Arbetsanpassning och rehabilitering

Prata med din chef vid tecken på ohälsa

Känner du att arbetet håller på att göra dig sjuk eller att arbetet ger dig värk? Om du känner av tidiga signaler på ohälsa eller värk är det viktigt att du pratar med din chef. Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga att arbetet leder till ohälsa och att anpassa arbetet efter den enskildes förutsättningar.

Anpassning av krav i arbetet – om arbetsanpassning

Arbetet ställer en rad olika krav på oss såväl fysiskt, psykiskt, socialt, relationellt, kognitivt och emotionellt. Ibland kan krav eller belastningar i arbetet leda till ohälsa. Arbetsanpassning är samlingsnamnet på olika typer av justeringar av arbetsmiljön och arbetssituationen som gör att kraven eller belastningen i arbetet förändras.

Arbetsanpassning kan göras av arbetsmängden, arbetsinnehållet, arbetstiden, den fysiska arbetsmiljön och arbetsorganisationen (hur arbetet styrs, följs upp, kontrolleras och organiseras) och kan se ut nästan hur som helst. Det kan också innefatta inköp av olika typer av arbetshjälpmedel.

Arbetsanpassningar kan göras både vid ohälsa eller tecken på ohälsa som beror på den fysiska eller på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Arbetsgivarens skyldighet enligt arbetsmiljölagen handlar i första hand om att förebygga ohälsa. Problemen behöver inte vara så allvarliga eller långtgående att du blir sjukskriven för att anpassningar ska kunna bli aktuella. Tvärtom är det bra om insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.

Arbetsgivaren är skyldig att rehabilitera vid sjukskrivning

Om du har blivit sjukskriven på heltid eller deltid har du ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren i princip inte får säga upp dig på grund av din sjukdom. Arbetsgivaren har också en långtgående skyldighet att bidra till din rehabilitering, så att du kan gå tillbaka till arbetet. Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit på eller till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt. Den medicinska rehabiliteringen tillhandahålls av hälso- och sjukvården och bestäms utifrån läkares bedömningar.

Rehabilitering på arbetsplatsen

Arbetsgivarens del i rehabiliteringen handlar om att på olika sätt skapa förutsättningar för en direkt eller successiv återgång som fungerar tillsammans med din medicinska rehabilitering. Arbetsgivarens åtgärder kan exempelvis handla om olika former av arbetsanpassning, arbetsträning (att arbeta helt utan krav på prestation, detta görs på deltid) tillfällig omplacering till annan tjänst, viss form av utbildning, eller extra stöd genom exempelvis handledning. Ofta innebär också rehabilitering en successiv upptrappning av arbetstiden.

Det är ofta bra om den närmaste chefen är delaktig i rehabiliteringen, kanske tillsammans med någon från HR, personalavdelning eller motsvarande. Om det inte finns tillräcklig kunskap inom organisationen för att bedriva rehabiliteringen är arbetsgivaren skyldig att ta hjälp av företagshälsovård eller någon annan motsvarande resurs.

Du är skyldig att medverka under rehabiliteringen

Som arbetstagare är du skyldig att medverka till din egen rehabilitering. Det innebär till exempel att vara villig att testa olika rimliga åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med din kontaktperson (ofta chefen) på arbetsplatsen. Du är dock inte skyldig att göra sådant som innebär risk för din hälsa.

Att medverka till rehabiliteringen är inte bara en skyldighet för dig som anställd. Det har också visat sig att chanserna för en väl fungerande rehabilitering ökar, om den som själv berörs aktivt deltar i planeringen och om både arbetsgivare och arbetstagare tror på de åtgärder som vidtas. Bidra därför gärna till planeringen med egna tankar om vilka arbetsanpassnings- eller rehabiliteringsåtgärder som du tror skulle kunna vara lämpliga.

Plan för återgång i arbete

Om det förväntas ta mer än 60 kalenderdagar innan du är helt tillbaka i arbete är arbetsgivaren skyldig att senast kalenderdag 30 ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan. Det här dokumentet ska fungera som en slags handlingsplan för din återgång och ska beskriva vilka åtgärder som planeras och varför.

Det finns inga särskilda formkrav på hur en plan för återgång i arbete ska se ut. Försäkringskassan har tagit fram en mall som går att använda. Det viktigaste är att planen beskriver vilka åtgärder som ska vidtas och varför (vad hoppas man kunna uppnå med en viss åtgärd?), vem som är ansvarig för respektive åtgärd och tidpunkter för genomförande och uppföljning. Planen för återgång i arbete ska fungera som ett arbetsdokument som revideras allteftersom tiden går.

Planen för återgång i arbete ska så långt som det är möjligt upprättas i samråd med den som planen berör. Om du är för sjuk för att medverka i planeringen fram till dag 30 kan arbetsgivaren göra en notering om att planeringen skjuts upp till dess att hälsotillståndet förbättras och du själv kan medverka i planeringen. Arbetsgivaren har ansvar för att planeringen kommer igång igen så snart det är möjligt.

Stöd från Unionen vid rehabilitering

Under en rehabilitering kan du få stöd från ett arbetsmiljöombud (AMO). Ett AMO kan exempelvis följa med på möten med arbetsgivaren och Försäkringskassan som stöd och bevaka att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter. Om det finns ett arbetsmiljöombud på din arbetsplats, kan du hitta kontaktuppgifter nedan.

Om det inte finns något AMO på din arbetsplats kan du få stöd av Unionens fackliga rådgivning eller av ett regionalt arbetsmiljöombud på Unionens kontor i din region. Arbetsgivaren får inte hindra dig från att ha med en arbetstagarrepresentant under rehabiliteringsprocessen.