Det finns arbetsgivare som följer gps:en i din tjänstebil i smyg, och andra som kräver att du har platstjänster aktiverade på jobbmobilen. Men får chefen övervaka dina rörelser på det här sättet? Unionens förbundsjurist reder ut vad som gäller.
Publicerad 04 sept. 2023
Många tänker att ”inte min chef”, men faktum är att fler arbetsgivare än vi anar följer sina anställda på olika sätt – där ett är gps:en i mobilen.
Exakt hur vanligt det är vet ingen, och de siffror som finns skiftar. Men när Gartner Group 2018 frågade över 200 stora företag om de använde någon typ av ”otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör, svarade 50 procent att de använda sådana verktyg – sedan dess har vi bara blivit mer digitala i våra arbetssätt.
Om man googlar ”övervakningsprogram anställda” hittar man många ”erbjudanden.” Och i forum på nätet, som flashback eller sweclockers, finns det flera trådar med folk som tror sig vara övervakade av chefen. En man skriver att ”Läste precis it-policyn på företaget, där det står att de har rätt att övervaka ALL sin utrustning, och detta ska göras löpande av närmsta chef för att bibehålla säkerheten på företaget. Det står att privata bilder, konversationer, filer är tillgängligt för behörig inspektör och it-chefen.”
Får chefen kräva att kunna följa mig via mobilen?
Arbetsgivaren får inte vidta en väldigt närgången övervakning. Chefen kan alltså inte kräva att du ska ha datorns kamera eller mobilens funktion platstjänster på under hela arbetsdagen, för att arbetsgivaren ska kunna se precis vad du gör.
– Enkelt uttryckt kan man säga att chefen inte får kartlägga hela eller stora delar av din arbetsdag, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
För ett tag sedan stämde Unionen ett företag som spårat sina it-tekniker i realtid via gps. De lämnade dessutom ut information till kunden. Så när en it-tekniker var ute på jobb kunde såväl chefen som kunden följa hens varenda rörelse.
– Ett ändamål med övervakningen som företaget angav var kundnöjdhet, vilket vi inte tycker är tillräckligt. Det är en alldeles för närgången övervakning, och en kränkning av den personliga integriteten, säger Susanna Kjällström.
Unionen har tagit det här företaget till domstol – också för att det inte finns någon praxis för ärenden av det här slaget, vilket vore bra att ha, för det här företaget är garanterat inte det enda. Ju mer digitalt vi jobbar, desto större tycks intresset från arbetsgivares sida vara att hålla koll på sina anställda och deras produktivitet .
– Självklart måste arbetsgivare kunna leda och följa upp arbetet, men precis som det inte är okej att en chef står och hänger över din axel åtta timmar i rad på kontoret, är det inte okej att hen gör det digitalt heller.
Så om min chef följer mig på ett sätt som jag tycker är tveksamt, exempelvis via mobilens gps, vad ska jag då göra?
– Kontakta din fackliga organisation för råd och stöd. Vi kan titta på om det faktiskt finns ett brott mot lagstiftningen, och i så fall påkalla tvisteförhandling och begära skadestånd.
Många arbetsgivare övervakar ju i smyg. Om jag är tjänsteman på en it-avdelning och vet att detta sker, hur bör jag då agera?
– Även här tycker jag att du ska ta kontakt med din fackliga representant för att få stöd i frågan, säger Susanna Kjällström.
Är du osäker på om din chef eller arbetsgivare följer dig via mobilen?
Här är tips på hur du kan trygga tillvaron.
När en app vill komma åt platsdata första gången måste den be om lov, men därefter kan den bara fortsätta. Med jämna mellanrum är det därför smart att kolla vilka appar som använder informationen. På iphone heter det ”platstjänster”, på android-telefoner heter det ofta ”platsuppgifter” eller ”platsbehörighet.”
Kolla också vilka rättigheter olika appar har i din telefon. På en iphone gör du det genom att gå till ”inställningar” och klicka på ”integritetsskydd.” På android öppnar du ”inställningar”, väljer ”appar och aviseringar” följt av ”appens behörigheter.” Därifrån kan du ändra eller ta bort appens rättigheter.
(Källa: Internetstiftelsen)
Nästa artikel
Nyligen upptäckte it-företaget Tietoevry att hackare hade tagit sig in i deras system. Attacken drabbade en mängd myndigheter och företag, som Systembolaget, Granngården, Rusta och Stadium samt lönesystemet Primula. Tietoevry menade att det inte var deras säkerhet och system det var fel på, utan att hackarna hade kommit in på annat sätt.
– Än verkar ingen veta exakt vad som hände, men man har hintat om att den skadliga programvaran kan ha kommit in via den mänskliga faktorn. Många företag jobbar mycket med it-säkerhet och är noga med vem man släpper in i byggnaden, men glömmer vad jag kallar den mänskliga brandväggen som är mottaglig för desinformation och falska uppgifter, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, samt projektleder Faktajouren vid medieinstitutet Fojo.
Ja, i jobbet gäller det nu för tiden att vara vaksam på desinformation och angrepp utifrån.
– Det kan vara något så enkelt som att du får ett mejl om en försenad leverans med en uppmaning om att klicka här.
Ett sätt är att använda sig av en vilseledande identitet, där bedragaren påstår sig vara någon annan – och eftersom fifflaren har skapat en trovärdig Linkedin-profil så kan lögnen vara svår att se igenom.
– Eller så låtsas någon komma från en legitim organisation eller myndighet. Får man mejl från dem, och går in på deras sajt, kan man tro att informationen är vederhäftig, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors om att vi alla är del av en större spelplan.
Bedragarna kan sprida uppgifter om att din chef har tagit emot mutor, för att undergräva personens trovärdighet. Eller så förtalar man en kvinna i din organisation genom att säga att hon är en ”kompisrekrytering”, och därmed saboteras hennes kredibilitet.
– Ett annat känt exempel är från Frankrike, där man skulle byta ut gamla elmätare hos folk till nya, fjärrstyrda. Då dök det upp en konspirationsteori om att mätarna innehöll mikrofoner så att elbolaget, ja, till och med presidenten, skulle kunna avlyssna familjer. Även om få trodde på detta så såddes det tvivel, bolaget tappade tillförlitlighet. Och vissa trodde på konspirationen fullt ut och kunde säga saker som ”försöker du komma in hemma hos mig skjuter jag skallen av dig.”
Andreas säger att det finns en överlappning mellan hat, hot och desinformation.
– De som förut skrev insändare kan vara riktigt obehagliga personer på sociala medier, vilket drabbar många tjänstemän .
Informationspåverkan kan även användas för att komma åt affärshemligheter.
– Absolut, såväl budgetdokument som forskningshemligheter kan vara eftertraktade. Eller som nu när Sverige ska satsa på försvarsindustrin. Då finns det information som är superattraktiv för aktörer utanför våra landsgränser, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.
Så vad kan du göra för att skydda dig? Jo, lär dig mer om hur desinformation och informationspåverkan. Och bli en god källkritiker. Det är viktigt att kunna skilja på sant och falskt, och att förstå att vissa källor är bättre än andra.
– Men jag vill även slå ett slag för källtilliten. Det vill säga att också våga lita på källor och varandra. För vi vill inte ha ett samhälle som drivs av misstänksamhet. Ofta är det just vad våra antagonister vill; att vi alla ska bli misantroper som börjar misstro varandra.
Att vara källkritisk är ett sätt att värna både det öppna fria samhället och din arbetsgivare.
(Källa: Fojo och Myndigheten för psykologiskt försvar)
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
