Synlighet och tät kontakt viktigast för Telias klubb
Agneta Ahlström, klubbordförande på Telia Company, är facklig på heltid sedan tio år. På ett företag i ständig förändring har hon aldrig en sysslolös dag. ”När vi hjälpt någon och får höra att de tycker det fackliga medlemskapet är värt varenda krona, då känns mitt arbete värdefullt”, säger hon.
Telia Companys hypermoderna nya huvudkontor i samma byggnad som shoppingpalatset Mall of Scandinavia i Solna utanför Stockholm har ett öppet torg med ljusgård och cafe där Agneta Ahlström bjuder på kaffe. Hon började på företaget 1990 på Televerket-tiden och satt då i helt andra lokaler i Farsta.
– Jag flyttade till Farsta och sökte jobb hos Televerket för att de var största arbetsgivaren på orten. Jag började som kanslist och har sedan gått interna utbildningar och jobbat mig vidare, säger hon.
Vi jobbar på att vara väldigt synliga och ha mycket kontakt med medlemmarna. Kanske är det därför vi har så hög anslutningsgrad.
Agneta Ahlström kom att specialisera sig på bland annat fiber och sjökablar och jobbade mycket internationellt. I samband med en övertalighet 2001 började hon fundera på varför vissa kollegor fick stanna och andra fick gå och engagerade sig fackligt. 2007 stod hon i ett läge där det fackliga arbetet tog upp så mycket tid att hon riskerade att sätta sina kollegor i klistret.
– Jag måste välja och valde det fackliga på heltid, säger hon.
80 procent anslutningsgrad
Ytterligare sex kollegor jobbar nu heltid med fackliga frågor under Agnetas ledning. Att de har heltidsuppdrag gör det möjligt att fokusera på att läsa in sig och förbereda sig för förhandlingar med arbetsgivaren, sköta alla aktuella medlemsärenden och synas ute bland medlemmarna.
Telia är under stor förändring, det är jättebra, men det påverkar personalen och där kommer vi från facket in. Vi har en otroligt viktig uppgift.
Anslutningsgraden är generellt hög på Telia, hela 80 procent, och av de tre fackklubbarna som finns på företaget är Unionens
klubb
den största (de andra två är Akademikerna i Telia och Seko).
Organisatoriskt har man tänkt lite annorlunda. Telia-klubben är organiserad utifrån vad man jobbar med och inte geografiskt som annars är vanligt. Trettio sektioner har med åren blivit tre: Enterprise, Service operations och Group functions & Technology.
– Det är en stor fördel att jobba med sektionsindelning eftersom vi har chefer och arbetsledare som har medarbetare på flera geografiska områden. Men vissa frågor, som lokaler och liknande, tar vi ju på respektive ort, säger Agneta Ahlström.
Viktigt samarbete med Trygghetsrådet
Många av Televerkets och sedan Telias medarbetare har försvunnit från företaget via avknoppningar när medarbetarstyrkan krympt från 50 000 till 9 000. Men det har också varit väldigt mycket övertalighet, vilket Agneta tycker har varit det tuffaste med hennes uppdrag.
– Senast i somras skulle 650 personer sluta, och även om det inte blev riktigt så många i slutändan så var det väldigt jobbigt. Varenda medarbetare som måste sluta mot sin vilja är en sorg. Men vårt samarbete med Trygghetsrådet fungerar bra, och många medarbetare har lätt att få nya jobb, säger Agneta Ahlström.
På ett företag med ett varmt förhållande till telefonen har man valt att hantera kommunikationen kring övertalighet med telefonmöten.
– Många föredrar att inte synas då de ska få dåliga nyheter och till ett telefonmöte kan man ringa in och antingen vara anonym eller ge sig till känna. Man kan ställa frågor men man kan också bara lyssna, säger Agneta Ahlström.
Det är en stor fördel att jobba med sektionsindelning eftersom vi har chefer och arbetsledare som har medarbetare på flera geografiska områden. Men vissa frågor, som lokaler och liknande, tar vi på respektive ort.
Utöver detta har man också många personliga möten både i verkligheten och på telefonen.
– Vi jobbar på att vara väldigt synliga och ha mycket kontakt med medlemmarna. Kanske är det därför vi har så hög anslutningsgrad, säger Agneta Ahlström
Att medverka i media är också något en ordförande på ett så allmänt känt företag måste klara.
– Telefonerna går varma när något händer hos oss, säger Agneta Ahlström.
Facklig återväxt en ödesfråga
Genom åren har lusten att jobba fackligt gått fram och tillbaka för Agneta. En väl hård ledning som företaget hade tidigare gjorde livet som facklig svårt, men nu är det bra igen.
– Vi som jobbar som fackliga är så empatiska och vill att alla ska ha jättehög lön och att ingen någonsin behöva sluta. Men vi måste ju samtidigt lita på att företagets ledning driver företaget lönsamt, det tjänar vi alla på i längden, säger hon.
Varenda medarbetare som måste sluta mot sin vilja är en sorg. Men vårt samarbete med Trygghetsrådet fungerar bra, och många medarbetare har lätt att få nya jobb
Telia Company utvecklas mycket och Agneta Ahlström ser med viss oro på att det kan vara svårt att få tag i nya som vill vara förtroendevalda.
– Alla har väldigt mycket att göra på jobbet och de känner inte att de hinner med att vara förtroendevalda. Men vi behöver bli fler, för vi som jobbar nu börjar närma oss pensionen. Telia är under stor förändring, det är jättebra, men det påverkar personalen och där kommer vi från facket in. Vi har en otroligt viktig uppgift, och det kommer vi fortsätta ha, säger hon.
Telia Unionen
Telia Unionen har sammanlagt 4 000 medlemmar runt om i landet. Till skillnad från de flesta andra klubbar har man valt en indelning som inte bygger på geografi utan i tre sektioner – Enterprise, Service operations och Group functions & Technology. Teliaklubben är en av Unionens största inom branschen IT & Telekom.
Agneta Ahlströms främsta skäl att engagera sig fackligt
Det är mycket givande att arbeta fackligt. Man lär sig nya saker i stort sett varje dag. Man får god insyn i företaget. Att kunna gällande avtal både lokala och centralt kollektivavtal ger styrka. Att kunna föra fram medlemmars åsikter och som kanske också leder till positiv förändring känns alltid bra. Att vara en del av Unionen skapar åtminstone hos mig både stolthet och engagemang.
Johan Berg var ombud på Unionen Bergslagens regionråd förra året och tycker att fler borde våga testa uppdraget. Det är egentligen bara ett vanligt årsmöte, fast i större skala, menar han: "Det är klart att man ska gå".
Blev positivt överraskad
Johan var ny i sin roll som klubbordförande när han valde att även bli regionrådsombud. Väl på mötet blev han också invald som regional valberedare.
- Jag var ett blankt papper som regionrådsombud men gick dit för att jag var nyfiken och ville ge det en chans. Och blev positivt överraskad! Man får träffa människor från många olika företag och knyta kontakter och vidga sina vyer fackligt.
Johan Berg
Landskapsingenjör
Jobbar: Som landskapsingenjör på ÅF-infrastructure AB (AFRY).
Bor: I Örebro.
Ålder: 42.
Uppdrag: Ordförande i
klubb
med 250 medlemmar. Regionrådsombud. Regional valberedare.
På plats i möteslokalen insåg han även vikten av att vara på plats där besluten fattas regionalt inom Unionen.
- På regionrådet fick jag information om vad som händer och förstod betydelsen av att delta i frågorna som hamnar där och som sedan påverkar lokala klubbar. Jag kände mig mer delaktig i Unionen genom att få möjlighet att påverka. Det är bra att delta så att man inte bara jobbar i sin
klubb
och inte har koll på vad som händer regionalt. Det är väldigt viktigt.
Ringer runt och tipsar
För att få fler att bli regionrådsombud och även ställa upp som ledamöter i regionstyrelsen ringer Johan runt till lokala klubbar för att testa vad de vet om regionrådet och tipsa dem att delta.
- Man ska bli regionrådsombud! Det tycker jag. Jag tror att man får ta mer direktkontakt, annars vågar folk inte räcka upp handen och ta för sig.
Därför ska du bli regionrådsombud (enligt Johan):
Det regionala påverkar det lokala. Var med där besluten fattas.
Du kan berätta för medlemmarna vad som händer inom Unionen i din
region
.
Du kan knyta värdefulla kontakter i ditt fackliga uppdrag