Hon var superärlig och sa att jag aldrig skulle komma in på det jag hade, att jag hade sämsta tänkbara utgångspunkt. Hon rekommenderade mig därför att läsa upp matten och skriva högskoleprovet. Jag hade låga förväntningar på mig själv, och tänkte att jag skulle få jättedåligt resultat, men fick precis det jag behövde för att komma in.
Det är ett stort steg att börja plugga som vuxen med småbarn, framförallt då Shelley inte har så mycket CSN kvar att ta ut och det är osäkert om hon kommer att få omställningsstudiestöd .
– Men min man säger att ”vi löser det.” Det är fantastiskt att ha den uppbackningen, säger hon och skrattar till:
– Å andra sidan tog jag hela föräldraledigheten, så jag känner att det är min tur nu.
Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
Hon strålar när hon berättar om allt hon lär sig om dagarna nu, men poängterar samtidigt att studera inte är någon dans på rosor. Vissa veckor är riktigt kämpiga. Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
– Dels kommer jag in med rejält med kunskap om livet, och dels har jag ett större lugn i att det ordnar sig än många av mina yngre studiekamrater. So what, om jag kör på en tenta, då lyckas jag väl nästa gång.