"Regeringen måste stärka svensk export och rädda jobben" – Unionens krav efter möte på Rosenbad

Donald Trump har höjt tullarna mot EU och det kommer påverka svensk export och jobben. Nu måste regeringen agera. Under torsdagen träffade Unionens förbundsordförande Peter Hellberg statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson och utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa.

Tullkriget ökar risken för en ekonomisk kris. Därför måste regeringen förenkla krisstödet till företag. Under coronapandemin drabbades många företag av ekonomisk kris och riksdagen införde ett nytt system för korttidsarbete. Företag kunde efter överenskommelse med fackförbunden söka stöd för att tillfälligt låta anställda gå ner i arbetstid samtidigt som löneminskningen kunde begränsas. Anställda kunde jobba kvar och företagen behöll personal och kompetens vilket gjorde det lättare att senare öka produktionen.

Vid finanskrisen 2008–2009 fanns inte detta system och Sverige drabbades hårt när 100 000 industrijobb försvann. 800 000 personer jobbar direkt eller indirekt inom industrin som står för en femtedel av Sveriges BNP.

Det nuvarande systemet för korttidsarbete fungerar inte tillräckligt bra. Under pandemin såg vi att reglerna inte är anpassade för större kriser när företag tvingas minska produktionen. Reglerna är krångliga, administrationen är tung och det är svårt för företag och myndigheter att veta om de har rätt till stöd. Krånglig byråkrati och sämre villkor missgynnar Sverige jämfört med viktiga konkurrentländer som exempelvis Tyskland som har ett mer välfungerande och förmånligt system. Om Sverige har sämre villkor än andra riskerar det leda till färre investeringar, färre jobb och fler uppsägningar.

Arbetsgivare och fackförbund inom industrin är överens om att det färdiga förslag som en statlig utredning lagt om en ny lag om stöd för korttidsarbete (SOU 2022:65) behöver införas snarast.

Utredningen föreslår bland annat:

1. Inför ett enhetligt system för korttidsarbete. Det ska vara baserat på det öppna och permanenta systemet men med förkortad karenstid och en ordinarie stödperiod som inte kräver ansökan om förlängning efter 6 månader. Det är grundläggande för att minska osäkerheten om vad som gäller i Sverige vid en ekonomisk kris. Regeringen ska också kunna genomföra förstärkningar vid djupa kriser i form av exempelvis slopad karens, längre stödperioder och genom att staten tar en högre andel av kostnaden för arbetstidsminskningen.
2. Stödkriterierna ska utgå från företagens behov av arbetstidsminskning. Detta för att underlätta prövning av rätt till stöd, för bättre förutsägbarhet och för att göra stödet mer träffsäkert.
3. Förenkla och förtydliga ansökan. Löpande avstämningar ska ersättas med en slutavstämning och tiden som företag har för slutavstämning ska förlängas till två månader.

Det finns flera osäkra faktorer i vår omvärld. Trumps handelstullar påverkar den globala ekonomin, börserna faller och Volvo planerar flytta produktion från Sverige till USA. USA:s tullar kommer att påverka svensk exportindustri och det finns en risk att företag och jobb inom industrin hotas. Rysslands krig i Ukraina påverkar också säkerheten i Europa. Allt detta ökar risken för en omfattande kris.

Regeringen har nu en chans att stärka svensk industri, svensk export och säkra jobben. Inför de förenklingar som fackförbund och arbetsgivare inom industrin är överens om! Varför är regeringen passiv?

Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen