Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
Var det här allt? Ska det vara så här nu?
Har du också känt så relaterat till karriären? Då har du kanske hamnat i vad man på engelska brukar kalla mid-career crisis, alltså en mittlivskris i karriären. För precis som på de flesta långa resor här i livet kan mitten på din
karriär
kännas tuff. Maratonlöpare pratar om de svåra mittenmilen, när smärtan börjar sätta in men man ännu inte kan se slutet av loppet. Kanske har du nu jobbat i en 15–20 år, nyhetens behag har försvunnit, du är inte längre ung och hungrig, samtidigt som pensionens fria dagar känns långt bort.
– Ofta har jobbet rullat på av bara farten, men mitt i livet får man tid att reflektera. Många ifrågasätter då det liv de lever, man vill ha en förändring. Krisen är alltså en sorts sökande efter något nytt, något annat, säger Nicolas Jacquemot, som nyligen gett ut boken ”Meningen med arbetslivet. Handbok för dig som vill vidare.”
Det är en bok för dig som vill styra in arbetslivet på en ny bana. Det kan handla om att byta jobb, göra arbete av sin hobby eller sätta sig i skolbänken igen. Eller så vet du inte riktigt vad man vill, du vet bara att det skaver. Inte sällan sker det just i medelåldern när funderingar på vad man vill göra av tiden som är kvar dyker upp – även kring karriären.
– Många känner ånger för val de gjorde och inte gjorde, vägarna de inte tog. Drömmar man innerst inne har gör sig påminda, säger han. 
Det är heller inte så konstigt att du hamnar här, för mitt i livet kanske man värderar helt andra saker än för 20 år sedan när du valde högskoleutbildning.
– Kanske är balans, fokus och fördjupning viktigare för dig idag.
Till skillnad från när du var 23 och stora delar av livet låg framför dig är det dock lätt att tänka att det är för sent. För sent att börja plugga. För sent att bli något helt nytt. Men här vill Nicolas Jacquemot säga stopp och belägg till tankegångarna.
– Det kan kännas som att tåget har gått. Men det går fler tåg. Det är aldrig för sent att bli den du vill vara.
Och även om förändring ofta innebär en viss dos osäkerhet så erbjuder den här fasen också en möjlighet till förnyelse och fokusering.
De flesta tycker att det är viktigt att hitta ett jobb där man kommer till sin rätt, då utvecklas man.
– Därför är det bra att veta vad man vill ha mer och mindre av framöver, säger Nicolas Jacquemot och tipsar att det är bra att göra en självinventering:
Kanske var det länge sedan du hade drömmar kring livet och karriären. Men drömmarna är viktiga. Så ge dig själv en lugn timme i veckan, gärna i en rofylld eller inspirerande miljö, där du får tid att tänka.
– Vi är ofta snabba på att begränsa oss, säga det går inte, men att tillåta sig att drömma är att leda in tankarna på andra banor.
Var vill du vara om ett, tre eller fem år? Vad jobbar du med då? Hur vill du jobba (på egen hand, i ett stort team, på plats eller distans?) Hur ser det ut när du jobbar? Föreställ dig, skriv ner eller rita din önskade framtid – alltså hur det ser ut och känns när du gör detta nya.
Många i medelåldern tvekar inför att studera. Är det ens någon idé? Här gör du smart i att tänka om. Istället för att räkna åren som gått, fokusera på den tid som ligger framför dig. Du kanske är 45 år och har minst 20 år kvar att jobba. Är det då inte värt att lägga ett halvår på en kurs, eller kanske 2–3 år på en utbildning som tar dig dit du vill?
Det finns fler möjligheter än det vanliga studiestödet från CSN, som du kan få när du vill kompetensutveckla dig eller rent av byta
karriär
.
Här kan du läsa om de okända studiestöden från TRR.
Vill du få omställningsstudiestöd? Häng på låset.
När du skapat dig en målbild är det dags att göra en plan för hur du ska nå dit. En god hjälp är att formulera ett SMART mål, där SMART står för:
S – specifikt
Målet ska vara avgränsat och tydligt, som i ”jag ska bli lokförare.” Att säga ”jag vill avancera” är däremot inte specifikt.
M – mätbart
Ett mätbart mål kan vara att söka fem jobb i månaden, till skillnad från ”jag ska söka jobb.”
A – accepterat
Du ska själv vara motiverad att uppnå målet.
R – realistiskt
Målet ska vara realistiskt att uppnå. Att vilja bli president eller säga åt alla sina medarbetare att jobba 60 timmar i veckan känns inte särskilt realistiskt.
T – tidsbestämt
Det ska finnas en tidsram för när målet ska vara uppnått.
För att uppnå ditt huvudmål är det bra att sätta delmål på vägen. Och här har Nicolas Jacquemot ett tips för att snabbare komma framåt:
– Blunda inte för hindren, men fokusera på hur du kan ta dig över dem istället för att låta dem begränsa dig.
