Avgångsvederlag

De flesta som blir uppsagda får inget avgångsvederlag utan endast lagenlig uppsägningstid och många arbetar under hela uppsägningstiden.

Orsaker till avgångsvederlag

De flesta uppsägningar har sakliga skäl och företagsledningen har förhandlat med fackklubben före uppsägningarna och har då ingen skyldighet att betala något avgångsvederlag.

Unionens fackklubbar och ombudsmän förhandlar ändå varje år fram avgångsvederlag åt många medlemmar som blir uppsagda.

De vanligaste orsakerna är

• Att företaget inte vill följa LAS  turordningsregler vid förhandling om uppsägningar, utan istället vill träffa en överenskommelse med fackklubben om vilka som ska sägas upp.
• Att företaget brutit mot någon lag eller något avtal och vid förhandling går med på att betala avgångsvederlag istället för att bli stämd till domstol och få betala skadestånd
• Att företaget behöver minska antalet anställda och vid förhandling erbjuder ett avgångsvederlag till de som "frivilligt" kommer överens med företaget om att sluta, för att så få som möjligt ska behöva bli uppsagda
• Att företaget vill säga upp en viss arbetstagare utan att det finns sakliga skäl för uppsägning och att förhandlingen leder till en överenskommelse om avgångsvederlag

Avgångsvederlag är alltid frivilligt

Det är mycket viktigt att komma ihåg att avgångsvederlag alltid är frivilligt. Företaget har ingen skyldighet att betala något avgångsvederlag och den anställde behöver inte acceptera en uppsägning som inte har sakliga skäl . Om Unionen och arbetsgivaren inte kommer överens om vem eller vilka som ska sägas upp, och därmed inte om något avgångsvederlag heller, är arbetsgivaren tvungen att följa LAS eller kollektivavtalets turordningsregler , och i så fall finns också möjligheten att pröva uppsägningen i domstol. En sådan rättslig prövning tar dock lång tid. Från det att man förhandlade får man räkna med minst ett år innan rättegång och domslut är klart. En lång väntan på besked om uppsägningen var riktig eller om den anställde får behålla sitt arbete och har rätt till skadestånd för felaktig uppsägning .

I Sverige har vi en tradition av att fackföreningar, företag och arbetsgivarorganisationer löser de konflikter, rättstvister och problem som uppstår på arbetsplatserna genom förhandlingar. Bara i undantagsfall stämmer företag och anställda varandra till domstol. Förhandlingar är ett snabbare, smidigare och billigare system än domstolsprövning. I en domstol handlar det om att vinna eller förlora och i värsta fall bli tvungen att betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. En förhandling om en rättstvist avslutas vanligen med att både företaget och den anställde känner sig nöjda med resultatet eftersom de har skrivit under en frivillig överenskommelse som ofta innehåller ett avgångsvederlag.

A-kassan och Skatteverket räknar avgångsvederlag som lön

Ett avgångsvederlag i samband med att din anställning upphör betraktas som lön och är både skattepliktigt och pensionsgrundande för den statliga inkomstpensionen. Har du haft tjänstepension, när du varit anställd, upphör inbetalningen till den i samband med att du slutar din anställning. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande i tjänstepensionen  ITP .

A-kassan betraktar avgångsvederlag som lön, vilket innebär att A-kassan , utifrån din månadslön räknar ut hur många månader som avgångsvederlaget ersätter den tid du går utan lön. Först därefter betalar A-kassan ut arbetslöshetsersättning.

Unionens a-kassa
Skatteverket

Avgångsvederlag är inte sjukpenninggrundande

Avgångsvederlag är inte inkomst av eget arbete inom socialförsäkringen och är därför inte sjukpenninggrundande. Du som får avgångsvederlag utan att börja ett nytt arbete måste registrera dig som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen för att inte förlora din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Om du väljer att inte anmäla dig förlorar du rätten till sjukpenning. Du riskerar också att få lägre föräldrapenning. Dina rättigheter förnyas först när du får ett nytt arbete.