Under torsdagen antog kongressen förslaget till en ny arbetsmiljöpolitisk plattform för Unionen. Ambitionen är att den ska kunna bidra till samsyn och riktning för hela Unionen under en längre tidsperiod, samtidigt som den ska utgöra en grund för mer specificerad arbetsmiljöpolitik när behovet uppstår. Christina Balder och Martin Johansson från Unionens förbundsstyrelse berättar vad som är nytt i plattformen.
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera årmed tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än
tillsvidareanställning
och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga
arbetsmiljöombud
som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet
arbetsmiljöombud
har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i
samverkan
på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Idag invigdes Unionens femte kongress. Avgående förbundsordförande Martin Linder höll ett invigningstal och blickade både tillbaka på de fyra år som passerat och framåt, in i nästa kongressperiod.
Martin Linder inviger kongressen
Martins inledningstal var både tillbaka- och framåtblickande. Han konstaterade att beslut som fattades vid förra kongressen har varit till gagn för förbundet. Vi var tidigt ute med beslut om digitalisering. Det var en medveten förändringsresa som vi har haft stor nytta av.
Han pratade om Unionens starka medlemstillväxt som bidrar till ökad facklig makt men att vår stora utmaning framåt handlar om att stärka medlemsengagemanget och bli fler förtroendevalda. Detta, och andra ”gap” har förbundsstyrelsen försökt föreslå åtgärder för i handlingsprogrammet som läggs fram för kongressen.
Martin återkom också till sitt motto: Att det är viktigt att veta var man bor för då går man inte vilse, och om man skulle gå vilse så hittar man lättare hem igen om man vet var man bor. Han uppehöll sig länge vid Unionens identitet, vilka är vi? Identiteten beskrev han som en idé som grundar sig i ett folkrörelseperspektiv där inkludering, att vi står upp för varandra, drivs av viljan att förändra samhället i en hållbar demokratisk inriktning och ser till medlemmens behov, är tydliga hörnstenar.
Martin menade att vi vill, vi ska och vi måste ta ett större ansvar än bara för oss själva. Om det så är med andra löntagare på svensk arbetsmarknad, eller med fackliga systrar och bröder i Belarus. Det sista fick en särskild betydelse eftersom den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko har bjudits in till Unionens
kongress
. Ala har inte fått uppehållstillstånd i Sverige trots att hon förföljs i sitt hemland.
Även klimatfrågan berördes i Martins tal och att breda grupper på arbetsmarknaden känner social trygghet är helt avgörande för den ekologiska hållbarheten. Och som Sveriges största fackförbund vill, och måste vi, ta ansvar för det.