Från studentliv till kompetensliv – viktiga steg för att stärka Sverige som kompetensnation

Ska vi kunna möta arbetsmarknadens enorma behov av ny kompetens är det avgörande för Sveriges framtid att redan yrkesverksamma ges bättre möjligheter att studera på högskolor och universitet. Sverige behöver ta steg för att ändra sin syn på hur man lär sig genom att gå från studentliv till kompetensliv på landets lärosäten.

Det livslånga lärandet är viktigt för Unionens medlemmar som i hög grad påverkas av företagens snabba omställning. De behöver utveckla sin kompetens för att stärka sin ställning och trygghet på arbetsmarknaden.

Unionen vill se förbättrade möjligheter till kompetensutveckling genom studier på högskolor och universitet. Yrkeshögskolan är fortsatt oerhört viktig för våra medlemmar, men efterfrågan på högskoleutbildning är stor. Nära hälften av de privatanställda tjänstemännen efterfrågar möjligheter till kortare akademiska studier.  

Vi kommer alla att behöva uppdatera vår kompetens flera gånger under våra arbetsliv. Då måste det vara praktiskt möjligt att göra det. Därför behövs utbildningar som passar den som också arbetar - till exempel fler fristående kurser och distansutbildningar. /Martin Linder, förbundsordförande, Unionen.

I oktober får yrkesverksamma helt nya möjligheter att ekonomiskt finansiera studier när ett nytt omställningsstudiestöd införs. Det nya studiestödet ska genom möjlighet till utbildning stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och göra det lättare att ställa om i arbetslivet. Om potentialen för reformerna ska bli verklighet behöver också utbildningssystemet under de närmaste åren reformeras och anpassas till yrkesverksammas behov och förutsättningar. Det förutsätter både att nödvändiga beslut tas av regering och riksdag i närtid och att frågan ges varaktig politisk prioritet.

290 000 privatanställda tjänstemän vill plugga på universitet eller högskola de närmsta 3 åren - är lärosätena förberedda?

Enligt en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen kommer efterfrågan på universitets- och högskoleutbildning öka rejält när omställningsstudiestödet införs. Unionen har räknat ut att hela 290 000 privatanställda tjänstemän vill plugga på universitet eller högskola de närmsta 3 åren. Det är mer än dubbelt så många som de 105 000 individer som studerar vid högskolan idag som är 35 år eller äldre.

Politiken måste agera för att det ska bli verklighet

För att Sverige ska ta viktiga steg från studentliv till kompetensliv så behöver politiken ta sig an ett antal utmaningar, som gör det möjligt för högskolor och universitet att göra skillnad på riktigt.  

1. Utbildningsutbudet till yrkesverksamma behöver förändras och utvecklas i takt med att det nya omställningsstudiestödet byggs ut. Politiken behöver nu avsätta öronmärkta och permanenta medel till lärosätena så att de kan utveckla utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma. Anställda och företag kan inte vänta!  

2. Det föråldrade - och snart tre decennier gamla - resurstilldelningssystemet till högskolan måste förändras. Idag är systemet prestationsbaserad, det gör att stora delar av finansieringen avgörs av studenternas poängproduktion. Traditionell campusförlagd heltidsutbildning premieras framför mer flexibla utbildningar som passar yrkesverksamma.  

3. Inför snarast varaktiga öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma, utöver takbeloppet. Även innan ett reformerat resurstilldelningssystem tagits i bruk behöver lärosätenas incitament att erbjuda utbildningar till yrkesverksamma förbättras.  

4. För att vi ska öka omställningstakten och förbättra matchningen på arbetsmarknaden behövs ett fungerande system för validering. Yrkesverksamma som har kunskapen ska inte behöva börja om från början i skolbänken, det är en ineffektiv användning av individens och samhällets resurser.

5. Lärosätena måste få en ersättning för sitt valideringsarbete. Idag får lärosätena endast ersättning för utbildning medan validering endast medför kostnader. Ett systemfel som måste åtgärdas.