Löneökning och kortare arbetstid högst på agendan i avtalsrörelsen

– För oss är det helt självklart att medarbetare som är med och skapar värde i sina företag också ska få del av det värdet genom en god löneutveckling . Vi ser också att finns skäl att hålla i den uppväxling av löneökningstakten som inleddes i och med 2023 års avtalsrörelse . Sveriges konkurrenskraft är stark, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande. 

Till förbundsrådet har det kommit in rekordmånga motioner om arbetstid, och under insamlingsfasen blev det tydligt att frågan också är viktig för Unionens medlemmar.

–  Frågan om kortare arbetstid har varit het i den allmänna debatten och den är även viktig bland Unionens medlemmar. Arbetstidsförkortning ska regleras i kollektivavtal , och inte genom politiska beslut, säger Peter Hellberg. 

–  Unionen har beslutat att vi kommer att fortsätta driva frågan om att alla ska ha rätt till minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år. Dagens tjänstemän har ett pressat arbetsliv och behöver mer balans mellan arbetet och fritid, säger Peter Hellberg. 

Unionens prioriteringar för 2025 års förhandlingar

• Löneökningar genom årlig lönerevision med siffersatt utrymme för bästa möjliga reallöneutveckling över tid. Avtalens lägsta löner ska höjas med, som lägst, löneutrymmet.  

• Lönerna ska höjas på ett systematiskt sätt i en process med fackligt inflytande, möjlighet till individuell påverkan och tryggad individuell löneutveckling .   
• Avsättningar ska göras till kortare arbetstid/arbetstidsförkortning. 
• Bättre villkor vid förskjuten arbetstid eller vid övertid, beredskap eller restid.  
• På de avtalsområden där avsättningen till deltids-/flexpension ännu inte nått upp till minst två procent behöver ytterligare avsättningar göras.  

Jämställdhet, facklig styrka och arbetsmarknad

Inriktningsbeslutet pekar också ut jämställdhet, facklig styrka och arbetsmarknadsrelaterade frågor som viktiga i den kommande avtalsrörelsen.

• Sverige behöver ett jämställt arbetsliv och takten för att nå dit behöver öka. När vi förhandlar om nya avtal ska jämställdhetsaspekterna tas i beaktande.
• Väl fungerande facklig verksamhet är av avgörande betydelse och genom fackligt inflytande blir besluten på arbetsplatsen bättre, både för de anställda och verksamheten.  Behov av ytterligare åtgärder som kan stärka den fackliga verksamheten på arbetsplatsen behöver övervägas på alla avtalsområden.
• Utvecklingen av arbetsmarknadsrelaterade frågor i såväl Sverige som EU behöver beaktas och kollektivavtalen kan behöva anpassas utifrån sådana förändringar. Detta kan exempelvis avse praxis från EU-domstolen eller Arbetsdomstolen , lagstiftning och/eller förändringar utifrån ett längre arbetsliv.

Avtal 2025 – Vad händer nu? 

• Nu har Unionens medlemmar tyckt till och förbundsrådet har fattat beslut om vilka prioriteringar som ska göras i kommande avtalsrörelse . Nästa steg utifrån inriktningsbeslutet är att formulera krav på branschnivå, en uppgift som Unionens 14 branschdelegationer nu har ett par månader på sig att göra.  

• I november kommer Facken inom Industrin, det vill säga Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS, Livsmedelsarbetareförbundet och IF Metall, att presentera en gemensam avtalsplattform som också innehåller ett löneökningskrav.   
• I december, strax innan jul, sker kravväxling mellan industrins parter, och utifrån denna växling påbörjas förhandlingarna med förhoppning att sluta avtal för industrin senast den 31 mars. Avtal som är normerande och som ger ett märke även för förhandlingarna inom övriga avtalsområden.  
• I början av 2025 görs kravväxlingar på alla de avtalsområden som löper ut den 31 mars.