Om vi ska uppnå målen måste vi kunna prata om det, den som är medveten kan inte fortsätta i samma hjulspår.
Peter Tai Christensen har jobbat med jämställdhetsfrågan sedan tidigt 00-tal. På nära håll har han kunnat följa hur diskussionen har fördjupats och hur kunskapen i ämnet har ökat. Och han har själv sett hur ojämställd en diskussion kan bli, även då den handlar om jämställdhet. Till exempel när han har föreläst tillsammans med en kvinnlig kollega.
– Att vara man och delta i debatten kan i vissa sammanhang ha nackdelar, det kan vara svårt att bli tagen på allvar, man kan anses sakna relevant erfarenhet av ojämställdhet. Men i de flesta sammanhang tas man på större allvar som man, en man blir dessvärre generellt mer lyssnad på, säger han.
Men när principen möter verkligheten blir det gärna komplext. Vilket Peter Tai Christensen fick erfara då han en gång höll en utbildning om jämställdhet. Det var ett standardföredrag, avsett att framföras av en man och en kvinna, för att situationen skulle vara jämställd. Ur manuset läste han ”som man kommer ni alltid lyssna mer på mig”.
– Men det var så uppenbart att min kvinnliga kollega kunde mycket mer än jag, det var inte så att publiken automatiskt lyssnade mer på mig bara för att jag är man, det var inte så enkelt, säger han och påpekar att även andra parametrar än kön kan spela in.
Det finns med andra ord inga regler, inget facit, för hur jämställdhet kan uppnås.
– Jag har till exempel ett asiatiskt ursprung, jag är kortare än vad min kvinnliga kollega var. Kön spelar stor roll, men är inte avgörande i alla situationer, säger han.
Det finns med andra ord inga regler, inget facit, för hur jämställdhet kan uppnås. Det viktigaste är att hela tiden synliggöra problematiken med fördomar och diskriminering.
Många förblir tysta när jämställdhetsfrågan diskuteras av rädsla för att ställa fel frågor och väcka irritation eller rentav ilska.
– När den typen av situationer uppstår, när vi så uppenbart styrs av fördomar, försöker jag lyfta frågan, så att de som lyssnar blir medvetna om mönster och maktordningar. Nyckeln är att inte bli arg, att inte få någon av de inblandade att känna sig dum eller dålig. Det finns ju oftast inget uppsåt med dessa mönster, det är något inlärt som också går att bli medveten om och förändra. Men om vi ska uppnå målen måste vi kunna prata om det, den som är medveten kan inte fortsätta i samma hjulspår, säger Peter Tai Christensen.
Många förblir tysta när jämställdhetsfrågan diskuteras av rädsla för att ställa fel frågor och väcka irritation eller rentav ilska. Därför är det viktigt att försöka undvika skuldbeläggande.
– Ilska är inte ett framgångsrecept. Det handlar om att ha tålamod och visa förståelse, man behöver inte döma dem som inte kommit lika långt på resan, säger han.
Vilka är de vanligaste frågorna som ni får av Unionens chefsmedlemmar kring detta?
– Det handlar mycket om hur man kan jobba förebyggande och vilka aktiva åtgärder mot diskriminering man kan tillämpa. Det finns krav att man ska jobba aktivt med åtgärder för lika rättigheter och möjligheter, många behöver tips och exempel hur man kan ta det ansvaret, hur man kan vara en bra, jämställd och inkluderande chef.
Hur kan jag få min omgivning att förstå att jämställdhet är allas ansvar?
– Jag tror på att följa upp hur chefer med personalansvar jobbar med inkludering, att det finns med som en parameter när en chefs prestation ska bedömas. Det är klokt att ha med det som ett lönesättande kriterium. Att bygga in det i uppföljningssystemet blir ett sätt att visa cheferna att det är allvar att leda på ett inkluderande sätt. Och gentemot medarbetarna gäller det att chefen föregår med gott exempel och att prata om hur ett beteende kan få vissa konsekvenser, utan att skuldbelägga.
Peter Tai Christensen ser att det håller på att hända saker inom techbranschen, att intresset för jobb inom branschen ökar bland unga kvinnor. I samband med 2019 års upplaga av konferensen Women in Tech, som det berättas om i ett avsnitt av podden Mellanchefer emellan, sammanställdes en lista med förslag på åtgärder från IT- och teknikindustrin. Den går att läsa på getyourvoicesheard.com.
Vi närmar oss ett tak för hur långt vi kan komma med rådande förutsättningar, det krävs särskilda åtgärder för att ta nästa stora kliv.
Utifrån denna lista har Unionen inlett ett samarbete med IT&Telekomföretagen inom Almega för att ta fram konkreta förslag på hur problemen kan lösas för ett bättre jämställdhetsarbete.
Men Peter Tai Christensen konstaterar samtidigt att det kommer att ta tid innan jämställdhet är uppnådd. Att samtalsklimatet är mer positivt betyder ingalunda att jämställdheten är en fråga som helt har fått sin lösning.
– Jag har aldrig trott att det går att ange en tidpunkt då vi ska ha uppnått jämställdhet. Vi behöver närma oss frågan på ett annat sätt. Föräldraskapet är till exempel en nöt som vi ännu inte har knäckt, och takten med vilken vi kommer att närma oss jämställdhet är direkt avhängig av föräldraskapet för att inte få ojämställda konsekvenser i arbetslivet. Det är något som vi inom Unionen jobbar med. Vi närmar oss ett tak för hur långt vi kan komma med rådande förutsättningar, det krävs särskilda åtgärder för att ta nästa stora kliv, säger han.