Bli medlem

Checklista för lite lugnare vabb

Här är knepen för lugnare vabb-dagar. Det kan vara tillräckligt med ett febrigt, ämligt (och kanske gnälligt) litet barn.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 13 juli 2021

Man i fåtölj pappskylt framför

Det kan vara tillräckligt med ett febrigt, ämligt (och kanske gnälligt) litet barn. Att dessutom ha kollegor och kunder som jagar en för leveranser och svar är inte roligt. Här är knepen för lugnare vabb-dagar.

  1.  Hoppas på det bästa, men var redo för det värsta. Har du mindre barn, så planera för att du kommer att behöva vabba ibland.
  2. Fördela på förhand. Har du en partner som du delar vabbdagarna med, gör på förhand upp om vem som ska vabba vilken dag vid behov. Hos Försäkringskassan finns en vabb-kalender, där du kan se hur mycket du och din partner har vabbat.
  3. Prata med chefen. Var tydlig med att du kommer att vabba ibland. Fråga vilka rutiner som gäller då (vem hänvisar du till?), så att du i lugn och ro kan ägna dig åt ditt sjuka barn.
  4. Ansök om tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan när barnet är friskt igen.
  5. Låt morfar vabba! Även andra vuxna får vabba för ditt barn, som en farfar, mormor eller den snälla grannen. Det behöver inte ens vara en släkting. (Men i nuvarande situation såklart inte de i riskgrupper.) Ersättning betalas ut enligt den personens sjukpenninggrundande inkomst, så kallad SGI.
  6. Stäng av mejlen och mobilen. Vill du ändå vara behjälplig på jobbet, så bestäm en eller två stunder per dag då du svarar på mejl.

Tips till chefen för att få vabbandet att flyta

  1. Ta höjd för sjukdagar. Alla blir sjuka ibland, så även våra barn.
  2. Skapa tydliga rutiner. Se till att det finns kunskap, behörigheter och bank-ID för att kunna utföra arbetsuppgifter även när folk vabbar. Bestäm vem eller vilka som tar över vid frånvaro, och initiera personen i jobbet. Kanske ska ni också ha som rutin att skriva in kontaktuppgifter i era digitala kalendrar, så att kollegor lätt kan avboka möten i ditt ställe när du är hemma med sjukt barn.
  3. Kommunicera rutinerna. Så att alla i gruppen vet vad som gäller när någon är borta: Vem ska man hänvisa till? Vem ansvarar för att boka av möten? Vilka arbetsuppgifter måste göras och vilka kan vänta?
  4. Okeja vabbandet. Var tydlig med att det är okej att vabba vid behov, så att dina kollegor slipper gå runt med dåligt samvete.

… och om du istället vill vobba

Vill du vobba ? Alltså jobba samtidigt som du vårdar sjukt barn (och därmed inte ansöker om tillfällig föräldrapenning). Här är Unionens tre tips för att få det att funka.

  1. Att vobba är ingen rättighet. Att vabba är en rättighet som arbetsgivaren inte kan neka dig. Att vobba är en möjlighet som arbetsgivaren ibland erbjuder. Men du behöver ha arbetsgivarens medgivande för att vobba . (Det finns exempel på personer som fått löneavdrag efter att inte ha klirat vobbandet ordentligt med chefen.) Så hör av dig till chefen och få ett skriftligt okej – gärna skriftligt – innan du vobbar.
  2. Stäm av förväntningarna. Vad vill chefen att du ska göra när du vobbar? Ska du producera och leverera på samma nivå som vanligt, eller räcker det att du svarar i telefonen, på mejl och är med i något teamsmöte?
  3. Sätt barnet i första rum. Låt inte vobbandet gå ut över barnet. Känner du dig pressad att vobba , så är det en varningssignal.

En manlig hockeyspelare tjänar mer än ett helt damlag

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Hockey illustration ojämställda löner

I svensk elithockey är genomsnittslönen för manliga hockeyspelare 121 000 kr – det är mer än 20 gånger den kvinnliga snittlönen på 5500 kr. Den manliga hockeyspelaren tjänar alltså mer än den sammanlagda lönen för ett helt hockeylag på damsidan. Det visar Unionens undersökning ”Jämställd hockey – för framtiden.” 

I en ny rapport om löner och villkor inom svensk ishockey från fackförbundet Unionen och Sico, Intresseorganisationen för ishockeyspelare, svarar endast sju procent av de tillfrågade kvinnorna att de kan leva på sin inkomst från ishockeyn. För herrar är motsvarande siffra 99 procent.

Nästan alla elitspelande damer måste jobba eller plugga vid sidan av sitt sportande

Den genomsnittliga lönen för en manlig hockeyspelare är 120 869 kronor. Därutöver får 84 procent av de manliga proffsen någon form av ekonomisk bonus . Av de kvinnor som har en fast inkomst per månad är snittbeloppet 5344 kr, och bara nio procent får någon ekonomisk bonus utöver lönen.

– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999. Vi vill att klubbarna samlar sig och tecknar kollektivavtal även för damligan, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder

För ojämställdheten påverkar såklart damernas liv. Nästan alla elitspelande damer måste jobba eller plugga vid sidan av sitt sportande.

– Samtidigt måste man hitta en flexibel arbetsgivare, så att jobbet går att anpassa till träningar och matcher, säger Klara Stenberg, Sico.

Den ökade stressen kvinnorna lever under kan även påverka spelet.

– Ska du träna eller spela match efter en hel dags jobb så har du kanske inte samma energi och fokus som om du hunnit vila, vilket kan öka skaderisken hos kvinnor, säger Klara Stenberg.

Med det sagt – hockeydamerna håller fantastiskt hög klass.

– Damerna lägger lika mycket tid och energi på hockeyn som herrarna. De brinner verkligen för sin sport. Jag tycker att det är mäktigt att se, säger Klara Stenberg.
 

Hockeydamerna håller fantastiskt hög klass

Ändå går det inte att leva på luft och passion. Hockey är en dyr sport; skridskor, klubbor, istider – allt kostar pengar. I vissa föreningar får damerna ärva herrarnas kläder. Inte ens egna omklädningsrum är en lyx alla damspelare kan räkna med. Herrhockeyn är visserligen en större sport än damhockeyn sett till publik, sponsorpengar och medieuppmärksamhet, och därför finns mer pengar till löner. Men att bara se till sportens omsättning är att förenkla debatten. Ska vi på sikt få till en förändring måste förbund och föreningar prioritera och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar.

– För att uppnå jämställdhet inom elithockeyn måste nyckelaktörer ta ansvar och långsiktigt investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar. Målmedvetna satsningar kan förändra situationen på ett sätt som är till gagn för alla, säger Martin Linder.

Inte minst Luleå hockey är ett positivt exempel på vad som händer när man även satsar på flickor och damer.

– De ser att det gynnar välmåendet i hela föreningen. De har fått en bättre återväxt och jämställdhetstänket lockar till sig sponsorer, säger Klara Stenberg.

Unionen är inte bara Sveriges största fackförbund – vi är också idrottens fackförbund. Unionen organiserar anställda idrottsutövare och kanslipersonal inom idrotten. Vår ambition är att öka jämställdheten på arbetsmarknaden, och därmed också inom idrotten.

Orättvis hockey

Unionens undersökning ”Jämställd hockey – för framtiden”, gjord av Novus, har granskat jämställdheten inom elithockeyn i Sverige. Frågor har ställts till de allsvenska ligorna för herrar och damer samt SHL och SDHL. Totalt har 92 kvinnor och 62 män svart på undersökningen. Här är några av resultaten:

  • 99 procent av männen säger att de kan leva på att spela hockey, medan bara 7 procent av kvinnorna kan det.
  • 40 procent av kvinnorna har ingen fast ersättning från hockeyn.
  • Bland kvinnor som har en fast ersättning från sina klubbar är snittbeloppet 5334 kronor per månad, bland männen är snittlönen 120 896 kronor.
  • En majoritet av männen säger att de har tillgång till massage, sjukgymnast, naprapat, mental träning, förtur till sjukvård, tandläkare ”helt och fullt ut i den utsträckning de önskar.” Betydligt färre kvinnor har det. Exempelvis har 91 procent av männen tillgång till läkare, men bara 29 procent av kvinnorna.
  • 42 procent av männen och 4 procent av kvinnorna har barn.
  • 39 procent av kvinnorna och 3 procent av männen säger att de kommer att sluta spela hockey på grund av att de vill skaffa familj. Damerna har i högre grad avstått från eller skjutit upp att skaffa barn på grund av sin hockeykarriär.
  • Männen har betydligt fler bonusar än kvinnor. Majoriteten av damerna får ingen bonus alls.
  • 83 procent av herrarna och 27 procent av damerna är nöjda med sina villkor inom hockeyn.
  • Alla män spelar hockey på heltid, medan bara 29 procent av kvinnorna gör det.

Dokument