Regeringen kommer nästa år att lägga fram en proposition baserat på en flera år gammal utredning om att inkomsten ska ligga till grund för vilken a-kasseersättning du får, inte som idag, hur länge och mycket du har arbetat.
Publicerad 18 sept. 2023
Utredningsförslaget är bra av fler skäl: Det bör leda till en enklare och mer förutsägbar försäkring för arbetstagarna. Dessutom bör administrationen för arbetsgivarna minska eftersom uppgifter om inkomst skulle kunna hämtas in automatiskt.
Unionen har länge drivit att arbetslöshetsförsäkringen ska breddas och att fler ska kunna kvalificera sig för att få ersättning. Dagens besked är ett viktigt steg på vägen - förutsatt att inkomstvillkoret läggs på en nivå där väsentligt fler än idag kan kvalificera sig för ersättning. På den punkten vill vi att regeringen i den proposition man har aviserat till nästa år, går längre än utredningen gjorde i sitt förslag.
Unionen saknar också en rad förslag i utredningen som vi vill att regeringen tar ställning till:
Vi vill se en ytterligare höjning och en indexering av taket i a-kassan . Idag ligger tak- och golvnivåer stilla över tid, medan löner och kostnader ökar. Det gör att ersättningen urholkas. Periodvis har taket varit så lågt att den allmänna arbetslöshetsförsäkringen inte har varit den inkomstbortfallsförsäkring som den var tänkt att vara.
Det finns också förslag i utredningen som Unionen är emot, som förslaget att trappa ner arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet under arbetslöshetsperioden. Möjligheten för många att under en kort tidsperiod minska utgifterna under arbetslöshet är mycket liten, särskilt om man har låg inkomst. Dessutom har arbetslöshetsförsäkringen en stabiliserande funktion i en lågkonjunktur, där en bra nivå på ersättningen bidrar till att upprätthålla konsumtionen och gör svängningarna i konjunkturen mindre dramatiska.
Unionen är också negativ till utredningens förslag om att begränsa den så kallade överhoppningsbara tiden. Arbetslöshetsersättning baseras vanligen på det arbete som utförts under tolv månader innan arbetslösheten, men där överhoppningsbar tid, till exempel sjukdom eller föräldraledighet, inte räknas med. Förslaget att begränsa denna möjlighet skulle särskilt drabba personer med upprepad korttidsfrånvaro, till exempel. personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar eller som arbetar på arbetsplatser med dålig arbetsmiljö.
