IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
Under 2023 kunde Unionens rättshjälp konstatera en markant ökning av företagskonkurser. I landet som helhet deklarerade 8 868 företag konkurs under året, enligt analysmyndigheten Tillväxtanalys. Det är den högsta nivån sedan 1998.
Konkurserna drabbade alla sektorer men särskilt bygg- och finansbranschen.
- Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, konstaterar Unionens chefsjurist Malin Wulkan i en intervju med medlemstidningen Kollega.
Unionens rättshjälp har under året avslutat 403 arbetsrättsliga ärenden, som bland annat involverade tvister om löner, uppsägningar och avskedanden, med resultat att medlemmarna fick ersättning med cirka 25 miljoner kronor.
Ytterligare stöd gavs medlemmarna i 156 försäkringsrättsärenden, vilket gav 11,5 miljoner kronor i ersättning för arbetsskador och arbetslöshetsersättningar.
Unionen representerade även medlemmar som stämts av sina arbetsgivare för påstådda brott mot lojalitetsplikten, inklusive anklagelser om att ha röjt företagshemligheter eller brutit mot konkurrensklausuler.
I de fall där anklagelserna hade fog kunde Unionen ändå reducera kraven till betydligt lägre summor.
- När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början, säger Malin Wulkan till Kollega.
Sammantaget fick medlemmarna genom Unionens rättsliga representation under 2023 ersättningar på 37 miljoner kronor under 2023.
Det är en hög summa, men lägre än rekordnivåerna 2022. Variationen beror bland annat på att rättsprocesser tar tid och färre ärenden kom in åren innan.
