Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
Sedan två år tillbaka finns det ett studiestöd som innebär att vi som är mitt i karriären kan plugga med lön. Du kan antingen stärka din kompetens, eller bli något helt nytt.
Den 1 oktober öppnade CSN för ansökan igen, men eftersom systemet har haft vissa barnsjukdomar, frågade vi experterna vad du ska göra för att lättare ta dig igenom maskineriet.
Varför har det här studiestödet varit svårare att få än det ”vanliga”?
– Stödet är riktat till en viss målgrupp, personer mellan 27 och 62 år, och det finns krav på hur mycket du ska ha jobbat innan studierna. Många som har ansökt uppfyller inte villkoren, och tyvärr har handläggningstiderna varit långa, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN.
Vad är dina bästa tips för att få bifall på ansökan?
– Se till att du uppfyller villkoren, och ta kontakt med din omställningsorganisation innan du söker studiestödet. Vet du inte vad du har för omställningsorganisation , så fråga din arbetsgivare. Och se till att du har alla uppgifter som du behöver, som rätt namn och tider på utbildningen. Ju mer komplett ansökan är när du lämnar in den, desto fortare går den att handlägga och desto större chans har du att få ett positivt beslut i god tid.
Varför ska man hänga på låset när ansökan öppnar, den 1 oktober respektive 1 april?
– Budgeten är begränsad, och ansökningarna prövas i den ordning de kommer in, därför är det bra att vara tidigt i kön. Men det är ännu viktigare att vara väl förberedd innan du fyller i din ansökan, säger Alexandra Swenning.
Tipset från CSN är alltså att kontakta sin
omställningsorganisation
innan du skickar in ansökan. Det går såklart att göra även senare, men då tar ansökan som sagt var längre tid att handlägga – och risken för att pengapotten ska ta slut ökar.
Men vad är det då omställningsorganisationen hjälper till med?
– Vi kan bland annat hjälpa dig med karriärvägledning. Så boka ett kostnadsfritt samtal med en av våra rådgivare, säger Anders Boman, chef för den nationella funktionen på TRR.
Innan samtalet, fundera på vad du är sugen på att studera, vad som är målet med studierna och om utbildningen kommer att leda dig dit. Kolla också upp yrkets framtidsutsikter. Både Arbetsförmedlingen och SCB har yrkesprognoser.
– Utbildningen ska öka dina chanser på arbetsmarknaden. När du har hittat en lämplig utbildning så skriver vi ett yttrande som styrker din ansökan och skickar det till CSN, säger Anders Boman.
