Katrin är utbildad undersköterska men har jobbat inom fordonsindustrin de senaste tio åren. Nu har hennes arbetsgivare infört korttidsarbete till följd av coronakrisen, och hon jobbar bara två dagar i veckan. Kan hon jobba extra i vården de andra dagarna i veckan?
Publicerad 30 april 2020
Det råder hårt tryck på sjukvården under pågående coronakris. Katrin som utbildade sig till undersköterska en gång i tiden har flera kompisar inom vården och vet att de går på knäna. Inom hennes nuvarande bransch, fordonsindustrin, har det däremot stått still i veckor.
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka.
Efter att Katrins arbetsgivare infört korttidsarbete med statligt stöd har hon bara jobbat två dagar i veckan - men hon får ändå ut över 90 procent av lönen, tack vare det sistnämnda. Staten står alltså för den del av lönen som arbetsgivaren arbetsbefriat Katrin.
Nu kände hon att hon ville ge något tillbaka och att hon kunde göra en insats genom att rycka in som undersköterska under den arbetsbefriade tiden.
- Hon ringde för att kolla om hon kunde hoppa på ett vick direkt, berättar Elisabeth Lind, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Vad kunde du rekommendera?
- Först och främst att hon skulle prata med sin arbetsgivare.
När man blir arbetsbefriad från sitt arbete på grund av korttidsarbete innebär det nämligen inte att man är fri att göra precis vad man vill, förklarar hon.
Som anställd måste du fortfarande stå till arbetsgivarens förfogande under en period med korttidsarbete – och även vara beredd att förutsättningarna kan förändras. Nivån på korttidsarbetet kan ändras och det kan också upphöra helt - då måste du återgå till att arbeta din ordinarie arbetstid.
- Därför kan arbetsgivaren ha synpunkter på vad du gör under den arbetsbefriade tiden, säger Elisabeth Lind.
Att starta en egen verksamhet vid sidan av korttidsarbete kan i vissa fall bedömas strida mot lojalitetsplikten och att ta ett vikariat kan försvåra för arbetsgivaren att dra igång verksamheten igen om ordrar eller leveranser börja rulla in igen.
- Om Katrin skulle ta ett tremånaders vikariat inom vården och schemaläggas för jobb under den tiden, så är hon ju faktiskt inte fri att gå tillbaka till den verksamhet där hon är anställd. Då står hon inte till arbetsgivarens förfogande.
Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen...
På Tillväxtverkets sajt (den myndighet som beviljar statligt stöd vid korttidsarbete) står det:
”Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor.”
I det kollektivavtal som gäller på Katrins arbetsplats kan det också finnas regler om bisyssla som då kan behöva diskuteras med arbetsgivaren. Det kan också hända att det gjorts lokala överenskommelser om kompetensutveckling som ska äga rum under tid med arbetsbefrielse - då blir det inte så mycket tid över för annat.
Om du är tjänsteman och jobbar inom privat sektor kan du söka efter det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats här.
Katrin ville fortfarande använda sin arbetsbefriade tid till att stötta upp inom vården, men insåg nu att det inte bara var att hoppa på första bästa vick.
Först måste hon komma överens med sin ordinarie arbetsgivare för att det ska vara ok att jobba extra under den arbetsbefriade tiden.
Sedan måste hon också komma överens med arbetsgivaren inom vården om att arbetet där är flexibelt, så att hon kan styra över i vilken omfattning hon ska jobba och vilka arbetspass hon tackar ja eller nej till. Om avtalet om korttidsarbete sägs upp måste hon ganska omgående kunna återgå till sitt ordinarie arbete på heltid.
*Katrin heter egentligen något annat.
I månadsskiftet april-maj är det över 300 000 anställda i Sverige som har blivit permitterade för korttidsarbete med statligt stöd. Sammantaget blir det många arbetstimmar som skulle kunna användas på olika sätt. Men vad är tillåtet att göra med den arbetsbefriade tiden?
Vad man får och inte får göra vid en korttidspermittering regleras dels i lagen kom korttidsarbete men också, mer detaljerat, i olika kollektivavtal . Du som jobbar som tjänsteman inom det privata kan söka ditt kollektivavtal här.
Nästa artikel
2020-03-27
– Nära dialog är oerhört viktigt i det oroliga och svåra läge vi nu befinner oss i. Det är bra att regeringen visar tilltro till den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas förmåga att hantera kriser. Nu hoppas vi att vi tillsammans fortsätter att hitta lösningar som kan rädda jobb, företag och ekonomi, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Vi gör det här för att antalet varsel ska bli färre och fler ska kunna fortsätta att gå till jobbet.
I tider av kris har Unionen och andra fackförbund en mycket viktig uppgift och just nu är vi många som jobbar stenhårt för att säkra medlemmarnas trygghet. Dialogen med regeringen är en del i arbetet. De åtgärder som regeringen hittills vidtagit är avgörande för att säkra svenska jobb, menar Martin Wästfelt.
– Det nya systemet för korttidsarbete hanteras mellan fack och arbetsgivare. Vi tecknar centrala avtal och Unionens många förtroendevalda gör en enorm insats just nu, det pågår mängder av förhandlingar runt om i landet. Det gör vi för att antalet varsel ska bli färre och fler ska kunna fortsätta att gå till jobbet, säger han.
Egenföretagare är också en viktig grupp bland Unionens medlemmar. På torsdagen kommenterade Unionens chefsekonom Katarina Lundahl det nya åtgärdspaketet, I det stora hela ser Unionen positivt på åtgärdsförslagen även om det också är tydligt att det behövs mer för att stötta små företag genom den här krisen.
Det bör införas en tillfällig lättnad i arbetsvillkoret för att fler ska kunna kvalificera sig för ersättning från a-kassan .
Det har också höjts röster för att ändra villkoren för a-kassa, hur ser Unionen på det?
– Det är viktigt att hjälpa företagen men minst lika viktigt att hjälpa individer. Därför behöver vi diskutera
a-kassan
och hur den på bästa sätt ska kunna hjälpa den som förlorar jobbet, säger Martin Wästfelt och fortsätter:
- Unionen anser att det bör införas en tillfällig lättnad i arbetsvillkoret för att fler ska kvalificera sig för grundersättning eller inkomstrelaterad ersättning.