Aldrig har det varit lättare att övervaka anställda. Men resultatet är sällan det önskade: ökad effektivitet. ”Mina studier visar snarare att man känner sig misstrodd och tappar engagemang”, säger forskaren Daniel Bodén.
Publicerad 22 nov. 2023
Har du ibland en känsla av att någon iakttar dig när du sitter vid jobbdatorn? Då är du högst troligen inte paranoid, utan har helt rätt. Under pandemin, när vi tjänstemän i hög grad började jobba hemifrån, blev det nämligen allt vanligare med program som på olika sätt övervakar anställda. Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av stora amerikanska arbetsgivare installerat sådan mjukvara – och experter tror egentligen inte att andelen är lägre här i Sverige. Inte heller sedan vi övergick till hybridjobbande verkar övervakningen minska. Den är helt enkelt här för att stanna.
– Arbetsgivare har aldrig haft större möjlighet att ingående övervaka sina anställda, säger Daniel Bodén, etnolog vid Södertörns högskola.
Däremot är övervakning inget nytt, vilket han visar på i boken ”Från vällingklocka till minutjakt.”
– Ibland tenderar vi att prata om det här som något nytt, men övervakning har varit en del av arbetslivet sedan slutet av 1700-talet. Då använde man sig av karvestockar för att dokumentera hur många dagsverken olika personer gjort. Steg för steg har man sedan förfinat övervakningen, och den digitala utvecklingen har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagare ner på minutnivå, ja, ner på minsta knapptryckning, säger Daniel Bodén.
Företag hänvisar ofta till att man vill följa upp produktiviteten, men om man tidigare framförallt kollade folks resultat, så kan arbetsgivare nu följa anställdas aktivitet genom hela dagen – via tangent- och knapptryckningar på dator och mobil, man ser vilka sajter folk surfar på, och kan till och med kolla deras hälsostatus. Det finns program som lyssnar till om man låter glad eller irriterad när man pratar i jobbmobilen, och kameror som följer kropps- och ögonrörelser.
Varför finns det ett sådant behov av att övervaka anställda?
– Inom privat sektor vill man få ut så mycket som möjligt inom ramen för de timmar man betalar för.
På frågan om det har önskad effekt, är svaret däremot nja.
– Kortsiktigt kanske, men en konsekvens av övervakningen, i alla fall i mina studier, är att man känner sig misstrodd, inte har chefens tillit. Det gör i sin tur att man inte känner sig uppskattad, utan tappar engagemang. Det föder också en stress, som kan leda till utbrändhet. Men framför allt gör det att man tappar lusten.
Men även om det alltså är en chimär att all denna kontroll skulle öka produktiviteten, är det viktigt att vi förstår att övervakningen ändå pågår.
– Det pratas ofta om att cykel- och bilbud är övervakade via olika appar. Och generellt inom LO-kollektivet känner många till att de är övervakade, kanske via kameror i butiken eller industrilokalen. Bland tjänstemän däremot tror jag att medvetenheten är betydligt lägre.
Han säger att tjänstemän historiskt sett har haft en tendens att identifiera sig med företaget man jobbar för, snarare än man ser sig själv som en proletär.
– Man är i högre grad solidarisk med arbetsgivaren, vilket innebär att man inte lika snabbt som arbetare intar det kritiska förhållningssättet.
Därmed vet man kanske heller inte vilka risker det innebär för integriteten.
– Du kanske tänker att det spelar ingen roll om chefen ser exakt vilken minut jag loggar in på datorn. Men jag tror vi måste bli medvetna om alla de olika dimensioner som kan övervakas, och den totala konsekvensen när insamlad data sätts ihop. Arbetsgivaren kan skaffa sig en nästan heltäckande bild av dig, dina rörelser och din kommunikation.
Om jag nu börjar tycka att övervakningen känns kymig, vad ska jag göra?
– Vänd dig till facket, och be dem lyfta frågan med arbetsgivaren för att ha en öppen diskussion om vad som är okej och inte. Generellt tycker jag att facket behöver vara mer aktiva i de här frågorna. För när tekniken inte längre utvecklas på företaget, utan köps in från jättar som Microsoft och Google, försvinner en stor del av vad MBL, medbestämmandelagen , handlade om. Facket behöver ta tillbaka initiativet här, så att anställda får vara med och styra vilken teknik som köps in och hur den som används.
Nästa artikel
Många av oss använder jobbmobilen även privat. Ja, hela sex av tio tjänstemän gör det, enligt en Novus-undersökning gjord på uppdrag av Unionen. Det kan kännas enklast så, och lite lyxigt att slippa betala för ett eget abonnemang också. Men det innebär att du utsätter dig för risker.
– Det är dumt av flera anledningar. Du kanske råkar ladda ner en antagonistiskt app med dålig säkerhet, vilket utsätter företaget för fara, säger Unionens dataskyddsombud Nils Henckel, som tidigare jobbat på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Han berättar om en incident för några månader sedan där en person på Tullverket som laddade ner appen Google photo, som skickar alla mobilens bilder till en server i USA – vilka amerikansk underrättelsetjänst teoretiskt skulle kunna begära ut.
– Det tråkiga var att personen hade fotat utredningsmaterial, som alltså skickats till ett amerikanskt bolag. Tänk dig exemplet med fysiska bilder; det är som att personen skulle ha tagit ett gäng foton från en utredning och postat dem till ett amerikanskt bolag som jobbar med information. I det här fallet fick personen betala ett relativt stort bötesbelopp.
Men det innebär också att arbetsgivaren skulle kunna övervaka din privata kommunikation – mejl och meddelanden du skickar till familj och vänner.
– Har du en iphone i jobbet och installerar ett icloud-konto, så blir det per se så att arbetsgivaren får ta hand om alla dina privata konversationer. Arbetsgivaren vill nog inte ha dem, men jag skulle inte ta risken. För tänk om just du har en chef som har lust att gå in och kika på vad du gör? Och vad händer med all din information och alla dina bilder när du slutar? Tanken på att arbetsgivaren äger ens privata information får i alla fall mig att rygga tillbaka.
Är vi generellt för naiva?
– Ja, det tror jag. De flesta chefer eller HR-avdelningar har inget som helst intresse av att sitta och övervaka dig, men det förekommer, så varför utsätta sig?
Så hur skyddar jag mig?
– Det enklaste sättet är att skilja på jobb och privatliv, och ha en egen mobil och dator för privata ändamål. Tänk också på att inte ha jobbmejlen installerad på din privata mobil, tipsar Nils Henckel.
Men hur är det då, får arbetsgivare läsa mina mejl och mess? Får de kolla vilka sajter jag surfar in på?
– Det beror på. Arbetsgivaren får inte sitta och läsa dina mejl av rent intresse. Men om det finns särskilda anledningar, exempelvis misstanke om bedrägeri eller allvarlig misskötsamhet, så kan det vara möjligt. Men man får aldrig hålla på med ren och skär övervakning utan väl underbyggt syfte, eller kontrollera att folk är tillräckligt effektiva. Allt arbetsgivaren gör ska dessutom meddelas i förväg, så att alla på arbetsplatsen är fullt medvetna om att det sker, säger Nils Henckel.
Och vad ska jag göra om jag får reda på att jag är övervakad?
– Du kan vända dig till facket, kanske din förtroendevalda eller ditt arbetsmiljöombud , och berätta vad som har hänt. Gör också ett klagomål till IMY, som kan utreda ärendet och döma ut böter.
