Shelley Grundén hade jobbat i butik sedan tonåren. Men bristen på utveckling och den stora omställning branschen går igenom fick henne att känna att hon inte hade sin framtid inom handeln. Nu tar hon tag i sin livsdröm och studerar till socionom.
Det tog många år för Shelley Grundén, 43 år i Stockholm, att ta tag i sin dröm om att bli socionom. Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka
– Jag tänkte att jag ändå aldrig kommer att komma in. Just därför är jag så lycklig över att jag nu realiserar min livsdröm. Att jag inte blev fast i en bransch där jag inte längre utvecklades.
Shelley Grundén läser sedan ett och ett halvt år tillbaka socionomprogrammet på Södertörns högskola. Hon hade sökt in till utbildningen flera gånger tidigare, men aldrig lyckats få en plats, så hon fortsatte jobba inom handelsbranschen. Där fick Shelley tidigt in en fot. Det började med att hon gjorde praktik på Lindex när hon gick på gymnasiet. Hon fick därefter extrajobb, vilket ledde till en helgtjänst, som ledde till ett vikariat, vilket ledde till olika tjänster som ställföreträdande chef i olika butiker.
– Som ung, modeintresserad tjej var det roligt att jobba inom handeln, jag gillade kundkontakten, att träffa och hjälpa människor. Och kulturen på Lindex är sympatisk, många stannar i årtionden.
Hon studerade visserligen mellan varven. Hon hade en plan om att läsa enstaka kurser för att på de sättet komma bakvägen in i socionomyrket.
– Det går inte, men känslan av att jag ville göra något annat levde kvar.
Känslan minskade inte efter att hon fick barn.
– Det är konstigt, för trots att många kvinnor jobbar inom handeln är jobben inte anpassade för kvinnor med familj. Arbetstiderna skiftar, man stänger ofta butiken efter att förskolan stängt. Och om man vabbar, vilket många kvinnor inom låglöneyrken ofta gör, så skapar det en stress, för man vet vilken extra arbetsbörda det innebär för kollegorna.
Med åren började hon också känna av den kris handelsbranschen befinner sig i kris. Dels är det färre som besöker galleriorna, när fler handlar på nätet och har lärt sig jaga låga priser. Men det handlar också om höga hyror och energipriser, och den gröna omställning som måste till. Allt detta gör att handeln är en bransch i förändring.
– Vi blev färre personer på golvet, och även om kunden alltid var i fokus skulle vi också sälja på ett mer aktivt sätt. I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen, samtidigt om möjligheterna att ta sig vidare karriärmässigt minskade.
Ja, att hennes framtid inte var inom handeln blev allt tydligare, men exakt hur hon skulle ta sig därifrån var hon inte på det klara med. Det var när Shelley hösten 2018 blev utbränd i rollen som butikschef för en nyöppnad inredningsbutik, som hon tog tag i saken.
– I två års tid hade jag sprungit runt och släckt bränder. Utmattningen kostade rejält på kroppen, men jag är ändå tacksam för pausen den gav.
Shelley fick tid att tänka, analysera, och drömma kring sitt liv och sin framtid, och som många som hamnar i någon typ av kris sökte hon förändring. Även på arbetstid ville hon ägna sig åt något som hon känner har större mening än att sälja plagg och prylar. Hon ville hjälpa folk till positiv förändring.
– Att bli socionom kändes också som ett tryggt val, folk kommer tyvärr alltid att ha problem, dessutom såg jag möjligheten att komma upp i lön. Men jag hade ju sökt socionomutbildningen tidigare, och aldrig kommit in. Nu försökte jag även komma in på reell kompetens, men lyckades inte med det heller.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
– Hon var superärlig och sa att jag aldrig skulle komma in på det jag hade, att jag hade sämsta tänkbara utgångspunkt. Hon rekommenderade mig därför att läsa upp matten och skriva högskoleprovet. Jag hade låga förväntningar på mig själv, och tänkte att jag skulle få jättedåligt resultat, men fick precis det jag behövde för att komma in.
Det är ett stort steg att börja plugga som vuxen med småbarn, framförallt då Shelley inte har så mycket CSN kvar att ta ut och det är osäkert om hon kommer att få
omställningsstudiestöd
.
– Men min man säger att ”vi löser det.” Det är fantastiskt att ha den uppbackningen, säger hon och skrattar till:
– Å andra sidan tog jag hela föräldraledigheten, så jag känner att det är min tur nu.
Hon strålar när hon berättar om allt hon lär sig om dagarna nu, men poängterar samtidigt att studera inte är någon dans på rosor. Vissa veckor är riktigt kämpiga. Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
– Dels kommer jag in med rejält med kunskap om livet, och dels har jag ett större lugn i att det ordnar sig än många av mina yngre studiekamrater. So what, om jag kör på en tenta, då lyckas jag väl nästa gång.
Fundera på vad du vill göra.
Vänd dig till en studievägledare, och be hen vara helt ärlig. Vad behöver du för att komma in på din drömutbildning?
Om du är ensamstående förälder, fundera på hur kan lösa det ekonomiskt och tidsmässigt. Kanske kan din mamma eller nära vänner hjälpa till med barnen ibland.
Om du har en partner, diskutera igenom valet att studera innan du börjar, så att ingen sedan skuldbelägger dig för att du behöver prioritera plugg ibland (även kvällstid).
Pengar till plugg – 5 sätt att finansiera din kompetensutveckling
Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Enligt en undersökning från konsultföretaget Gartner behöver sex av tio nya skills för att ens kunna fortsätta göra sitt jobb. Inom andra yrken minskar antalet jobbtillfällen snabbt på grund av ny teknik, och där kommer folk att behöva utbilda sig till något nytt. Så ja, behovet av
kompetensutveckling
är stort. Men hur ska du kunna plugga, mitt i en vardag med jobb och familj? Och även om du hittar tiden, hur ska du ha råd?
Här är fem vägar till dina studiedrömmar.
1. Omställningsstudiestöd
Omställningsstudiestödet är till för människor mitt i arbetslivet. Det riktar sig till dig som är mellan 27–62 år och innebär kortfattat att du kan plugga med lön i 44 veckor, vilket motsvarar ungefär ett års heltidsstudier. Du kan naturligtvis också läsa på halvfart i 88 veckor.
2. Vanligt studiemedel
Förutom omställningsstudiestödet finns såklart det ”vanliga” studiemedlet som du kan söka hos CSN. Det är till för dig som pluggar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola.
3. Jobbet betalar
Det är inte bara din skyldighet att se till att du har de skills du behöver. Arbetsgivare har ansvar för att deras anställda har den kompetens som krävs för jobbet. I realiteten måste du dock själv ofta be om att få den utbildning man behöver. När du ska övertyga din chef om att låta dig delta i en utbildning är bästa tipset att fokusera på hur företaget gynnas av att du lär dig detta, snarare än hur utbildningen hjälper dig.
4. Stipendium
Ett stipendium kan ge ett bra bidrag till dina studier. Stipendier behöver inte betalas tillbaka eftersom de inte är lån. Ibland får du en engångssumma, andra stipendier är förnybara och ger medel varje termin under några år. Du söker stipendiet direkt hos den som delar ut det. Det kan vara en stiftelse, förening, en bank, högskola eller universitet.
Information om stipendier hittar du hos universitet och högskolor, församlingar, kommuner och länsstyrelser. Även på bibliotek brukar de kunna hjälpa till med detta.
Global Grant – en portal med mängder av stipendium att söka. Du kan söka mot mindre kostnad. Eller ring ditt bibliotek för gratis inloggning.
Eva Nordbergs stiftelse - riktar sig till ensamstående mammor mellan 20–40 år som är intresserade av att gå en yrkesutbildning.
5. Studiestöd från TRR
Om du är uppsagd (vilket vi hoppas att du inte är, men…) från ett företag som är anslutet till omställningsorganisationen TRR, kan du som tjänsteman också få ersättning för studier av TRR. På deras sajt finns mer information om vilka regler som gäller.