Under torsdagen antog kongressen förslaget till en ny arbetsmiljöpolitisk plattform för Unionen. Ambitionen är att den ska kunna bidra till samsyn och riktning för hela Unionen under en längre tidsperiod, samtidigt som den ska utgöra en grund för mer specificerad arbetsmiljöpolitik när behovet uppstår. Christina Balder och Martin Johansson från Unionens förbundsstyrelse berättar vad som är nytt i plattformen.
Publicerad 12 okt. 2023
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera år med tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än tillsvidareanställning och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga arbetsmiljöombud som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet arbetsmiljöombud har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i samverkan på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Nästa artikel
Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg gästade kongressen direkt efter lunch på tisdagen. Hon inledde med att understryka den stora betydelse Unionen har för en fungerande arbetsmarknadsmodell och det särskilda ansvar som kommer med att vara Sveriges största fackförbund. Som exempel på lyckade samarbeten mellan parterna tog hon upp trygghetsöverenskommelsen om omställningsstudiestödet och systemet med etableringsjobb för den som står långt från arbetsmarknaden.
Ministern, som har ansvar för både arbetsrätt och arbetsmiljö, berörde också det skifte på arbetsmarknaden vi är mitt uppe i, som bland annat kännetecknas av en snabb och stegrande digital omvandling där möjligheterna att utföra arbete på distans är på en nivå vi inte kunde förställa oss före pandemin. En innebörd av detta är att gränsen mellan arbetsliv och fritid riskerar att bli otydlig, att vi är ständigt nåbara och spårbara digitalt.
Det ställer krav på regeringen och på parterna att arbeta med att anpassa regelverk och avtal
– Det är en utveckling som ställer krav på regeringen och på parterna att arbeta med att anpassa regelverk och avtal så att goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö kan upprätthållas både på arbetsplatsen och på arbetsplatsen på distans, sa Paulina Brandberg i sitt tal.
När det gäller jämställdhetsläget på arbetsmarknaden ser vi dessvärre ett fortsatt lönegap mellan män och kvinnor, kvinnor är även underrepresenterade i högre, ledande befattningar. Detta är något alla arbetsgivare, oavsett sektor behöver arbeta för att ändra. Ministern nämnde lönekartläggning som ett viktigt medel för att komma till rätta med ojämställda löner. Att motverka diskriminering är ett gemensamt uppdrag.
När någon diskrimineras drabbas inte bara den enskilde, utan även hela samhället.
– Diskriminering hör inte hemma varken i krogkön eller på arbetsmarknaden. När någon diskrimineras drabbas inte bara den enskilde, utan även hela samhället, avslutar Paulina Brandberg.
Efter talet fick ministern bland annat frågan om vilken arbetsmarknadsfråga hon personligen tycker är viktigast i dagens Sverige? Svaret är kompetens! Både ur perspektivet att vi behöver säkerställa kompetens för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och även ur ett arbetsmiljöperspektiv. Därför tycker ministern att det är särskilt viktigt att en ny arbetsmiljöstrategi nu är på väg fram. Och om Paulinas liv skulle bli film? Då skulle den heta ”Vem kan stoppa mig” och förmodligen skulle rollen som henne själv spelas av Reese Witherspoon.
