Chefsekonomen: Tillbaka till normalläge snarare än stor varselvåg

Det har i media under hösten rapporterats om en kraftfull varselvåg när antalet personer som berördes av varsel steg till drygt 5 000 personer per månad under oktober och november. Arbetsförmedlingen själva beskrev det som nästan tre gånger mer än normalt. Men jag delar inte denna bild.  

Vi har haft en mycket stark utveckling på svensk arbetsmarknad efter att pandemin slog till, jobbtillväxten var under 2022 rekordstor och antalet varsel har varit på historiskt låga nivåer i två års tid. Mellan januari 2021 och september 2022 varslades i genomsnitt 2 150 personer per månad. Jämförs höstens varseltal med den perioden stämmer Arbetsförmedlingens liknelse någorlunda.

Antal personer berörda av varsel 2021-2022

Men drar vi ut tidslinjen framträder en annan bild. Under hela 2000-talet har i genomsnitt 4 650 personer per månad berörts av varsel. Räknas de två stora varselvågorna runt finanskrisen respektive pandemins utbrott bort blir snittet ändå drygt 4 000 personer per månad. Den uppgång som skedde under hösten kan alltså snarare ses som en återgång till ett normalläge än som en betydande varselvåg.

Antalet personer berörda av varsel 2000-2022

I december pekar preliminära siffror från Arbetsförmedlingen på att 2 500 personer varslades. Antalet varsel går ofta ned i december men nivån för 2022 är även lägre än det historiska snittet, även borträknat de två exceptionella krisperioderna.

Medlemmars frågor till Unionen ger ett liknande mönster

Vi på Unionen ser ett liknande mönster i de frågor som kommer in till förbundets medlemsrådgivning. Som landets största fackförbund, med omkring 600 000 yrkesverksamma medlemmar över i stort sett hela näringslivet och den ideella sektorn, har Unionen en unik position och kontaktytor för att snabbt uppfatta hur arbetsmarknaden inom privat sektor utvecklas. Förbundets medlemsrådgivning hanterar en normal månad frågor från uppemot 10 000 medlemmar. Under hösten ökade den andel av frågorna till medlemsrådgivningen som rör uppsägningar relaterat till arbetsbrist markant, från att under 2021 och merparten av 2022 legat på mycket låga nivåer. Framförallt skedde en ökning under oktober och november. Under december fram till julledigheten planade dock kurvan ut och andelen frågor rörande uppsägningar var då på ungefär samma nivåer som under 2019, innan pandemin. Även här kan det alltså skönjas en återgång från väldigt låga till mer normala nivåer.

Rådgivningsärenden - arbetsbrist, andel och genomsnitt 2019-2022

Hur kommer då arbetsmarknaden att utvecklas under 2023?

Ja det blir allt tydligare att de senaste två årens heta svenska arbetsmarknad nu kyls av men det inte med någon stor dramatik. Höga elpriser och Riksbankens räntehöjningar kommer dock sannolikt att bita allt mer de kommande månaderna, med en vikande konjunktur och ytterligare avsvalnad arbetsmarknad som följd. I vilken omfattning det sker kommer i hög utsträckning bero på hur mycket Riksbanken behöver, eller väljer att, höja räntan för att få ned inflationen.

Unionens prognos är att arbetslösheten kommer att stiga med runt en procentenhet under året. Bakom siffrorna på totalnivån kommer det dock döljas desto större förändringar för olika delar av ekonomin, där vissa branscher eller yrkesgrupper kommer fortsätta att växa medan antalet varsel och uppsägningar kan bli påtagliga på andra delar av arbetsmarknaden. Vi ser redan att varselåtgärder har vidtagits bland till exempel bostadsbyggare, delar av handeln och industriföretag som har byggsektorn som kunder, medan andra delar av industrin istället fortsatt har problem med att hitta tillräckligt med personal att anställa. Vissa av dem som blir av med jobbet kommer snabbt kunna sugas upp av andra verksamheter med mer gynnsamt ekonomiskt läge och ett behov av att anställa. För även vid en konjunkturnedgång kommer det fortsatt råda brist på arbetskraft i delar av ekonomin, där efterfrågan fortfarande är högre än utbudet på eftertraktade yrkesgrupper. Försämringen på arbetsmarknaden kan också lindras av den möjliga ambitionen hos arbetsgivare att vilja övervintra personal, av oro för att det annars blir svårt att återrekrytera när konjunkturen vänder upp igen. Och den avkylning som skett hittills är alltså mer en återgång till ett normalläge.

Tobias Brännemo

Chefsekonom