När hemmajobbandet nu har blivit vardag för många tjänstemän börjar frågorna dyka upp: Vad kan du kräva av chefen? Vad händer om du skadar dig? Och vem ska stå för wi-fi? Vi reder ut vad du har rätt till när du jobbar hemifrån.
Publicerad 05 okt. 2020
Det skedde hastigt i våren 2020. Kontoren tömdes, och många av oss tjänstemän skulle plötsligt sitta hemma och jobba för att minska smittspridningen. Fyra av tio tjänstemän har i huvudsak jobbat hemifrån under pandemin, visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Unionen.
För de flesta var det fine, det skulle bara pågå ett tag, och alla fick ställa upp och bidra på sitt sätt. Men när vi nu insett att det här hemarbetandet kommer att pågå ett bra tag i en eller annan form dyker frågorna upp, som: Hur länge är det tänkt att man ska sitta i soffan eller vid köksbordet och jobba egentligen? Så bra för ryggen är inte den här ostkroksställningen …
- Ja, alla blev lite tagna på sängen där i våras, det var och är en ovanlig situation vi befinner oss i, så det är inte konstigt att arbetsmiljöfrågor aktualiserats. Men arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar även vid hemarbete. Så om du börjar få besvär med exempelvis nacke eller axlar för att du sitter konstigt, så kontakta din chef och diskutera lösningar, säger Annica Hedbrant, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Du kan också ta kontakt med ditt arbetsmiljöombud .
- De har möjlighet att samordna olika behov, och ju fler man är som har liknande behov och önskemål, desto mer tryck får man i frågan, tipsar Annica Hedbrant.
För nej, Arbetsmiljölagen är inte så konkret att den reglerar rätten att få hem en exakt ergonomisk mus eller stol hembudad.
- Men den reglerar arbetsgivarens ansvar att göra allt som krävs för att förebygga att du utsätts för ohälsa eller olycksfall och det är ett omfattande ansvar där exempelvis ergonomi ingår. Det kan även finnas riktlinjer på företaget om vilken typ av utrustning man kan låna hem eller få ersatt. Och har företaget inga riktlinjer, kan det vara dags att ta fram sådana på grund av pandemin. Och de ska alltid tas fram tillsammans med ombud och anställda.
- Då är det viktigt att du informerar arbetsgivaren och skyddsombudet om vad som har hänt, Försäkringskassan ska sedan få anmälan. Har du kollektivavtal ska du även anmäla skadan till AFA-försäkring, det är en kompletterande trygghetsförsäkring som du kan få ersättning ifrån, säger Annica Hedbrant.
Andra undrar om det verkligen är så att man själv i förlängningen ska pröjsa för kontorsmaterial som printpapper och toner – eller wi-fi för den delen.
- Arbetsmiljölagen reglerar inte rätt till ersättning för exempelvis wi-fi, så prata med arbetsgivaren. Kanske kan du få hämta eller få hem exempelvis printpapper från kontoret, eller lämna in kvitton.
Många av oss har också märkt att man lätt intensiv-jobbar när man sitter hemma och arbetar. Man kan få flow, och glömma att ta pauser, och ingen kollega knackar på och frågar om det inte är dags för kaffe. Har man då mycket på att göra-listan är det lätt hänt att man kör slut på sig själv.
- Ja, det är lätt att glömma bort att ta raster, att resa på sig och få lite rörelse. Försök att få in en daglig promenad, och se till att du får raster.
Å andra sidan, om man under en paus åker till mataffären, levererar tvätt till din åldrande pappa, eller tar en snabb fika med en hemarbetande granne så kan man få känslan av att man smiter från jobbet.
- Rast som begrepp innebär tid då du kan att lämna arbetet, medan paus som regel inte gör det. Det kan finnas ett större behov av avbrott i arbetet när man jobbar hemifrån. Men ha en dialog med din chef, särskilt om du är lite osäker på vad som gäller, så att du slipper ha känslan av att ”fuska” fast att du vet att du gör ditt jobb och levererar det du ska, säger Annica Hedbrant.
Resultaten kommer från Arbetsmiljöbarometern, som genomförs varje år bland Unionens skyddsombud . Unionen kallar dem arbetsmiljöombud . 2 585 arbetsmiljöombud har svarat på undersökningen.
· 6 av 10 säger att den fysiska arbetsmiljön inte förändrats under pandemin, medan 24 procent tycker att den har försämrats.
· 4 av 10 upplever en försämring av den sociala arbetsmiljön under pandemin – samma andel anger ett oförändrat läge
· Upp emot 6 av 10 anser att arbetssituationen just nu skulle, eller kanske skulle kunna medföra risk för ohälsa
Nästa artikel
Få kommer att glömma år 2020. Att det skulle ta en så oväntad vändning kunde väl ingen förutspå. Många tjänstemän skickades hem att jobba vid sina köksbord – och ingen kan nu svara på exakt hur länge detta kommer att pågå.
– Självledarskapet har aldrig varit viktigare, säger ledarutvecklaren Mia Törnblom, vars senaste bok "Sårbar och superstark" handlar om att ta makten över sitt liv.
Och då har Mia ändå jobbat med självledarskap och självkänsla i över 20 år. Men det som är speciellt just nu är osäkerheten kring vad som händer härnäst.
– Vi befinner oss i en tid av stor ovisshet, där förutsättningarna kan ändras över en dag, det har vi fått erfara. Och just ovisshet är inte människans bästa gren. Så det har aldrig varit viktigare att göra det man kan, hur litet det än må vara, som ger känslan av påverkanskraft.
Därför tipsar Mia om att fortsätta sätta mål, inte långsiktiga mål (det är svårt när villkoren kan ändras snabbt), utan mikromål.
– Sätt mål för dagen, det ger en känsla av att du uppnår saker, och kraft och energi att fortsätta.
Det är också viktigt att stärka sitt självledarskap. Men vad innebär då detta ord som så många svänger sig med?
– Ja, det har blivit populärt att prata om självledarskap. Tyvärr blir det ibland fel, när chefer och ledningsgrupper ser det som ett sätt att lägga över ansvaret på individen utan att erbjuda förutsättningar att lyckas. Chefen och arbetsgivaren har sina ansvar i att leda arbetet. När jag träffar en person som inte tränar fysiskt regelbundet så är orsaken aldrig att de inte vet hur man gör, men när jag träffar människor som inte tränar självledarskap så är orsaken ofta just brist på kunskap i metod och teknik. Så till alla arbetsgivare som använder begreppet vill jag hylla och samtidigt vara tydlig med att det innebär ett ansvar att ge medarbetare förutsättningar för att lyckas.
Självklart har vi alla parallellt med detta ett eget ansvar att öva oss i att leda oss själva, som handlar om hur vi leder och förhåller oss till oss själva.
– Jag brukar säga att vi i alla situationer, relationer och konflikter både ska se och ta ansvar för vår egen del. Att öva på självledarskap eller inte är lite som skillnaden mellan att ställa sig i starten på ett maratonlopp och chansa på att det går bra, ”fyra mil, jag har det nog i kroppen”, eller att träna innan. Loppet är fortsatt lika långt, men våra förutsättningar för att både lyckas och kanske njuta av det ökar.
Ja, det hjälper dig att kunna njuta av tillvaron trots att den inte bara innehåller glädje, fantastiska människor och möjligheter. För dessa saker blandas flitigt med motgångar eller känslan av att bli bortvald. Du kommer att göra fler misstag, bli missförstådd och orättvist behandlad. Sådant är livet!
– Det går inte påverka. Det du däremot har makt att förändra är hur väl förberedd du är och hur du väljer att låta dig påverkas av de utmaningar som livet innebär. Genom att investera tid och engagemang i dig själv och dina behov blir du bättre förberedd inför nästa motgång och besvikelse. Ja, du rustar dig att hantera livet på livets villkor.
Grunden i detta är som du säkert kan gissa god självkännedom och medvetenhet kring dina behov – samt att se sin egen del i saker. Visst ska du tillåta dig att bli arg, frustrerad och besviken, men när du fastnar i ältande och bitterhet så leder det ofta till andra negativa beteenden.
– Det kan vara att vi försöker ”lyfta” oss själva genom att förminska någon annan eller konstant går runt med känslan av att den vi är och det vi gör aldrig duger, aldrig någonsin räcker till. Negativa känslor som dessa skapar en enorm självcentrering som hindrar oss att leva våra liv fullt ut.
Så när du fastnar i den här typen av ältande, där du slår på dig själv eller stör dig på andra, gör du klokt i att stanna upp och fråga dig själv: Vad handlar det här om hos mig? Vilka känslor väckte detta? Vad har jag för del i det här? Varför blev jag så upprörd? Är min självkänsla hotad? Min ambition med framtiden? Eller min känslomässiga trygghet? Blev mitt ego sårat?
Men då kan man känna att ”varför ska jag göra det? Det var ju hennes fel.”
– Att älta andras tillkortakommanden kännas vara skönt för stunden, men är i förlängningen inte så smart. Till slut är det som att personen har flyttat in i ditt huvud. Hen betalar inte hyra, hen bara bor där och tar upp space och energi, förklarar Mia.
En annan del handlar om att få koll på sina behov, vad du tarvar för att må bra. Och här påminner Mia om att de behov du hade innan pandemin troligen inte är samma som de du har idag.
– Tidigare fick du säkert spontana pauser genom att du småpratade med kollegor i korridoren. Nu behöver du själv se till att få dem. Så fundera på vad som ger dig en känsla av avkoppling. För vissa är det en promenad, för andra en stund i soffan med en gitarr. Kom ihåg att ta fler pauser, och att de ska ge dig återhämtning och energi.
Och när du tidigare gick runt på kontoret var det folk som hejade, log och kanske ropade ”snyggt jobbat igår.” Mycket av den dagliga valideringen och bekräftelsen har försvunnit, vilket innebär att du behöver bekräfta dig själv lite extra just nu.
– Det vi inte längre får av vår omgivning, behöver vi ge till oss själva, annars är risken att man känner sig låg, tappar fokus och enbart ser hinder och sina egna brister.
Därmed inte sagt att du är ensam i världen och ska klara allt själv. Tvärtom, självledarskap handlar många gånger om modet att visa sig sårbar genom att exempelvis be om hjälp, ta emot hjälp, säga att du inte förstod, eller att du har glömt något viktigt.
– Om din chef eller kollega tidigare kunde se att du var stressad och fråga om du ville ha en hjälpande hand, så behöver du nu signalera att ”imorgon skulle jag behöva bolla den här frågan.”
Ett bra verktyg i detta är strukturerad reflektion, där du funderar både på vad som inte gått så bra, och vad du är glad och tacksam över.
– Att reflektera är som jogging för själen. Det finns till och med forskning som visar att vi utvecklas mer och presterar bättre om vi regelbundet bekräftar våra prestationer för oss själva, än om vi enbart får bekräftelse från andra.
Men detta är ingen quick fix, utan kräver sin insats i form av tålamod och regelbunden övning.
– Att läsa den här artikeln, luta sig tillbaka och känna sig nöjd fungerar ungefär lika bra som att läsa en bok om löpning och tro att man ska få bättre kondition, skrattar Mia.
AV LINDA NEWNHAM
Här är fyra frågor. Ta för vana att reflektera över dem en stund innan du checkar ut för dagen. I förlängningen kommer att göra dig såväl nöjdare som mer produktiv.
1. Vad var inte så bra idag, och vad lär jag mig av det?
2. Vad är jag stolt över?
3. Vad är jag glad för?
4. Vad behöver jag hjälp med inför morgondagen?