Svensk avtalsrörelse – en fråga om ett hållbart arbetsliv, välfärd och vardagsekonomi 

Förbundsordförande Peter Hellberg har ordet

Varje avtalsrörelse är ett avgörande ögonblick för svensk arbetsmarknad. Det är då spelreglerna för våra löner, arbetstider och villkor sätts – inte genom påtvingad lagstiftning, utan genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Den svenska modellen bygger på att fackförbund och arbetsgivare gemensamt tar ansvar för att skapa stabilitet, konkurrenskraft och rättvisa villkor. Det är en modell som har tjänat Sverige väl och gett oss hög produktivitet och en arbetsmarknad präglad av förhandling istället för konflikt.

I årets avtalsrörelse ligger bland annat två viktiga krav på bordet: en löneökning på 4,2 procent och en förkortning av arbetstiden. Båda dessa krav är viktiga delar i arbetet för att säkerställa att arbetstagare får en rimlig del av det värde de skapar och för att säkerställa både ett hållbart arbetsliv och en långsiktigt hållbar arbetsmarknad.

Löneökningen handlar inte bara om siffror på ett papper. Vi vet att den påverkar direkt vad människor har kvar i plånboken efter att räkningarna är betalda. För en genomsnittlig arbetstagare innebär 4,2 procents löneökning runt en tusenlapp varje månad, vilket kan vara skillnaden mellan att klara vardagsekonomin och att behöva dra in på nödvändiga utgifter.

Det andra stora kravet, en förkortning av arbetstiden, handlar om mer än bara minuter på klockan. Det handlar om arbetslivets hållbarhet. Att skapa en bättre balans mellan jobb och fritid och om att minska stress och sjukskrivningar. I många branscher har produktiviteten ökat enormt de senaste decennierna, men arbetstiden har legat still. Då är det rimligt att arbetstagarna får ta del av den utvecklingen genom mer tid för återhämtning, familjeliv och fritidsintressen.

Vad betyder detta för en trebarnsfamilj i en mellanstor svensk stad?

Olika avtalsområden har kommit olika långt när det gäller arbetstidsförkortning och det innebär att krav och utformning skiljer sig åt. Det är också viktigt att komma ihåg att löneökningsnivån är ett riktmärke, en normering på kollektiv nivå för att säkra en stabil  reallöneökning  över tid. Vad du som individ ska ha för lönepåslag ska avgöras av din prestation utifrån de  lönekriterier  som finns på arbetsplatsen.  Märket  ska aldrig utgöra ett tak för dig som individ och en arbetsgivare är fri att ge individuella lönepåslag som speglar insats och utfört arbete. Men låt oss ändå utgå från ett exempel. Tänk dig en familj i en stad som Västerås, Linköping eller Umeå. Två vuxna, tre barn, boende i en normalstor villa eller bostadsrätt, med genomsnittliga inkomster.

• Om båda föräldrarna tjänar runt 35 000 kronor i månaden innebär en löneökning på 4,2 procent att hushållets totala inkomst ökar med cirka 3 000 kronor per månad före skatt. Efter skatt innebär det omkring 2 000 kronor mer i plånboken varje månad – pengar som kan användas till stigande matpriser, elräkningar eller barnens fritidsaktiviteter.
• Om arbetstiden förkortas frigör det tid som kan användas för att hämta barnen tidigare, minska behovet av stressiga vardagar eller helt enkelt ge mer tid för återhämtning. Det kan göra stor skillnad för ett hushåll där tiden är en bristvara. Med mindre stress och mer tid för återhämtning minskar risken för sjukskrivningar, vilket i längden gynnar både individen och samhället. För föräldrar med små barn kan en kortare arbetstid betyda att fler orkar arbeta heltid utan att drabbas av utmattning.

När vi pratar om löneökningar och arbetstidsförkortning är det lätt att fastna i siffror och procentsatser. Det är viktigt. Men i slutändan handlar det om något mycket mer konkret: människors vardag och livskvalitet. För den enskilde arbetstagaren betyder en stark avtalsrörelse mer trygghet, bättre ekonomi och mer tid för det som verkligen betyder något. För de flesta av oss handlar det kort och gott om familj, hälsa och ett hållbart arbetsliv.

Svensk avtalsrörelse handlar inte bara om arbetsmarknaden. Den handlar om hela vårt samhälle och hur vi vill att arbetslivet ska se ut i framtiden. Därför är årets krav om 4,2 procents löneökning och kortare arbetstid både rimliga och ansvarstagande.

Nu hjälps vi åt att ta det här gemensamt i mål. Tillsammans ska vi se till att årets avtalsrörelse ger oss alla ett bättre arbetsliv.

Förbundsordförande Peter Hellberg