Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
Är det dags för studier igen? Visst kan det kännas överväldigande om man ska kombinera plugg och jobb. Och om man inte har studerat på många år kan man vara osäker på om man ens klarar det.
– Jag möter många vuxna som är oroliga, till dem brukar jag säga att du troligen är bättre än du anar. Du har vid det här laget i livet fler erfarenheter i ryggen och har jobbat strukturerat i många år, vilket gör det lättare att ta sig an en stor mängd material, säger Björn Liljeqvist från Braingain, som skrivit böcker i ämnet som ”Knäck koden” och ”Studera smart.”
Han vill också ta död på farhågan om att man inte är lika smart i medelåldern som åren efter gymnasiet.
– Påverkas intelligensen av ålder? Både ja och nej. Vid 50 är du inte lika snabb och kvicktänkt som vid 25, men i gengäld har du en bättre förmåga att använda färdigheter, kunskap och erfarenheter för att lösa problem, vilket ganska långt upp i åldern kompenserar för att du inte är lika snabb.
Björn säger att det finns tre faktorer som styr hur det går med studierna. Den första är talang, som du inte kan göra så mycket åt, även om det är bra att veta vad just du har för förmågor. Den andra faktorn är attityd. När man hittar rätt inställning och motivation så känns det ofta i hela kroppen, ”yes, det här är intressant!”
– Men även det här är svårt att påverka, det är inte helt lätt att uppbåda intresse för ett ämne du är djupt ointresserad av.
Den tredje och mest påverkbara faktorn är teknik, alltså sättet du studerar på.
– Ibland möter jag folk som säger att ”det finns inga genvägar, det är hårt plugg som gäller.” Det är en konstig inställning eftersom hela vår kultur bygger på att hitta smartare lösningar. Självklart finns det även studietekniker som underlättar, säger Björn Liljeqvist.
Finns det några myter, saker folk håller på med som egentligen inte fungerar?
– Ja, för ett antal år sedan var det vanligt att prata om olika inlärningsstilar. Det sades att vissa lärde sig bäst genom att lyssna och tala, andra genom att göra saker med händerna, och några genom att visualisera saker via bilder, och så vidare. Det här finns det inget stöd för i forskningen. Det funkar inte bättre än exempelvis att plugga enligt ditt stjärntecken eller din blodgrupp. Men visst, tror du benhårt på det så kör, även placebo fyller viss funktion.
Så vad ska man då göra? Jo, använda sig av modern studieteknik.
– Det är som en raketmotor som tar studierna till högre höjder och bättre resultat.
Här är experten Björn Liljeqvists bästa tips och metoder för att skapa bra studievanor och använda tiden effektivt.
Det här är ett enkelt koncept som gör stor skillnad när du studerar.
Före: Det är alltid lättare att lära sig saker som du redan är lite bekant med. Så sätt i system att redan innan kursstart bläddra lite i boken och googla på ämnet, men utan att kräva av dig själv att du ska förstå saken. Det räcker med att tänka ”aha, så det är det här jag ska lära mig.”
Medan: När du pluggar, så sätt dig in i detaljerna, läs vad det står, återberätta och sammanfatta tills du känner att du fattar hur det hänger ihop. Kan du koppla det nya till något du redan kan?
Efter: Inget du lär dig idag kan riktigt sägas tillhöra dig idag. Det tar ett tag innan kunskapen sätter sig. Repetition och reflektion gör att du verkligen tillskansar dig kunskapen. Repetera det du lär dig innan dagen är slut, och gärna också det du lärde dig dagen innan. Då har du inte hunnit glömma så mycket än och repetitionen gör större nytta.
På jobbet är det ofta lätt att förstå vad man ska göra. Du kanske ska bokföra ett antal saker, eller skriva och skicka iväg ett PM. Ja, målet för dagen är ofta tydligt. Men vad ska du producera när du studerar? Vad är syftet med att sätta sig och studera i timmar? Jo, du ska producera kunskap. Det är lättare att se att det också händer om du sammanfattar vad du har lärt dig någonstans. Det kan vara i en dagbok, eller i ett dokument på datorn. Skriv ner vilken kunskap du tillägnat dig så att du kan gå tillbaka och se att du faktiskt lär dig mer och mer.
Vi fungerar olika bra vid olika tidpunkter på dygnet. Du kanske är en riktig morgonmänniska, som lätt kan börja plugga vid sex på morgonen. Din partner däremot kan vara en nattuggla, som bäst får saker gjorda när resten av familjen sover. Hur fungerar du?
Skapa en studierutin du trivs med, som du återkommer till flera dagar i veckan. Etablerade rutiner gör att du slipper lägga så mycket kraft på att komma igång. Vanor som hjärnan förknippar med ”nu är det dags att plugga”, precis som det är lätt att tänka ”nu är det dags att träna” när man kommer till gymmet. Undvik att studera på ställen som du förknippar med återhämtning, som sängen eller soffan.
Har du en familj som pockar på, kanske du behöver ett specifikt rum där du kan sätta dig och studera. Eller så kanske du ska promenera iväg till bibliotekets tystnad. Lägg också ifrån dig mobilen och stäng av notiser på datorn om du pluggar framför den.
En annan bra teknik är cliffhanger-tekniken. Genom att sluta när det är roligt sänker du tröskeln för att återuppta studierna. Om du däremot hårdpluggar tills du är helt slut, så är det känslan du bär med dig in i morgondagen. Så om du känner att du äntligen kommit in i en uppgift, du förstår något och har lust att jobba vidare med det, spara lite av den lusten till i morgon.
På svenska kallas det ibland för intervallrepetition. Det här är en teknik som bygger på kunskap om minnet från slutet av 1800-talet, och är ett utmärkt sätt att minnas saker.
När du har lärt dig något, låt det svalna i tio minuter, och repetera sedan. På så sätt minns du det till dagen därpå. Väntar du däremot i en timme innan du repeterar, så är det svårare. Och att inte ta någon paus alls innan repetition är ännu värre. Så läs igenom, låt svalna i tio minuter och repetera. Repeterar du igen dagen därpå, så minns du det här till nästa vecka. Repeterar du det åter om en vecka, så minns du det i en månad, och så vidare.
