För de allra flesta yrken får arbetsgivarna inte begära ut utdrag ur polisens belastningsregister. Men med några enkla knapptryckningar kan de ändå få all information de söker på sajter som Lexbase och Mrkoll. Hur är det möjligt?
Publicerad 01 sept. 2023
Hos personsökningstjänster som Mrkoll och Lexbase kan arbetsgivare för en liten peng hur lätt som helst kolla upp om du har blivit dömd för ett brott. Detta trots att samma arbetsgivare inte har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret om dig. Hur är det möjligt?
– Företagen har utgivningsbevis. Därmed lyder de under den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Vi på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har därför begränsade möjligheter att få dessa sajter att ta bort information om dig även om du skickar ett klagomål till oss, säger Maria Stråhle, kommunikatör på IMY.
Utgivningsbevis ges normalt till massmedieföretag, som har ett så kallat automatiskt grundlagsskydd. Det är positivt för demokratin, då det ger traditionell journalistik ett starkt lagligt stöd. Men 2003 infördes även ett frivilligt grundlagsskydd, vilket innebär att vem som helst som har en blogg eller söksajt också kan ansöka om utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv – och plötsligt kunde dessa databaser som egentligen är personregister omfattas av grundlagsskyddet. Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
– I de flesta fall gäller dataskyddsförordningen inte för verksamheter med utgivningsbevis, säger Maria Stråhle.
Traditionella medier i Sverige är dock mycket restriktiva med namnpubliceringar i samband med brott. Grundregeln är att man avstår från det, vilket är varför du ofta läser ”32-årig man från Örebro” – även om personer som begått riktigt grova brott kan namnges. Bryter man mot etiken kan man anmälas till Medieombudsmannen.
Systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler
– Men det här systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler. Är man en provokativ tidskrift eller sajt som vill utmana etablissemanget är man inte intresserad av att följa dessa regler, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Ytterligare en fråga är att medan polisen efter ett antal år måste gallra bort uppgifter om domar, så kan de finnas kvar i evigheter på de här sajterna.
Så vad tycker Unionen om det här?
– Vi tycker användandet av registren är problematiska. Om man har begått en kriminell handling och avtjänat sitt straff, så förväntas man sedan leva ett hederligt liv. För att kunna göra det måste man försörja sig. Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig. För vi ska komma ihåg att arbetsgivare inte bara samlar in information här, utan även från sociala medier.
Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig.
Det är straffet som avgör hur länge en uppgift finns kvar i belastningsregistret.
3 år efter beslut: Vid straffvarning, alltså när åklagaren beslutat att inte åtala, om personen var under 18 år när brottet begicks.
5 år efter dom eller beslut: Vid exempelvis dagsböter, tillträdesförbud, skyddstillsyn för unga, ungdomsvård, ungdomstjänst om personen var under 18 vid tidpunkten då brottet begicks.
10 år efter dom eller beslut: Vid kontaktförbud, skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård/ungdomstjänst för personer om personen var över 18 år när brottet begicks.
10 efter att straffet har avtjänats: Gäller för de skarpaste påföljderna, som fängelse, sluten ungdomsvård och rättspsykiatriskt vård.
20 år: Om en ny påföljd (dock inte böter) tillkommer medan en annan uppgift ännu står kvar i registret behålls båda kvar. Senast efter 20 år ska uppgifterna dock gallras bort.
Nästa artikel
Chefsliv träffade honom och förutom frågan om ledarskap handlade samtalet också om integritet, ett område där Peter ser att facket har en viktig uppgift.
Peter jobbade som systemutvecklare på IBM under 90-talet där han blev invald i klubbstyrelsen.
- Jag inser att jag firar 30 år som förtroendevald i år, säger han eftertänksamt. Och min drivkraft under alla år har varit att bidra till att arbetslivet ständigt blir allt bättre.
År 2000 blev han invald i förbundsstyrelsen, valdes till vice ordförande 2004 och vid kongressen 2023 valdes han till ordförande. Förutom att leda i rollen som vice ordförande i Unionen så har han även bland annat varit ordförande i internationella fackliga sammanhang. Peter har också varit ordförande vid ett otal möten i olika former.
Peter menar att begreppen chef och ledare handlar om olika delar i chefsrollen.
- Chef är ett yrke medan ledare mer är en roll man tar på sig, säger han. En chef är inte alltid en bra ledare, och en ledare är inte alltid chef.
Chefens uppdrag utgår ifrån en hierarkisk struktur som tar sikte på arbetsgivaren och arbetsplatsen visioner och mål.
- En riktigt bra chef är ju också en god ledare, som lyssnar in sina medarbetare och samtidigt är tydlig med målsättningar och ramar för verksamheten, menar Peter.
Att vara förtroendevald ledare i en medlemsorganisation är ytterligare ett perspektiv på ledarskap.
- Som förtroendevald ledare har jag ju mitt uppdrag från medlemmarna, säger Peter. Det ledarskapet bygger på att lyssna på medlemmarna både direkt och även via klubbstyrelser, regionstyrelser, branschdelegationer och de många andra demokratiskt valda grupperingarna som finns i Unionen. Utifrån det gör vi i förbundsstyrelsen bedömningar om vad majoriteten vill och vad som faktiskt är bäst för medlemmarna och inte minst vad som ger bäst utdelning utifrån de medel förbundet har.
Som ledare i Unionen vill Peter uppfattas som inlyssnande i vad medlemmarna tycker, tänker och behöver.
- Jag blir gladast om de säger att ”han bryr sig på riktigt om hur vi har det”, säger han.
Peters målsättning är också att leverera på det medlemmarna efterfrågar.
- Jag vill bidra till att skapa engagemang så att medlemmar får kraft att agera på egen hand, på sin arbetsplats, i sin styrelse eller något annat sammanhang, säger han.
Ett område som Peter ser är både aktuell och viktig att hålla koll på för fackförbunden är frågan om integritet.
- Det kommer ständigt nya IT-verktyg som samlar in data från medarbetarna och som ökar möjligheten till övervakning, något vi som fackförbund på sikt behöver hjälpa till att reglera, säger han.
Han menar att man behöver få ha sin privata sfär, även på jobbet och ifrågasätter hur snäv den får vara innan det inte blir okej för den enskilda personen.
- Chefen ska inte behöva ha koll på exakt hur du har gjort något, och hur mycket tid du har lagt på de olika delarna. Det viktiga är att slutresultatet blir bra. Det här är en arbetsmiljöfråga. Man mår inte bra i en för detaljstyrd och övervakad arbetssituation. Alla behöver inflytande i sitt arbete.
