Visst kan man göra marklyft och mountain climber-övningar hemma alldeles själv. Men helt ärligt, hur ofta blir det av? Så tänkte Caroline Engvall, som bjöd in grannar till träning i trädgården. Ett koncept som gjort succé bland hemmajobbare.
Publicerad 22 dec. 2020
Författaren Caroline Engvall brukar vara i Thailand vid den här tiden på året, men pandemin hindrade familjen från att åka. Istället blev de kvar i sitt hus i Enskede, strax söder om Stockholm. Hon sitter mycket vid datorn i sitt jobb, och vet att det är påfrestande för kroppen.
– Jag har länge använt träningen som ventil för det jag möter i mitt jobb, och nu när så många grannar sitter hemma och jobbar tänkte jag att fler kanske behöver få in rörelsen i vardagen, så jag bjöd in till träning i trädgården, säger Caroline Engvall.
Då var det vår, och solen värmde. Men lunchträningarna blev så populära att de har fortsatt ända in i vintern. Nu har de även utvecklats till kvällsträningar i en närliggande park, och Caroline Engvall har startat facebookgruppen ”Rörelseglädje i Enskede”, där hon flaggar för kommande pass. Folk som vill dyker upp, betalar en slant och får sig en daglig dos rörelse – och nya muskler på det.
– Jag är utbildad gruppträningsinstruktör med en bakgrund på bland annat Sats, och brinner för funktionell träning, alltså träning som stärker dig i vardagen, utan prestation. När vi är i parken kan vi exempelvis springa mellan träd, eller köra dips och armhävningar mot parkbänkar.
Passen skiftar. Lusten styr. Caroline bjuder antingen på det pass hon själv känner för, eller något en deltagare har önskat. Just den här dagen är det tabata, alltså en form av intervallträning. Men vi börjar med lite uppvärmning. Vartefter folk droppar in får de gå till fram till ett äppelträd och ta sig ett kvastskaft, som vi sedan snurrar runt kroppen enligt Carolines instruktioner, ”härligt att se hur ni ökar rörligheten.” Sedan delar hon in oss i fyra grupper, där några får ta gummiband och andra tunga säckar, så kallade bulgarian bags. Det är tre övningar per station, och medan Caroline sedan susar runt och gör rent redskapen (corona), så får vi någon minuts aktiv vila – typ göra tåhävningar. Det är mycket skratt, man hjälper, peppar och guidar varandra.
– Vi jämför oss inte här i trädgården, det är ingen tävling, alla jobbar i sitt tempo, säger Caroline Engvall.
En kvinna säger att de här stunderna har varit hennes räddning det senaste halvåret, ”annars sitter jag mest hemma i källaren med ett litet fönster och stirrar in i en dator” – och får medhåll av flera. Och Caroline Geijer säger att det var länge sedan hon rörde på sig så mycket.
– Det är så enkelt att springa över hit, bara minuter från mitt hem. Jag får komma ut, träffa lite folk och blir uppiggad. Dessutom har Caroline lärt mig att jobba långsamt, att göra övningarna sakta. Resultatet är att jag inte alls har ont i kroppen längre trots att jag sitter så mycket vid datorn, varken ryggen eller axlarna, vilket känns fantastiskt, säger Caroline Geijer.
Ja, kroppen mår bra av rörelsen, men även själen får sitt när grannar lär känna varandra.
– Jag har bott här i cirka 15 år men har aldrig känt så många Enskedebor som nu, säger Caroline Geijer.
”Snyggt jobbat, men än får ni inte gå hem”, tjoar Engvall när tabata-rundan är klar. Hon går fram till sin högtalare, drar på låten ”Bring Sally up” och ber oss köra squats genom hela låten. En brännande utmaning för lår och core.
– Man vill ju se till att alla får sig en endorfin-kick innan de går hem, säger Caroline Engvall med ett leende.
Finns det ingen rörelse-grupp i ditt kvarter? (Kanske ska du starta en?) Då är här två andra tips för att öka rörelsen i vardagen.
1. Kul med kollegor
Ja, ni sitter utspridda på olika ställen. Men kan ni koppla upp er för möten, så kan ni ses och träna ihop också. Det har man gjort på bland annat stålföretaget Outokumpu.
- Vi var tidiga med åtgärder för att skydda våra anställda. Vi har en fabrik i norra Italien som fick stänga ner redan i februari, så vi förstod direkt allvaret, säger den svenska kommunikationschefen Jonas Nordlund.
Förutom att skicka hem tjänstemän , och erbjuda flextid, där man får jobba mellan klockan 6–22 bara man utför sina uppgifter, förstod de att de även behövde stötta sammanhållningen.
- Vi har kört morgongympa. En person per dag får hålla i ett pass, det kan vara yoga eller core-övningar. Passen är bara tio minuter långa, så att så många som möjlighet ska kunna delta. Väldigt roligt och uppiggande.
2. Lär känna någon ny på promenad
Walking talking är en ny app som gör det lättare för dig att hitta promenadsällskap i ditt närområde.
– Många har svårt att komma ut så mycket som de behöver, det här är ett sätt att inte bara få frisk luft utan även träffa nya personer, säger skaparen Therese Ericsson, som jobbat med friskvård i många år.
Tjänsten är gratis, du loggar in och skriver vilken dag och tid du tänker gå en runda, och så får du se om någon nappar.
– Jag har gått med människor jag aldrig tidigare träffat, som en ambassadör som ville lära sig svenska, en kvinna som ändrat sitt liv och helt bytt bana. Så jag får inte bara en promenad, utan också en story. Väldigt spännande.
AV LINDA NEWNHAM
FOTO: JOHAN ALMBLAD
Nästa artikel
Den 16 mars förra året uppmanade Folkhälsomyndigheten alla som kan att jobba hemma. Många lystrade. Arbete hemifrån har sedan dess tiofaldigats, enligt Internetstiftelsen. Många tycker att det finns fördelar. När man slipper pendla kan vardagsstressen minska. Det är lättare att få ihop livspusslet, som lämningar och hämtningar av barn. Och det kan göra att träningen man pratat om faktiskt blir av. Och det är lättare att få fokus vid skrivbordet i sovrummet, än när man sitter i ett kontorslandskap.
- Många mår bättre i den här nya situationen, framförallt såg vi en omedelbar positiv effekt hos dem som ligger i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa, säger Annika Fahlén, hälsostrateg på Vlg Företagshälsovård.
Men myntet har som bekant alltid en baksida; det kan vara ensamt att sitta hemma. En Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Unionen visa att fyra av tio tjänstemän tror att arbetssituationen undre pandemin kan leda till ohälsa, främst på grund av mindre social kontakt, sämre fysisk arbetsmiljö, mindre fysisk aktivitet och ökad stress. Och en undersökning från DN/Ipsos visar att mer än hälften av svenskarna anser att den mest negativa effekten av detta är just ensamheten och avsaknaden av kollegor. Ja, den här krisen har verkligen satt fingret på hur viktig arbetsgemenskapen är. Annika Fahlén talar om "den mentala ergonomin" som också måste finnas för att vi ska må bra.
- Känslan av tillhörighet är jätteviktig, att veta att jag tillhör den här gruppen och får vara med, att jag fyller en funktion. Vi människor är flockdjur, och har ett behov av detta. Just därför kan känningar av ensamhet eller att vara utanför väcka så starka känslor.
Ja, faktum är att vi alla behöver en dos daglig bekräftelse.
- De där 20 glada hejen du får på kontoret på morgonen spelar roll, hur snabba de än är, precis som de informella mötena vid kaffeautomaten. Du blir bekräftad.
Visst kan möten på Zoom och Skype avhjälpa känslor av ensamhet. De digitala verktygen är fantastiska, men missar samtidigt en del.
- Du får rösten och kanske bilden, men missar nyanser i kroppsspråk och det subtila i kommunikationen, vilket kan göra dig osäker på hur du ska tolka signaler eller väcka oro.
För den som bor ensam (och Sverige har ett stort antal självhushåll) och inte har husdjur är utmaningen extra stor - man får inte den naturliga dagliga kontakten.
- Det ställer högre krav på dig som person, att du faktiskt ser till att träffa vänner och bokar in digitala fikastunder.
Och det här är viktigt. Har man en skörhet så har det visat sig att ensamheten kan vara en trigger för psykisk ohälsa. Annika Fahlén påpekar att det finns tecken på ett ökat antal självmord i västvärlden de senaste månaderna. Därför behöver man vara uppmärksam på signaler och agera tidigt i rehabiliteringsarbetet.
- Kanske är det de som har en möjlighet att jobba hemifrån ibland och på kontoret andra dagar de som mår bäst just nu, säger Annika Fahlén.
Så vad kan man göra för att motverka ensamhet och isolation? För det första har arbetsgivarna en skyldighet att se till att anställda känner sig inkluderade.
- Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar oavsett var du befinner dig. Det är chefens uppgift att ge dig möjlighet till social kontakt och samarbete, påminner Unionens arbetsmiljöexpert Annica Hedbrant.
Självledarskap är en annan nyckel. Det kan handla om alltifrån vad du säger till dig själv när du vaknar: Vad är din första tanke? Är den positiv eller negativ? Men också om hur du lägger upp dagen: När ska du pausa? Och vad behöver du för att hålla ångan uppe?
- Kom ihåg att be om hjälp. Det är vanligt att man har en önskan om att andra ska se ens behov, men vi människor är inga tankeläsare. Så berätta för din chef vad du behöver, även i form av tid och uppmärksamhet, för att må bra och kunna göra ett så gott jobb som möjligt. Det brukar vara uppskattat med en workshop, där arbetsgruppen får dela erfarenheter och tillsammans komma fram till bra lösningar för kommunikation och arbetsglädje.