Anställningen var "falsk" – och lönen kom ur chefens ficka
IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Medlemmen skrev under på ett anställningsavtal - som arbetsgivaren i efterhand menar var förfalskat av den närmaste chefen. Nej, det håller inte, menar Unionens jurist. (Bilden ovan är en illustration, ej ett porträtt av medlemmen.)
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Elisabet Ohlsson, förbundsjurist
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till
Arbetsdomstolen
, AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Nu stämmer Unionen företaget i AD
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Ett "falskt kontrakt" - menar arbetsgivaren
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en
uppsägning
, då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen begär ersättning och skadestånd
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och
semesterersättning
, under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till
Arbetsdomstolen
kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Visste du att...
Under 2022 fick medlemmar i Unionen sammanlagt cirka 75 miljoner kronor utbetalt efter att Unionens jurister har drivit deras ärenden till domstol. Det gäller bland annat indrivning av lön, lönegaranti, skadestånd och ersättning för försäkringsärenden.
Under 2022 avslutades 650 arbetsrelaterade tvister i domstol där medlemmar företräddes av Unionens jurister.
Under 2022 avslutades 178 försäkringsärenden i domstol (gällande ersättning vid arbetsskada och arbetslöshet) där medlemmar företräddes av Unionens jurister.
Långt många fler ärenden handläggs varje år på regional nivå av Unionens ombudsmän som driver in uteblivna löner, förhandlar fram överenskommelser avseende fordringstvister och hanterar en lång rad andra tvister.
De flesta konflikter går att lösa innan de kommer till domstol.
Med styrkan hos Sveriges största fackförbund i ryggen
Dryga 695 000 medlemmar från hela det privata näringslivet ger Unionen kraft och tyngd i förhandlingar, i juridiska tvister och i arbetsmarknadspolitiken. Ta del av kraften - bli medlem du med.
56 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar fick Unionens medlemmar under 2024, genom att bli företrädda av Unionens förbundsjurister i olika tvister. De rörde oftast utebliven lön, uppsägningar eller avsked, men mest ökade antalet konkurser.
Många av tvister som Unionens rättshjälp driver prövas i Arbetsdomstolen, men prövningar i de olika tingsrätterna är också vanliga. Ibland kan tvister lösas innan de ens kommit till domstol. På bilden, Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
De som är medlemmar i Unionen och som hamnat i tvist med sin arbetsgivare, kan genom medlemskapet få stöd genom juridisk rådgivning,
förhandling
och rättsligt stöd av Unionens rättshjälp.
Under 2024 drev förbundet 107 arbetsrättsliga ärenden i domstol, där tvister om lön, uppsägningar och
avsked
var de vanligaste. Totalt resulterade avslutade ärenden i ersättningar på sammanlagt 41 miljoner kronor till medlemmarna.
Kraftig ökning av konkurser
Det som särskilt utmärkte sig under året var den höga konkursfrekvensen. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs under året som gick – den högsta siffran sedan 1996. Denna utveckling märktes tydligt i Unionens ärenden.
– Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och
inflation
, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist till förbundetsmedlemstidning Kollega.
Unionen begärde 109 företag i konkurs för att anställda skulle kunna omfattas av den statliga lönegarantin, en tydlig ökning från 70 konkurser året innan.
Unionens jurister bistod också medlemmar i försäkringsrättsliga ärenden, exempelvis vid omprövningar av beslut från Försäkringskassan eller
a-kassan
. Insatserna ledde till att medlemmarna totalt fick ut 15 miljoner kronor i ersättning.
Medlemmar som stäms av arbetsgivaren
Utöver att hjälpa medlemmar att driva krav mot arbetsgivare företräder Unionen också medlemmar som själva blir stämda. Det handlar ofta om påstådda brott mot lojalitetsplikten, företagshemligheter eller konkurrensklausuler.
– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan till Kollega.
Under 2024 jämkades krav på sammanlagt 2,3 miljoner kronor – en betydligt lägre siffra än 2023, då motsvarande krav uppgick till 38 miljoner kronor.
Om en medlem anser sig ha fått bristfällig hjälp av Unionen finns möjlighet att anmäla detta till förbundsstyrelsen genom ett så kallat besvärsärende. Under 2024 inkom 37 sådana anspråk på ekonomisk kompensation, och i de fall där brister konstaterades betalades totalt 137 000 kronor ut i ersättning.
Vill du få mer att säga till om, på jobbet? Gå med rak rygg genom karriären med en trygg inkomst-försäkring? Vill du kunna ringa och bolla knepiga frågor om din arbetsmiljö och arbetsrätt med kompetenta rådgivare? Kolla här om du kan bli medlem i Unionen.