Efter uppsägningen från IT-företaget fick David inte ut sin semesterersättning. Men den hade han ju tjänat in till! När Unionens jurist kopplades in visade det sig att det fanns mer som inte gått rätt till.
Bli medlem här!
En medlem som vi kan kalla David jobbade sedan några år som marknadsförare för ett IT-företag. Tills i somras då han sa upp sig från anställningen.
David jobbade på lojalt, uppsägningstiden ut, men när den sista lönen betalats ut insåg han att den nog borde ha varit lite större.
Efter att han ringt och förklarat situationen för sina rådgivare på Unionen skickades ärendet vidare till förbundsjuristen Filip Vujcic – som kunde se att det stämde, David hade inte fått ut den ersättning han tjänat in till. Företaget hade gjort felaktiga avdrag.
Under sin anställning hade David tjänat in till 76 semesterdagar, men bara tagit ut 47, varför det borde ha funnits 29 intjänade semesterdagar kvar som skulle ha betalats ut som semesterersättning i samband med den sista löneutbetalningen.
- Jag skulle inte säga att det är vanligt att arbetsgivare missar att betala ut semesterersättning . Men bland de ärenden som vi jurister hanterar är det ganska vanligt, säger Filip Vujcic och påminner om att det är viktigt att hålla koll själv och som medlem att höra av sig till Unionen så fort som möjligt om något verkar konstigt.
I det här fallet hade IT-företaget också missat att ge David lönespecifikationer vid ett flertal tillfällen, vilket visade sig när Filip Vujcic skulle gå igenom siffrorna. Det är något som faktiskt är ganska vanligt, berättar han, men det går att komma runt genom att begära ut uppgifter från Skatteverket.
- Bland mindre och oseriösa arbetsgivare är det vanligt att lönebesked inte upprättas. Det kan vara en indikation på att skatter inte har betalats som de ska, men det går som sagt att kontrollera genom att logga in på Skatteverket.
För medlemmen David har Filip Vujcic nu lämnat in en stämningsansökan mot IT-företaget för utebliven lön och brott mot semesterlagen .
Om din arbetsgivare vägrar eller missar att ge dig specifikation på din lön så kan du ändå få fram uppgifterna genom att gå bakvägen:
Enligt Skatteförfarandelagen (10kap 19§) ska du kunna lämna uppgift om skattedraget belopp i upp till sex år tillbaka i tiden. Därigenom kan du alltså få ut dina lönespecar sex år tillbaka i tiden.
Men det är inte lönen Skatteverket vill ha specificerad, utan skatten. Hittar du inga uppgifter om den lön du fått utbetald finns risk att din arbetsgivare underlåtit att betala skatter och sociala avgifter - det vill säga gett dig svart lön.
Har din arbetsgivare inte betalat in de sociala avgifterna så har du inte heller rätt att få ut sjuk- eller föräldrapenning med mera, så det är en god idé att kolla uppgifterna bakvägen ifall du inte får någon lönespec från din arbetsgivare.
Som medlem i Unionen kan du sedan få hjälp av både rådgivare och jurister, så att inte du blir drabbad av andras slarv eller oärlighet.
Genom vårt verktyg, kolla lönespecen, kan du också få hjälp att kontrollera att din lön räknats rätt.
Nästa artikel
En medlem, vi kan kalla honom Johan, jobbade sedan många år som projektledare på en byggfirma. Under det senaste året hade antalet uppdrag störtdykt. Och därmed företagets ekonomi, samtidigt som inflationen rusade och allt blev dyrt.
Förra lönen kom lite senare än vanligt. Det var lite oroande, men den kom ändå. Hela branschen hade hamnat i en svacka, sa de också på nyheterna. Så stämningen på jobbet var redan spänd, när maj månads lön också tycktes bli försenad. Det började snackas.
Snart kallades alla anställda till ett digitalt möte, med både VD och ekonomichef. Frågan om lönerna ställdes. Det var hårda tider, men ”det såg ljust ut med några större projekt på väg in. Håll ut!”, uppmanade VD:n.
Vad var det som var på väg in? Johan hade inte sett något i planeringen. Det här kändes inte bra.
Direkt efter mötet ringde Johan till sina rådgivare på Unionen. Där fick han höra att det var väldigt viktigt att agera skyndsamt. Vid en konkurs skulle de anställda riskera att deras innestående löner inte skulle omfattas av den statliga lönegarantin, om de inte agerade kvickt.
Rådgivaren skickade därför genast Johans ärende till en ombudsman , som både bekräftade och skärpte rådgivarens budskap. Om inte majlönen kom inom ett par dagar efter att Unionen skickat ett formellt kravbrev borde Johan vidta inkassoåtgärder, var rekommendationen.
Ombudsmannen skulle förstås hjälpa till med det, men Johan kände sig ändå kluven. Han gillade sin arbetsgivare och fattade ju att det var tuffa tider. Samtidigt hade han inte råd att jobba gratis.
- Det här är tyvärr vanligt, konstaterar Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, och den som också hjälpte Johan och hans kollegor att få ut sina löner.
Lönetvister är bland de vanligaste av alla juridiska ärenden på Unionen. Björn Alquist har hjälpt många medlemmar att få ut sina löner. Men ibland går det inte att göra något, förklarar han, då medlemmen har väntat för länge, hoppats på att det ska lösa sig.
- Jag har varit med om att folk har väntat i upp till ett halvår på att få ut sin lön.
Varför väntar folk så länge?
- Ibland kan det handla om ägarandelar i företaget eller så ägs företaget av en närstående. Det händer också att anställda på ideella organisationer jobbar på, utan lön, för att de känner så starkt för verksamheten.
- Men regelverket med den statliga lönegarantin bygger på att du, som anställd, reagerar direkt. Det är viktigt att ha koll på.
Den statliga lönegarantin omfattar lön intjänad tre månader bakåt i tid från det att konkursansökan ges in till tingsrätten. Den eventuella löneskuld som uppstått tidigare än så riskerar därmed att inte omfattas av lönegarantin och aldrig bli betald.
Med tanke på att lönegarantin också har ett takbelopp (4 x prisbasbeloppet) samt att processen kan dra ut på tiden - kan det bli ganska så kännbart för den enskilda löntagaren, om man inte agerar snabbt.
I vissa branscher är det vanligt med eftersläpande lön, det vill säga att om man jobbar i februari får man lönen utbetald i slutet av mars. Då är det extra viktigt att man håller reda på när den första intjänandedagen inträffade, alltså första februari.
- Om en anställd då ska få ut sin lön genom den statliga lönegarantin måste konkursansökan vara inlämnad före första maj, fast man kanske inte saknade lönen förrän i slutet av mars. Det där är det många som missar.
Ombudsmannen på Unionen insåg brådskan och skickade snarast möjligt ett lönekrav till byggföretaget där Johan var anställd, med lydelsen att lönen skulle finnas på Johans konto inom en vecka. Den veckan gick utan att det kom några pengar till Johans konto.
- I ett sådant läge går det inte att rekommendera en medlem att fortsätta avvakta, konstaterar Björn Alquist.
Istället kommer då ärendet till honom och hans kollegor på juridiska sektionen. Och så var det bråttom igen. Konkursansökan behövde vara inlämnad på tingsrätten senast den 1 augusti för att Johan skulle kunna omfattas av full lönegaranti, eftersom den lön som uteblivit tjänats in sedan den 1 maj.
- Det var verkligen bra att Johan hörde av sig till Unionen så snabbt. Hade han väntat bara ett par veckor till hade det kunnat vara för sent. Inte bara för honom själv, men också för hans kollegor.
Nu hann de alla omfattas fullt ut av den statliga lönegarantin.
