Bli medlem

Dags att visselblåsa?

Pågår det skumma grejer på ditt företag? Som övervakning i smyg, eller att man läcker personuppgifter? Då kan det vara dags att säga ifrån, att visselblåsa eller be facket om hjälp.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 08 feb. 2024

Tjej som håller upp handen och säger stopp.

Du överhör ett samtal i lunchrummet, och inser att it-avdelningen sitter och läser anställdas mejl och kollar vad folk surfar på. Eller så förstår du via en mejlkonversation med en chef att vårdföretaget du jobbar på slarvar med journalerna, de verkar hamna både lite här och där. Eller så pågår det ekonomiskt bedrägeri. 

Ja, då är det dags att dra i nödbromsen.

I Sverige finns en visselblåsarlag som innebär att du kan slå larm om missförhållanden du möter på jobbet. Lagen omfattar inte bara anställda, utan även arbetssökande, praktikanter och aktieägare

– Det innebär att din identitet skyddas, och du ska inte behöva utsättas för repressalier för att du har larmat, säger Fredrik Löfgren, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.

Olika vägar att gå för visselblåsare

Det finns tre sätt att visselblåsa: 

  • Företag med 50 anställda eller mer ska ha ett eget visselblåsarsystem, där du anonymt kan slå larm. Det kallas intern rapporteringskanal.
  • Du kan vända dig till en myndighet, exempelvis IMY om arbetsgivaren inte följer dataskyddsreglerna. Det kallas extern rapporteringskanal.
  • Eller så kan du slå larm till media. Jobbar du i en offentlig verksamhet så får arbetsgivaren inte efterforska vem som har larmat. När du är anställd på ett privat företag bör du först kolla upp att du verkligen har visselblåsarlagens skydd innan du pratar med journalister.

Huvudregeln är att du börjar rapportera internt, och hoppas att det ger effekt, annars kan du gå vidare.

– Om du jobbar i privat sektor så har du något som kallas lojalitetsplikt, och i den ingår att man alltid ska ta upp saker med arbetsgivaren först. Det vill säga, du ska ta upp det med din chef eller visselblåsa internt innan du går till tidningen, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.

Ibland har du inte lagens skydd

Och även om det som sker är helt uppåt väggarna, så är det inte säkert att det är just visselblåsa du ska göra.

– För IMY gäller något förenklat att vi endast har möjlighet att agera på visselblåsningar om det handlar om allvarliga kränkningar av enskildas rätt till privatliv och det berör väldigt många. Det kan också röra sig om ny teknik, som kan påverka enskildas rätt till privatliv väsentligt, säger Fredrik Löfgren.

Om du rapporterar saker som inte har ett allmänintresse är det alltså inte säkert att du får visselblåsarlagens skydd. Exempelvis kan det vara klagomål på lön eller att du tycker att de varor eller tjänster företaget säljer är bluff och båg.

Om du känner dig osäker, fråga facket om råd

Så hur vet jag när jag ska visselblåsa eller inte? Om jag känner mig osäker, var kan jag få hjälp och råd?

– Du kan vända dig till oss på Unionen för råd. Generellt handlar visselblåsning om väldigt allvarliga saker som bör komma till allmänhetens kännedom, som att chefen försnillar pengar, att företaget begår miljöbrott eller använder barnarbete, säger Susanna Kjällström.

Om jag ser oegentligheter som kanske inte går under visselblåsarlagen, vad ska jag då göra?

– Vänd dig till facket för att få stöd och hjälp där. Håller företaget exempelvis på med olaglig övervakning så kan vi hjälpa till och driva fallet, säger Susanna Kjällström.

...hittar du hos: 

Arbetsmiljöverket.

Integritetsskyddsmyndigheten.

IT-experten: ”Du vet inte idag vad du vill dölja i framtiden”

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Ett förstoringsglas ovanpå en öppen laptop

Just nu pratar (= tjatar) en massa experter om den digitala integriteten. Och det är säkert toppen, men inget som riktigt berör mig, för jag har inget att dölja.

Känner du igen tanken?

Det gör även Anne-Marie Eklund Löwinder, en av Sveriges främsta experter inom informationssäkerhet.

– Absolut, men ska jag vara ärlig tycker jag att det är en väldigt naiv kommentar. Det finns många potentiella risker och konsekvenser med att dela personlig information, säger hon.

Hon hänvisar till en intervju som Dagens Nyheter gjorde med Edward Snowden 2015, där han sa att:

”Att säga att du inte bryr dig om rätten till integritet för att du inte har något att dölja är som att säga att du inte bryr dig om yttrandefriheten för att du inte har något att säga. Det är som att säga att du inte bryr dig om den fria pressen för att du inte är journalist. Eller religionsfriheten för att du inte är kristen.”

Så ja, på ett samhälleligt plan är det viktigt för alla och envar att vi bryr oss, men det är det även för dig personligen.

Vi ska vara medvetna om att internet aldrig glömmer.

– Alla har något att dölja, annars skulle informationen inte vara av så stort intresse. Det är också så att du vet inte idag vad du kan komma att vilja dölja i framtiden. För vi ska vara medvetna om internet aldrig glömmer, att det vi lägger ut på nätet finns där för all framtid. Och det du tycker känns harmlöst idag, kanske en framtida arbetsgivare reagerar negativt på när du söker jobb om tio år. 

Ann-Marie Löwinder

Anne-Marie Eklund Löwinder

Hon påminner också om att en mer totalitär regim kan vara ett val bort även här i Sverige.

– Har du skyltat med dina politiska åsikter, din sexuella läggning eller religionstillhörighet kan det ligga dig till last och missbrukas.

Stora företag håller inte vad de lovat

En anledning till att många ändå hemfaller till ”jag har inget att dölja” kan vara att det är svårt att greppa vad det egentligen är man ska skydda. Att du inte ska lämna ut bankuppgifter känns självklart, men sedan... Ska du skydda din surfhistorik, och i så fall varför? Inte platsdela på mobilen så att 42 appar vet exakt var du befinner dig? Inte ladda upp bilder på dig själv och dina barn?

– Huruvida vi oroar oss eller inte handlar om två saker: risk och tillit. Det är bra att fundera på vilka risker du utsätter dig för när du delar en viss information. Och vilken tillit du har till att informationen som samlas in om dig hanteras på ett korrekt sätt. Där vet vi visserligen att stora företag som Meta (Facebook) gång på gång har blivit ertappade med att inte använda informationen som utlovat.

Så varför fortsätter vi lita på dem?

– Vi människor låter ofta bekvämlighet och nytta gå före säkerhet och integritet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Vi bryr oss när någon i närheten drabbas

En annan orsak till att man gärna viftar bort integritetsfrågan kan vara att det är så många saker man ska godkänna hela tiden, som man bara klickar i utan att läsa, man har liksom redan gett upp det där med att ha koll på integriteten.

– Men min erfarenhet är att så snart du själv eller någon i din närhet drabbas av ett intrång så börjar du bry dig, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Tjänstemän mer oförsiktiga än arbetare

Även i arbetslivet finns det all anledning att tänka till. En Novus-undersökning som Unionen gjort visar att 9 av 10 har hög tilltro till sina arbetsgivare. Och det är fint. Men samtidigt vet vi att många företag öppet eller i smyg övervakar sina anställda: vad som händer på skärmen, vad som står i chattar, vad man surfar på… 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande

Peter Hellberg, Unionen   FOTO: PETER JÖNSSON

– Många av oss har varit alldeles för aningslösa. Både anställda och vi som fackförbund behöver bli mer medvetna om vilken data arbetsgivare faktiskt kan samla in. För en dag kan den datan vändas mot dig, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg och lägger till att:

– Tyvärr visar vår undersökning också att tjänstemän är mer oförsiktiga i fråga om digital integritet än arbetare.

Integritet i arbetslivet är avgörande för att upprätthålla förtroendet mellan arbetsgivare och anställd. Balansen mellan behov av information och integritet är en viktig och komplex fråga som kräver tydliga riktlinjer och respekt för lagar och regler. Bara tanken på att information en dag kan vändas mot dig borde få vem som helst att låta bli att använda jobbets resurser till privata ärenden, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

– Jag skulle inte använda jobbets mejl, mobil eller dator privat. Klart du kan surfa in på Dagens Nyheter på lunchen utan att någon skada är skedd, men säg att du är engagerad i någon förening som inte ligger i linje med arbetsgivarens åsikter. Den informationen kanske du inte vill att din chef ska ha, säger hon.

3 tips för ökad integritet i jobbet

  1. Håll det privata privat. För din egen och verksamhetens skull.
  2. Lär dig mer om vilken data som samlas in och varför – även på företaget du jobbar. Vad av det du gör på jobbet loggas? Och hur länge sparas datan?
  3. Minns att: Även om du inte tycker att du har något att dölja idag, så vet du inte vad du vill dölja i framtiden.