Frågan om arbetstid har seglat upp och blivit en fråga i den politiska debatten. Unionens medlemmar vill se arbetstidsförkortning som ett krav i avtalsrörelsen. Varför ger Unionen kalla handen till en lagstadgad arbetstidsförkortning?
Fackens arbete för arbetstidsförkortning har varit en lång och viktig kamp för bättre arbetsvillkor. 1920 infördes lagen om 48 timmars arbetsvecka, en stor seger för arbetarrörelsen som bidrog till att skapa en tydligare gräns mellan arbete och fritid.
Nästa stora seger var 40-timmarsveckan som infördes på 1979-talet och det är den standard som gäller än idag. Det är hög tid att ta nästa steg för mer fritid och balans i arbetslivet! Unionen vill i ett första steg se en sänkning av arbetstiden med 100 årstimmar i alla kollektivavtal .
Kollektivavtalens roll: Unionen anser att arbetstidsfrågor bäst hanteras av arbetsmarknadens parter och regleras genom kollektivavtal på branschnivå.
Lönebildningens betydelse: Arbetstidsförkortning är en central del av lönebildningen och bör inte överlåtas till politiska beslut. Parterna på arbetsmarknaden ska komma överens om regleringar, vilket stärker den svenska modellen och skyddar medlemmarnas intressen.
Balans mellan arbete och fritid: Många medlemmar upplever svårigheter att balansera arbete och fritid. Det viktigaste skälet att driva arbetstidsförkortning är att ge mer fritid, men fokus på sund arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning är också viktiga.
Arbetstidsfrågan har blivit en het politisk fråga. Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver på för en sex timmars arbetsdag, medan Socialdemokraterna nu överväger att föreslå lagstiftning för 35 timmars arbets-vecka. Fackförbunden är delade i frågan; vissa välkomnar lagreglering, medan andra, inklusive Unionen, ser det som ett hot mot den svenska modellen .
En lagstiftad arbetstidsförkortning riskerar att dras tillbaka vid skifte i politisk majoritet, medan en kollektivavtalad arbetstidsförkortning blir stabil över tid.
– Om politiken börjar lagstifta i frågor som traditionellt sett hanteras av parterna , riskerar den svenska modellens ställning att försvagas. Kollektivavtalets roll och den stabilitet som modellen erbjuder är avgörande för att säkra våra medlemmars intressen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Unionen har redan infört arbetstidsförkortning på flera avtalsområden, men det varierar hur långt man har kommit. I de avtal som idag har arbetstidsförkortning är den också utformad på olika sätt, till exempel som lediga dagar eller som en arbetstidsbank. Skillnaderna mellan avtalen beror på att frågan prioriterats olika mellan olika avtalsområden och en historik som går tillbaka till tiden före Unionens bildande.
Det finns inga gratis pengar, och detta måste vara tydligt för alla inblandade.
Under våren har Unionens medlemmar uttryckt att arbetstid är viktigt, men att lönen är ännu viktigare. Arbetstiden är en del i lönebildningen och det innebär att en sänkning av arbetstiden också skulle minska utrymmet för reallöneökningar. Medlemmarnas värderingar av arbetstid och lön måste vara vägledande i de kommande avtalsförhandlingarna.
– Det finns inga gratis pengar, och detta måste vara tydligt för alla inblandade, avslutar Martin Wästfelt.
