Att få grönt ljus för kompetensutveckling kan vara en utmaning, men med rätt argument ökar du dina chanser. Genom att visa hur din utveckling gynnar både dig och organisationen kan du få tillståndet att växa – och bidra till företagets framgång.
Att få kompetensutveckla sig är att få en extra boost för både karriären och självkänslan. Men för många är den största utmaningen inte att vilja lära sig nytt, utan att få chefen att ge sitt godkännande.
Så hur får du chefen att säga "ja, kör på!"? Charlotte Hågård, karriärcoach och expert på personlig utveckling, betonar att när du ska övertyga din chef handlar det om att göra din
kompetensutveckling
till en vinn-vinn-situation för dig och för företaget.
– Det handlar inte bara om att bli bättre för din egen skull, utan om att du blir en mer värdefull tillgång för företaget. Om du kan visa att din utveckling innebär konkret värde för arbetsgivaren får du säkert chefens uppmärksamhet, säger Charlotte Hågård.
För att du ska kunna sno åt dig den där extra timmen i kalendern och förbättra dina kunskaper, måste du övertyga din chef om att kompetensutveckling inte bara är bra för dig – det är faktiskt något som gynnar hela företaget. Här är tipsen som får din chef att säga "ja, det där låter som en bra idé!" Din utveckling får grönt ljus och du kan ta nästa steg i karriären.
Du vet ju att företaget har mål, men har du funderat på hur din
kompetensutveckling
kan hjälpa till att nå dem? Visa hur färdigheterna du vill utveckla kan bidra till att lösa problem, effektivisera processer eller helt enkelt göra företaget lite bättre på det man gör.
Exempel:
Chefer gillar siffror och mätbara resultat. Så varför inte använda det till din fördel? Förklara hur en liten investering i din utveckling kan ge stora vinster för företaget.
Nästa artikel
Sofia Eriksson, 40, från Nyköping, har jobbat som trafiklärare de senaste tio åren, och säger med betoning att det är världens roligaste yrke.
– Tänk dig själv att ta elever som knappt har suttit i en bil till fullfjädrade förare, som lyckas få sitt körkort, och lyckan däri, säger Sofia Eriksson.
Ändå kände hon för något år sedan att det kanske var dags att byta bransch. Hon hade hamnat i något av ett vakuum.
– Jag behöver utvecklas med viss regelbundenhet, se och göra något nytt, utmanas. Det här är alltså inte första gången jag byter yrke, även om den röda tråden i min karriär alltid har varit att jag jobbat med människor, jag vill göra skillnad för andra.
Själv började hon som ung jobba i restaurangbranschen, bara för att byta till säkerhet på en flygplats, för att därefter utbilda sig till massageterapeut.
– Fast jag insåg redan innan jag skrivit slutprovet till massageterapeut att det var ett alldeles för slitigt jobb. Utbildningen däremot är jag glad att jag har. Den gav mig en ny syn på människors välmående, och hur saker kan sitta fast i kroppen.
Efter tio år inom säkerhet bestämde hon sig därför att bli trafiklärare – en utbildning som alltså visade sig vara en fullpoängare. Exakt vad hon skulle bli den här gången var hon inte helt hundra på, och hon tycker heller inte att man behöver fastna där.
– Om du inte vet, sök lite olika utbildningar och se vad du kommer in på. Det är ju sällan man behöver säga upp sig för att plugga, du kan ta tjänstledig och se om det här är något för dig. Om inte kan du alltid gå tillbaka till ditt tidigare jobb – berikad med ny kunskap, och då kanske du får en ny idé om vad du vill bli.
Själv bestämde hon sig för att läsa till behandlingspedagog. En tvåårig platsbunden YH-utbildning i Nyköping.
– Vi var en klass med väldigt olika personlighetstyper. En fin klass, men man har behövt vända ut och in på sig själv i olika resonemang, vilket varit nyttigt.
Och hur har det gått att studera och klara kurserna?
– Även där har jag försökt utmana mig. Även om man kan nöja sig med betyget godkänd så kan jag försöka få väl godkänd. Det ger självförtroendet en boost, ”jag är inte är helt trög ändå”, skrattar hon.
Sofias tips är att även om deltagande i föreläsningar är frivilligt, så gå dit.
– Det är betydligt mer effektivt än att sedan ta igen allt och själv försöka förstå vad som är viktigt.
Hur har du fått ihop det ekonomiskt?
– Jag har tagit fullt CSN-lån och jobbat extra som trafiklärare. Jag har bland annat fortsatt ha Riskettan-kurser på helgerna. Det har gett mig några extra kronor varje månad, så jag har aldrig behövt känna mig som en fattig student vilket underlättat.
Hur känner du kring att ta studielån i den här åldern?
– Jag har inga andra lån, inga bostads- eller billån, och är det något som är värt pengarna är de väl att fortsätta utvecklas som människa.
Sofia har just tagit examen som behandlingspedagog, och väntar på att ett intressant jobb ska dyka upp.
– Men så länge fortsätter jag som trafiklärare. Även där har jag stor nytta av mina nya kunskaper, då jag ofta jobbar med unga som har en npf-problematik. I förlängningen kanske jag vill börja jobba i skolan, säger hon och lägger till:
– En klasskompis sa till mig att det är synd att arbetsmarknaden är så tuff just nu, ”men man får väl gå på a-kassa.” Fast jag tänker att jobb finns det alltid, om man är villig att testa något nytt. Och det kan jag som sagt rekommendera, för det är alltid livgivande!
