På techbolaget Tietoevry finns målet att andelen kvinnliga anställda ska vara 50 procent år 2030. Lokalkontoret i Karlstad hade ca 15 procent kvinnor när målet presenterades. Något behövde göras. Klubben bildade tillsammans med arbetsgivaren en arbetsgrupp som började vända på alla stenar för att hitta fler kvinnliga kollegor och behålla dem.
I Tietoevrys svenska verksamhet finns utöver huvudkontoret över 20 lokalkontor runt om i landet. För ett par år sedan presenterade ledningen målet att andelen kvinnliga anställda på kontoren år 2030 ska vara 50 procent. En rejäl utmaning för ett företag i en bransch som ofta kännetecknas av ojämn könsfördelning. Kim Hjorth är fackligt aktiv sedan 20 år tillbaka och driver jämställdhetsfrågorna i den lokala klubben och är en av initiativtagarna till en arbetsgrupp med dessa frågor på sitt bord.
- Vi tänkte att vad behöver vi göra för att få till en förändring? Vi började dammsuga runt och titta på vad andra företag gör och vad det finns för stöd i regionen. Och det vill jag verkligen lyfta att region Värmland och länsstyrelsen här har väldigt bra nätverk och driver de här frågorna kring jämställdhet på ett ypperligt sätt, säger Kim.
Arbetsgivarens intresse för frågan har också givit arbetet extra skjuts. När de konkreta målen om jämn könsfördelning kom fram blev det en ny nivå av engagemang även från företagets sida. Niklas Sandberg är klubbordförande på klubben på kontoret i Karlstad.
- Det märks att cheferna är engagerade här lokalt vilket gör väldigt mycket, säger Niklas.
Det är en fortfarande en bit kvar till målet om jämn könsfördelning, men siffrorna över kvinnliga medarbetare rör sig sakta men säkert åt rätt håll på kontoret i Karlstad. Just nu pågår arbetet med ett utbildningsmaterial riktat till de team som redan finns men på sikt till alla anställda.
Målet är att kollegor emellan ska förstå vad som kännetecknar en trygg och trevlig arbetsplats, hur man pratar till varandra, hur jargongen går, vilka skämt man drar osv. Att som god arbetskollega få lite mer civilkurage och inte bara tänka ”jag hoppas någon annan säger något” eller bara blunda helt och hållet.
Det är så lätt att prata med de som redan är frälsta men där man gör störst skillnad är om kan få den stora massan att ändra sig lite.
- Det hoppas vi ska bli något som kan användas på andra arbetsställen inom koncernen också. Det är så lätt att prata med de som redan är frälsta men där man gör störst skillnad är om kan få den stora massan att ändra sig lite. Det ger större effekt än att frälsa en till. Det är min nya filosofi, säger Kim Hjorth.
Lokala klubben på Tietoevry i Karlstad har verkligen tagit tillvara på sin rätt till medbestämmande på ett nyskapande sätt för att utveckla arbetsplatsen - tillsammans med arbetsgivaren - i syfte att få fler kvinnor att vilja arbeta där.
Hur känns det att klubben får det här priset för ert arbete med de här frågorna?
- Det känns jätteroligt, vi har jobbat i många år för att få till en förändring. Nu känns det som att det uppmärksammas på riktigt och det känns extra bra att vi fått med oss arbetsgivaren i arbetet. Nu har vi tillsammans börjat planera hur vi ska få med oss allihopa så att det kan bli en förändring på riktigt. Det känns väldigt roligt och hoppfullt, säger Kim.
Sätt tydliga och gemensamma mål
Ta inspiration från andra. Exempelvis schyst.se
Nästa artikel
Med arbetsmiljöfrågor som sträcker sig från tunga lyft och truckverksamhet till stress och andra vanliga psykosociala arbetsmiljöproblem, är säkerhet och välmående för Systembolagets anställda inget man sköter med vänsterhanden. Det kräver en genomtänkt organisation.
Efter drygt 20 år på Systembolaget har Christer Keijser, årets HEJA!-vinnare för arbetsmiljö, bra koll på verksamheten. I den nominering till priset som hans kollegor har skickat in säger de bland annat: ”Christer bidrar till att arbetsmiljön på hela Systembolaget ständigt förbättras. Lång erfarenhet och kunskap gör han ovärderlig för alla medlemmar i SPF Unionen. Sitter på rätt plats och bidrar väldigt mycket!”
Ålder: 55 år
Bor: Åkersberga, utanför Stockholm
– Jag känner mig väldigt hedrad, både till att ha blivit nominerad och för priset! Det känns som att vi har ett bra arbetsmiljöarbete på Systembolaget, där vi som jobbar med frågorna stöttar varandra och också får stöd av riksklubben och lokala sektioner. Dessutom är Systembolaget en arbetsgivare som ser vikten av en bra arbetsmiljö för alla anställda, säger Christer Keijser.
Det som från början var det ett extrajobb vid sidan av studierna har vuxit på honom. Efter några år blev han kontaktombud för butiken han jobbade på, men det var egentligen först när han 2016 blev personalrepresentant i arbetsmiljökommittén som intresset för arbetsmiljöfrågorna började ta fart på allvar. Något som följdes av att han valdes in som suppleant och sekreterare i riksklubben och då började titta på hur många arbetsmiljöombud som egentligen fanns i butikerna.
Jag började kontakta de butiker där de saknades och snabbt växte antalet arbetsmiljöombud till över 300.
– Jag såg att av Systembolagets 450 butiker var det endast drygt 120 som hade ett arbetsmiljöombud . Jag började då kontakta de butiker där de saknades och snabbt växte antalet till över 300.
Christer är en riktig arbetsmiljö-klippa. Tillgänglig och stöttande för alla arbetsmiljöombud , med ett stort fokus på de organisatoriska arbetsmiljöfrågorna. Till exempel har han drivit uppbyggnaden av en ny arbetsmiljöorganisation för att minska glappet mellan lokala och centrala nivån.
För att kunna stötta så många arbetsmiljöombud drev man tillsammans med styrelsen för riksklubben och huvudarbetsmiljöombudet att alla personalrepresentanter i arbetsmiljökommittén skulle få mandat på samma nivå som huvudarbetsmiljöombudet. Något som toppades med ytterligare en plats i arbetsmiljökommittén. Det innebär att det nu finns sex vice huvudarbetsmiljöombud. Dessutom har man skapat ett speciellt utskott för arbetsmiljöfrågor kopplade till verksamheten på depåerna, vilka bland annat omfattar leveranser till utlämningsställen, e-handel och styckplockning till butik.
Man tar frågorna på allvar och släpper in arbetsmiljöombuden för riskbedömningar
– Samtidigt har vi byggt upp en struktur med tjugotalet sektionssamordnande arbetsmiljöombud , för att kunna stötta ombuden på de lokala arbetsplatserna. De har bara varit igång fullt ut i år, men erfarenheten är än så länge positiv och det är något vi tror är nödvändigt. Inte för att Systembolaget överlag har stora arbetsmiljöproblem, utan för att man tar frågorna på allvar och släpper in arbetsmiljöombuden för riskbedömningar, och för att det är en stor och geografiskt spridd verksamhet.
Vad är din drivkraft för att engagera dig i arbetsmiljöfrågor?
Jag tycker att frågorna är intressanta och roliga, både den fysiska och den psykosociala delen. Jag vill att alla ska ha det bra på arbetet och att det demokratiska arbetet flyttas så långt ut möjligt i organisationen. Och det är viktiga frågor. De som jobbar i butikerna kan flytta flera ton varor varje dag. Det handlar om mycket handkraft när varor ska plockas upp i hyllorna och risken för skador är uppenbar.
Vad ser du som viktiga arbetsmiljöfrågor att driva framöver?
Jag arbetar nu för att Systembolaget ska börja titta på möjligheten att i framtiden använda exoskelett, alltså ett motordrivet yttre skelett som gör att anställa klarar att bära tunga laster utan att köra slut på kroppen. Det är inte science fiction, det finns ganska enkla versioner och vi har redan ett litet experiment som påbörjats i en av depåerna.
