Livet suger regelbundet, det brukar Mia Törnblom påminna om. Men genom att öva på självledarskap tar du dig lättare igenom såväl små dagliga kriser som en pandemi där ovissheten är stor. Mia hjälper dig att komma igång.
Publicerad 15 dec. 2020
Få kommer att glömma år 2020. Att det skulle ta en så oväntad vändning kunde väl ingen förutspå. Många tjänstemän skickades hem att jobba vid sina köksbord – och ingen kan nu svara på exakt hur länge detta kommer att pågå.
– Självledarskapet har aldrig varit viktigare, säger ledarutvecklaren Mia Törnblom, vars senaste bok "Sårbar och superstark" handlar om att ta makten över sitt liv.
Och då har Mia ändå jobbat med självledarskap och självkänsla i över 20 år. Men det som är speciellt just nu är osäkerheten kring vad som händer härnäst.
– Vi befinner oss i en tid av stor ovisshet, där förutsättningarna kan ändras över en dag, det har vi fått erfara. Och just ovisshet är inte människans bästa gren. Så det har aldrig varit viktigare att göra det man kan, hur litet det än må vara, som ger känslan av påverkanskraft.
Därför tipsar Mia om att fortsätta sätta mål, inte långsiktiga mål (det är svårt när villkoren kan ändras snabbt), utan mikromål.
– Sätt mål för dagen, det ger en känsla av att du uppnår saker, och kraft och energi att fortsätta.
Det är också viktigt att stärka sitt självledarskap. Men vad innebär då detta ord som så många svänger sig med?
– Ja, det har blivit populärt att prata om självledarskap. Tyvärr blir det ibland fel, när chefer och ledningsgrupper ser det som ett sätt att lägga över ansvaret på individen utan att erbjuda förutsättningar att lyckas. Chefen och arbetsgivaren har sina ansvar i att leda arbetet. När jag träffar en person som inte tränar fysiskt regelbundet så är orsaken aldrig att de inte vet hur man gör, men när jag träffar människor som inte tränar självledarskap så är orsaken ofta just brist på kunskap i metod och teknik. Så till alla arbetsgivare som använder begreppet vill jag hylla och samtidigt vara tydlig med att det innebär ett ansvar att ge medarbetare förutsättningar för att lyckas.
Självklart har vi alla parallellt med detta ett eget ansvar att öva oss i att leda oss själva, som handlar om hur vi leder och förhåller oss till oss själva.
– Jag brukar säga att vi i alla situationer, relationer och konflikter både ska se och ta ansvar för vår egen del. Att öva på självledarskap eller inte är lite som skillnaden mellan att ställa sig i starten på ett maratonlopp och chansa på att det går bra, ”fyra mil, jag har det nog i kroppen”, eller att träna innan. Loppet är fortsatt lika långt, men våra förutsättningar för att både lyckas och kanske njuta av det ökar.
Ja, det hjälper dig att kunna njuta av tillvaron trots att den inte bara innehåller glädje, fantastiska människor och möjligheter. För dessa saker blandas flitigt med motgångar eller känslan av att bli bortvald. Du kommer att göra fler misstag, bli missförstådd och orättvist behandlad. Sådant är livet!
– Det går inte påverka. Det du däremot har makt att förändra är hur väl förberedd du är och hur du väljer att låta dig påverkas av de utmaningar som livet innebär. Genom att investera tid och engagemang i dig själv och dina behov blir du bättre förberedd inför nästa motgång och besvikelse. Ja, du rustar dig att hantera livet på livets villkor.
Grunden i detta är som du säkert kan gissa god självkännedom och medvetenhet kring dina behov – samt att se sin egen del i saker. Visst ska du tillåta dig att bli arg, frustrerad och besviken, men när du fastnar i ältande och bitterhet så leder det ofta till andra negativa beteenden.
– Det kan vara att vi försöker ”lyfta” oss själva genom att förminska någon annan eller konstant går runt med känslan av att den vi är och det vi gör aldrig duger, aldrig någonsin räcker till. Negativa känslor som dessa skapar en enorm självcentrering som hindrar oss att leva våra liv fullt ut.
Så när du fastnar i den här typen av ältande, där du slår på dig själv eller stör dig på andra, gör du klokt i att stanna upp och fråga dig själv: Vad handlar det här om hos mig? Vilka känslor väckte detta? Vad har jag för del i det här? Varför blev jag så upprörd? Är min självkänsla hotad? Min ambition med framtiden? Eller min känslomässiga trygghet? Blev mitt ego sårat?
Men då kan man känna att ”varför ska jag göra det? Det var ju hennes fel.”
– Att älta andras tillkortakommanden kännas vara skönt för stunden, men är i förlängningen inte så smart. Till slut är det som att personen har flyttat in i ditt huvud. Hen betalar inte hyra, hen bara bor där och tar upp space och energi, förklarar Mia.
En annan del handlar om att få koll på sina behov, vad du tarvar för att må bra. Och här påminner Mia om att de behov du hade innan pandemin troligen inte är samma som de du har idag.
– Tidigare fick du säkert spontana pauser genom att du småpratade med kollegor i korridoren. Nu behöver du själv se till att få dem. Så fundera på vad som ger dig en känsla av avkoppling. För vissa är det en promenad, för andra en stund i soffan med en gitarr. Kom ihåg att ta fler pauser, och att de ska ge dig återhämtning och energi.
Och när du tidigare gick runt på kontoret var det folk som hejade, log och kanske ropade ”snyggt jobbat igår.” Mycket av den dagliga valideringen och bekräftelsen har försvunnit, vilket innebär att du behöver bekräfta dig själv lite extra just nu.
– Det vi inte längre får av vår omgivning, behöver vi ge till oss själva, annars är risken att man känner sig låg, tappar fokus och enbart ser hinder och sina egna brister.
Därmed inte sagt att du är ensam i världen och ska klara allt själv. Tvärtom, självledarskap handlar många gånger om modet att visa sig sårbar genom att exempelvis be om hjälp, ta emot hjälp, säga att du inte förstod, eller att du har glömt något viktigt.
– Om din chef eller kollega tidigare kunde se att du var stressad och fråga om du ville ha en hjälpande hand, så behöver du nu signalera att ”imorgon skulle jag behöva bolla den här frågan.”
Ett bra verktyg i detta är strukturerad reflektion, där du funderar både på vad som inte gått så bra, och vad du är glad och tacksam över.
– Att reflektera är som jogging för själen. Det finns till och med forskning som visar att vi utvecklas mer och presterar bättre om vi regelbundet bekräftar våra prestationer för oss själva, än om vi enbart får bekräftelse från andra.
Men detta är ingen quick fix, utan kräver sin insats i form av tålamod och regelbunden övning.
– Att läsa den här artikeln, luta sig tillbaka och känna sig nöjd fungerar ungefär lika bra som att läsa en bok om löpning och tro att man ska få bättre kondition, skrattar Mia.
AV LINDA NEWNHAM
Här är fyra frågor. Ta för vana att reflektera över dem en stund innan du checkar ut för dagen. I förlängningen kommer att göra dig såväl nöjdare som mer produktiv.
1. Vad var inte så bra idag, och vad lär jag mig av det?
2. Vad är jag stolt över?
3. Vad är jag glad för?
4. Vad behöver jag hjälp med inför morgondagen?
Nästa artikel
Den 16 mars förra året uppmanade Folkhälsomyndigheten alla som kan att jobba hemma. Många lystrade. Arbete hemifrån har sedan dess tiofaldigats, enligt Internetstiftelsen. Många tycker att det finns fördelar. När man slipper pendla kan vardagsstressen minska. Det är lättare att få ihop livspusslet, som lämningar och hämtningar av barn. Och det kan göra att träningen man pratat om faktiskt blir av. Och det är lättare att få fokus vid skrivbordet i sovrummet, än när man sitter i ett kontorslandskap.
- Många mår bättre i den här nya situationen, framförallt såg vi en omedelbar positiv effekt hos dem som ligger i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa, säger Annika Fahlén, hälsostrateg på Vlg Företagshälsovård.
Men myntet har som bekant alltid en baksida; det kan vara ensamt att sitta hemma. En Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Unionen visa att fyra av tio tjänstemän tror att arbetssituationen undre pandemin kan leda till ohälsa, främst på grund av mindre social kontakt, sämre fysisk arbetsmiljö, mindre fysisk aktivitet och ökad stress. Och en undersökning från DN/Ipsos visar att mer än hälften av svenskarna anser att den mest negativa effekten av detta är just ensamheten och avsaknaden av kollegor. Ja, den här krisen har verkligen satt fingret på hur viktig arbetsgemenskapen är. Annika Fahlén talar om "den mentala ergonomin" som också måste finnas för att vi ska må bra.
- Känslan av tillhörighet är jätteviktig, att veta att jag tillhör den här gruppen och får vara med, att jag fyller en funktion. Vi människor är flockdjur, och har ett behov av detta. Just därför kan känningar av ensamhet eller att vara utanför väcka så starka känslor.
Ja, faktum är att vi alla behöver en dos daglig bekräftelse.
- De där 20 glada hejen du får på kontoret på morgonen spelar roll, hur snabba de än är, precis som de informella mötena vid kaffeautomaten. Du blir bekräftad.
Visst kan möten på Zoom och Skype avhjälpa känslor av ensamhet. De digitala verktygen är fantastiska, men missar samtidigt en del.
- Du får rösten och kanske bilden, men missar nyanser i kroppsspråk och det subtila i kommunikationen, vilket kan göra dig osäker på hur du ska tolka signaler eller väcka oro.
För den som bor ensam (och Sverige har ett stort antal självhushåll) och inte har husdjur är utmaningen extra stor - man får inte den naturliga dagliga kontakten.
- Det ställer högre krav på dig som person, att du faktiskt ser till att träffa vänner och bokar in digitala fikastunder.
Och det här är viktigt. Har man en skörhet så har det visat sig att ensamheten kan vara en trigger för psykisk ohälsa. Annika Fahlén påpekar att det finns tecken på ett ökat antal självmord i västvärlden de senaste månaderna. Därför behöver man vara uppmärksam på signaler och agera tidigt i rehabiliteringsarbetet.
- Kanske är det de som har en möjlighet att jobba hemifrån ibland och på kontoret andra dagar de som mår bäst just nu, säger Annika Fahlén.
Så vad kan man göra för att motverka ensamhet och isolation? För det första har arbetsgivarna en skyldighet att se till att anställda känner sig inkluderade.
- Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar oavsett var du befinner dig. Det är chefens uppgift att ge dig möjlighet till social kontakt och samarbete, påminner Unionens arbetsmiljöexpert Annica Hedbrant.
Självledarskap är en annan nyckel. Det kan handla om alltifrån vad du säger till dig själv när du vaknar: Vad är din första tanke? Är den positiv eller negativ? Men också om hur du lägger upp dagen: När ska du pausa? Och vad behöver du för att hålla ångan uppe?
- Kom ihåg att be om hjälp. Det är vanligt att man har en önskan om att andra ska se ens behov, men vi människor är inga tankeläsare. Så berätta för din chef vad du behöver, även i form av tid och uppmärksamhet, för att må bra och kunna göra ett så gott jobb som möjligt. Det brukar vara uppskattat med en workshop, där arbetsgruppen får dela erfarenheter och tillsammans komma fram till bra lösningar för kommunikation och arbetsglädje.