Arbetstidsförkortning är en het fråga i politiken och på våra arbetsplatser. Unionens medlemmar har lyft fram detta som en av de viktigaste frågorna i den pågående avtalsrörelsen, och Unionens långsiktiga krav är en minskning av arbetstiden minst 100 timmar per år.
Hälsa och välmående: Kortare arbetstid minskar stress och utbrändhet, och leder till färre sjukskrivningar och en bättre arbetsmiljö.
Attraktivare arbetsplatser: Kortare arbetstid gör arbetsplatser mer attraktiva och det blir lättare att rekrytera och behålla kompetent personal.
Ökad produktivitet : Färre arbetstimmar kan leda till högre produktivitet eftersom medarbetarna arbetar mer fokuserat.
Unionens mål är att alla medlemmar, genom kollektivavtal , på sikt ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Arbetstidsförkortning tillhör vår lönebildning och Unionen tycker att det är fack och arbetsgivarorganisationer som ska komma överens om regler på arbetsmarknaden. Det gäller i allra högsta grad frågan om arbetstid. Hur mycket vi jobbar bör inte styras av politiska beslut eftersom en lagstiftad arbetstidsförkortning riskerar att dras tillbaka vid skifte i politisk majoritet, medan en kollektivavtalad arbetstidsförkortning blir stabil över tid.
Det långsiktiga målet är 100 timmars arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal . Men vi förstår att den här typen av reformer tar tid. Flexpensionen tog tio år att genomföra och då är ändå inte alla avtal helt i mål. Men arbetstidsförkortning är en viktig fråga för våra medlemmar, och vi håller därför fast vid att vi vill utöka system för arbetstidförkortning i de avtal där system finns, och att vi vill införa det i avtal som idag saknar arbetstidsförkortning.
Arbetstidsförkortning finns i vissa avtal, men det finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.
Systemet för arbetsförkortning ska vara utformat så att medlemmarna i realiteten ges möjlighet till mer fritid och som säkerställer att värdet inte kan gå förlorat.
Exempel på varianter av arbetstidsförkortningssystem som finns inom Unionens avtalsområden:
Ovanstående system vet vi fungerar även om man har oreglerad arbetstidsförläggning eller uppdrag som gör att man är placerad ute hos kund.
Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.
Motståndet från arbetsgivarna är hårt och arbetstidsförkortning verkar bli den stora stötestenen i årets avtalsrörelse .
På vissa avtalsområden, exempelvis inom tech och it, hävdar arbetsgivarna att system för arbetstidsförkortning inte fungerar i branschen, då många medarbetare har oreglerad arbetstidsförläggning eller uppdrag som gör att man är placerad ute hos kund. Enligt våra undersökningar förekommer dock olika typer av arbetstidsförkortning relativt brett även i dessa branscher, genom lokala överenskommelser och ensidigt utgivet av arbetsgivarna.
Vi vet att med bra system som garanterar ledig tid för den som vill ha det och där värdet säkras för den som inte kan ta ut det som ledighet, så fungerar det och är uppskattat av många.
Ja, arbetstiden är en del av lönebildningen och vi måste betala för kortare arbetstid. Om det sedan blir som vi tror, att arbetstidsförkortning leder till högre effektivitet och alltså även till högre produktivitet så är förhandlingsläget ett annat i nästa avtalsrörelse .
Unionen vill alltid lösa frågorna vid förhandlingsbordet. Men om vi inte når fram till en överenskommelse i förhandlingarna är konflikt ett verktyg vi kan använda för att säkerställa våra medlemmars villkor och intressen.
