Facken inom industrin och industriavtalet
Facken inom industrin (FI) är ett förhandlingssamarbete mellan fackförbunden som undertecknat industriavtalet.
Facken inom industrin (FI) är ett förhandlingssamarbete mellan fackförbunden som undertecknat industriavtalet.
I samarbetet ingår bland annat att inför varje avtalsrörelse utarbeta en gemensam avtalspolitisk plattform.
De fem förbunden är:
Industriavtalet är ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning mellan facken inom industrin och arbetsgivarorganisationer inom industrin.
Industriavtalet innehåller parternas gemensamma bedömningar och uppfattningar omkring förutsättningarna för industriell verksamhet i Sverige. Avtalet reglerar hur avtalsförhandlingar ska gå till och har bidragit till stabilitet, ordning och reda samt till reell löneutveckling . Samordningen gäller såväl för tjänstemän som för arbetare (LO-förbund) på arbetstagarsidan.
FI ökar den fackliga styrkan genom att agera gemensamt i avtalsrörelsen:
Syftet med samarbetet är dock inte enbart att agera i avtalsrörelsen utan också att stärka industrisektorn och säkerställa gott och framgångsrikt samarbete mellan avtalsrörelserna:
Det finns sedan 1997 och alltjämt en samsyn mellan parterna på svensk arbetsmarknad om att den internationella konkurrensutsatta sektorn ska vara lönenormerande. I praktiken har denna princip inneburit att det är avtalen inom industrin som blir en norm för hela arbetsmarknaden.
FI:s högsta beslutande organ är ett råd bestående av ledande företrädare för varje förbund. I rådet ingår förbundsordföranden/förbundsdirektör och avtalssekreterare /förhandlingschef. Ordförandeskapet i Rådet roterar mellan medlemsförbunden och man sammanträder ungefär en gång i månaden.
Avtalssekreterarna/förhandlingscheferna i förbunden har en gemensam gruppering som kallas för ALI-gruppen (Avtal, Lagstiftningsfrågor, Industriförbunden). ALI-gruppen bereder många frågor inför Rådet och träffas därför något oftare än Rådet. Under en pågående avtalsrörelse träffas man ungefär en gång i veckan, annars något mer sällan.