Avtalsrörelse - så här går det till

Det här är en avtalsrörelse

Unionens  kollektivavtal  reglerar dina anställningsvillkor som löneökning,  föräldralön  pension och  kompetensutveckling . Innehållet i ett  kollektivavtal  är inte statiskt utan förändras genom förhandlingar. När avtalen löper ut, oftast efter 1-3 år , ska villkoren omförhandlas och Unionen för fram sina, det vill säga medlemmarnas, krav och förhandlar med en  arbetsgivarorganisation . Detta sker under en  avtalsrörelse .

Avtalsrörelsens mål är att förbättra på jobbet för dig och alla andra medlemmar genom bättre anställningsvillkor och reallöneökningar.

Löneökningar 

När Unionen ska förhandla fram nya villkor i kollektivavtalen under avtalsrörelsen handlar mycket om nivån på löneökningarna. Den löneökningsnivå som fackförbund och arbetsgivare kommer överens om kallas "märket" och är ett riktmärke för hur  mycket lönerna ska öka på en kollektiv nivå under den kommande avtalsperioden. 

Det centrala löneavtalet, också kallat branschlöneavtal, ingår i det  kollektivavtal  som gäller just din bransch. Kollektivavtalets innehåll ska omsättas i bland annat ett lokalt  löneavtal , där det står hur löneavtalet ska tillämpas på just din arbetsplats.

Ofta ger kollektivavtalet dig rätt till både  utvecklingssamtal  och  lönesamtal  med din chef, vilket spelar en viktig roll i den lokala löneprocessen. Det är klubben på din arbetsplats som bevakar och driver de anställdas rätt till en rättvis  lönesättning  enligt intentionerna i det centrala löneavtalet.

Om det inte finns en lokal  klubb  på din arbetsplats är det viktigt att du inför ditt  lönesamtal  sätter dig in i vad det centrala löneavtalet ger. 

Avtalsrörelse - så här går det till

Vilka områden som avtalsrörelsen ska handla om bestäms utifrån vad du som medlem tycker är viktigast. Men det är många faktorer som påverkar en  avtalsrörelse , både inom Unionen och i vår omvärld. 

Under en  avtalsrörelse  pratas det ofta om  parterna .  Parterna  består av arbetsgivarna å ena sidan och arbetstagarna å andra sidan, vilka representeras av arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Unionen förhandlar med flera olika arbetsgivareorganisationer och därmed förändras också kollektivavtalen inom flera branscher och sektorer på arbetsmarknaden.

Insamlingsfasen

I god tid innan avtalen löper ut börjar Unionen samla in synpunkter, åsikter och medskick från dig som medlem och  förtroendevald  genom enkäter, medlemsmöten och regionala avtalskonferenser. Ju fler medlemmar som tycker till desto bättre. Det ger tyngd vid förhandlingsbordet och väl förankrade avtalskrav. 

Ytterligare ett sätt för dig som medlem eller som  klubb  eller  region  att påverka avtalsrörelsen är att  nominera  kandidater till branschdelegationerna. Unionen har 14 branschdelegationer som arbetar med kravformulering, förhandlingar och förankring.

Formuleringsfasen

Branschdelegationerna (förtroendevalda medlemmar som är valda) omvandlar det övergripande inriktningsbeslutet till branschspecifika krav anpassat till respektive  avtalsområde  och även hantera och prioritera bland andra aktuella behov i branschen när det gäller avtalskrav.

• Inriktningsbeslut
  Alla synpunkter och önskemål tillsammans bildar underlag för inriktningsbeslutet, dvs. det beslut som sammanfattar vilka frågor som Unionen ska driva i avtalsrörelsen. Formellt tas beslutet av Unionens  förbundsråd  som består av förtroendevalda från hela landet.
   
• Kravformulering
  När inriktningsbeslutet är fattat tittar branschdelegationerna på hur det ser ut just i deras bransch och tar fram konkreta krav per  avtalsområde . Kraven fastställs sedan slutgiltigt av förbundsstyrelsen.

Ibland formulerar Unionen kraven tillsammans med andra fackliga organisationer för att öka vår styrka. Främst samarbetar vi inom ramen för "Facken inom industrin”, ett samarbete mellan fem fackliga organisationer inom den privata sektorn. Formuleringsfasen avslutas med att Unionen överlämnar krav till motparterna.

Förhandlingsfasen

Innan avtalen löper ut börjar  parterna  förhandlingar om ett nytt avtal, vanligen ungefär tre månader innan det gamla avtalet går ut. Krav växlas med arbetsgivarmotparten. Efter detta sätts förhandlingarna igång och branschdelegationerna utgör  förhandlingsdelegation .

Under 2023 omförhandlades samtliga Unionens avtal och en absolut majoritet av avtalen är nu inne i en två-årig  avtalsperiod . År 2025 ska de flesta avtal omförhandlas på nytt och då är det dags för nästa  avtalsrörelse .

Implementeringsfasen

De överenskomna regleringar omsätts till praktik och man säkerställer att alla delar av avtalet följs.

En arbetsmarknad utan konflikter

Kollektivavtalen innebär att företag och de anställda vet vad som gäller. De företag som är med i en  arbetsgivarorganisation  och som har träffat ett  kollektivavtal  lovar att betala de löneökningar och följa de regler som står i avtalet. Unionens medlemmar lovar att inte strejka, så länge kollektivavtalet gäller. 

Det här innebär att när det finns ett  kollektivavtal  har både arbetsgivarna och facken fredsplikt. Det är ett viktigt syfte med kollektivavtalet att komma överens och på så sätt undvika konflikter för arbetsfred på arbetsmarknaden.