Avtal 2023 - bästa möjliga nivå

Svar: Risken med att höja lönerna så pass mycket är att företagen pressas till att höja priserna ännu mer. Då stiger inflationen ytterligare. Resultatet blir att du visserligen har ”fler” pengar i plånboken, men får ändå inte mer för pengarna. Mest är alltså inte bäst.

På 70- och 80-talet testade vi i Sverige att jaga inflationen med höga löneökningar, med resultatet att inflationen steg kraftigt. Så även om folk fick mer pengar i plånboken via ökade löner, så stod lönen i realiteten mer eller mindre still. Pengarna tappade i värde. Den situationen vill vi inte tillbaka till, det var varken bra för dig och mig eller Sverige som land.

Svar: Nej, Riksbanken har ansvar för inflationsmålet. Men fack och arbetsgivarförbund ansvar för lönebildningen, och vi vill att våra medlemmars löneökningar får ett reellt värde. Därför är inte mest bäst i detta läge.

Svar: Jo, vi tittar på hur företag går, på produktivitet och konkurrenskraft. Många företag går bra just nu, och vi som jobbar och bidrar till lönsamheten ska naturligtvis få en del av den kakan. Det kravet handlar om att få en rättvis del av vinsten, det påverkar ingen inflation . På så sätt kan det gå att begära högre löneökningar även i den här situationen. Dessutom ser vi till att medlemmar i alla branscher får trygga löneökningar, inte bara de som har en stark position på marknaden eller som jobbar på företag som går bra just nu. Det gör vi genom det så kallade märket.

Svar: Förenklat innebär det att vi tänker långsiktigt. I Sverige samarbetar fack och arbetsgivare i hög grad. Det handlar om att vi i grunden är beroende av varandra, arbetsgivarna har behov av duktiga, välmående medarbetare, och vi som jobbar är beroende av företag som går bra. Översatt till lön innebär det att vi över tid vill se att lönerna för anställda ökar. I högkonjunktur begär vi inte orimligt höga löneökningar, trots att det går så bra. Å andra sidan så begär vi löneökningar även i sämre tider. Håller vi oss till det här, vilket vi gjort sedan slutet på 90-talet, så får vi mer pengar i plånboken. I Sverige har vi haft reallöneökningar (alltså hur mycket du får för dina pengar) på 55 procent de senaste 20 åren. Det är mer än dubbelt så mycket som snittet i Västeuropa!

Svar: Ja, de som redan hade det svårt drabbas nu hårdast. Det här tycker vi är en jätteviktig fråga. Därför kommer vi i avtalsrörelsen 2023 att prioritera att höja kollektivavtalens lägsta löner. Dessutom har politiken ett ansvar för att medborgare klarar en tuff ekonomisk situation.