6 av 10 använder jobbmobilen och -datorn privat. Det innebär att arbetsgivaren kan läsa dina sms – även om det sällan är tillåtet. ”Ur mitt perspektiv skulle jag rekommendera att ha en privat mobil”, säger Unionens dataskyddsombud Nils Henckel, som här reder ut vad som gäller.
Publicerad 03 maj 2022
Många av oss använder jobbmobilen även privat. Ja, hela sex av tio tjänstemän gör det, enligt en Novus-undersökning gjord på uppdrag av Unionen. Det kan kännas enklast så, och lite lyxigt att slippa betala för ett eget abonnemang också. Men det innebär att du utsätter dig för risker.
– Det är dumt av flera anledningar. Du kanske råkar ladda ner en antagonistiskt app med dålig säkerhet, vilket utsätter företaget för fara, säger Unionens dataskyddsombud Nils Henckel, som tidigare jobbat på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Han berättar om en incident för några månader sedan där en person på Tullverket som laddade ner appen Google photo, som skickar alla mobilens bilder till en server i USA – vilka amerikansk underrättelsetjänst teoretiskt skulle kunna begära ut.
– Det tråkiga var att personen hade fotat utredningsmaterial, som alltså skickats till ett amerikanskt bolag. Tänk dig exemplet med fysiska bilder; det är som att personen skulle ha tagit ett gäng foton från en utredning och postat dem till ett amerikanskt bolag som jobbar med information. I det här fallet fick personen betala ett relativt stort bötesbelopp.
Men det innebär också att arbetsgivaren skulle kunna övervaka din privata kommunikation – mejl och meddelanden du skickar till familj och vänner.
– Har du en iphone i jobbet och installerar ett icloud-konto, så blir det per se så att arbetsgivaren får ta hand om alla dina privata konversationer. Arbetsgivaren vill nog inte ha dem, men jag skulle inte ta risken. För tänk om just du har en chef som har lust att gå in och kika på vad du gör? Och vad händer med all din information och alla dina bilder när du slutar? Tanken på att arbetsgivaren äger ens privata information får i alla fall mig att rygga tillbaka.
Är vi generellt för naiva?
– Ja, det tror jag. De flesta chefer eller HR-avdelningar har inget som helst intresse av att sitta och övervaka dig, men det förekommer, så varför utsätta sig?
Så hur skyddar jag mig?
– Det enklaste sättet är att skilja på jobb och privatliv, och ha en egen mobil och dator för privata ändamål. Tänk också på att inte ha jobbmejlen installerad på din privata mobil, tipsar Nils Henckel.
Men hur är det då, får arbetsgivare läsa mina mejl och mess? Får de kolla vilka sajter jag surfar in på?
– Det beror på. Arbetsgivaren får inte sitta och läsa dina mejl av rent intresse. Men om det finns särskilda anledningar, exempelvis misstanke om bedrägeri eller allvarlig misskötsamhet, så kan det vara möjligt. Men man får aldrig hålla på med ren och skär övervakning utan väl underbyggt syfte, eller kontrollera att folk är tillräckligt effektiva. Allt arbetsgivaren gör ska dessutom meddelas i förväg, så att alla på arbetsplatsen är fullt medvetna om att det sker, säger Nils Henckel.
Och vad ska jag göra om jag får reda på att jag är övervakad?
– Du kan vända dig till facket, kanske din förtroendevalda eller ditt arbetsmiljöombud , och berätta vad som har hänt. Gör också ett klagomål till IMY, som kan utreda ärendet och döma ut böter.
Nästa artikel
Just nu pratar (= tjatar) en massa experter om den digitala integriteten. Och det är säkert toppen, men inget som riktigt berör mig, för jag har inget att dölja.
Känner du igen tanken?
Det gör även Anne-Marie Eklund Löwinder, en av Sveriges främsta experter inom informationssäkerhet.
– Absolut, men ska jag vara ärlig tycker jag att det är en väldigt naiv kommentar. Det finns många potentiella risker och konsekvenser med att dela personlig information, säger hon.
Hon hänvisar till en intervju som Dagens Nyheter gjorde med Edward Snowden 2015, där han sa att:
”Att säga att du inte bryr dig om rätten till integritet för att du inte har något att dölja är som att säga att du inte bryr dig om yttrandefriheten för att du inte har något att säga. Det är som att säga att du inte bryr dig om den fria pressen för att du inte är journalist. Eller religionsfriheten för att du inte är kristen.”
Så ja, på ett samhälleligt plan är det viktigt för alla och envar att vi bryr oss, men det är det även för dig personligen.
Vi ska vara medvetna om att internet aldrig glömmer.
– Alla har något att dölja, annars skulle informationen inte vara av så stort intresse. Det är också så att du vet inte idag vad du kan komma att vilja dölja i framtiden. För vi ska vara medvetna om internet aldrig glömmer, att det vi lägger ut på nätet finns där för all framtid. Och det du tycker känns harmlöst idag, kanske en framtida arbetsgivare reagerar negativt på när du söker jobb om tio år.
Hon påminner också om att en mer totalitär regim kan vara ett val bort även här i Sverige.
– Har du skyltat med dina politiska åsikter, din sexuella läggning eller religionstillhörighet kan det ligga dig till last och missbrukas.
En anledning till att många ändå hemfaller till ”jag har inget att dölja” kan vara att det är svårt att greppa vad det egentligen är man ska skydda. Att du inte ska lämna ut bankuppgifter känns självklart, men sedan... Ska du skydda din surfhistorik, och i så fall varför? Inte platsdela på mobilen så att 42 appar vet exakt var du befinner dig? Inte ladda upp bilder på dig själv och dina barn?
– Huruvida vi oroar oss eller inte handlar om två saker: risk och tillit. Det är bra att fundera på vilka risker du utsätter dig för när du delar en viss information. Och vilken tillit du har till att informationen som samlas in om dig hanteras på ett korrekt sätt. Där vet vi visserligen att stora företag som Meta (Facebook) gång på gång har blivit ertappade med att inte använda informationen som utlovat.
Så varför fortsätter vi lita på dem?
– Vi människor låter ofta bekvämlighet och nytta gå före säkerhet och integritet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
En annan orsak till att man gärna viftar bort integritetsfrågan kan vara att det är så många saker man ska godkänna hela tiden, som man bara klickar i utan att läsa, man har liksom redan gett upp det där med att ha koll på integriteten.
– Men min erfarenhet är att så snart du själv eller någon i din närhet drabbas av ett intrång så börjar du bry dig, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
Även i arbetslivet finns det all anledning att tänka till. En Novus-undersökning som Unionen gjort visar att 9 av 10 har hög tilltro till sina arbetsgivare. Och det är fint. Men samtidigt vet vi att många företag öppet eller i smyg övervakar sina anställda: vad som händer på skärmen, vad som står i chattar, vad man surfar på…
– Många av oss har varit alldeles för aningslösa. Både anställda och vi som fackförbund behöver bli mer medvetna om vilken data arbetsgivare faktiskt kan samla in. För en dag kan den datan vändas mot dig, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg och lägger till att:
– Tyvärr visar vår undersökning också att tjänstemän är mer oförsiktiga i fråga om digital integritet än arbetare.
Integritet i arbetslivet är avgörande för att upprätthålla förtroendet mellan arbetsgivare och anställd. Balansen mellan behov av information och integritet är en viktig och komplex fråga som kräver tydliga riktlinjer och respekt för lagar och regler. Bara tanken på att information en dag kan vändas mot dig borde få vem som helst att låta bli att använda jobbets resurser till privata ärenden, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
– Jag skulle inte använda jobbets mejl, mobil eller dator privat. Klart du kan surfa in på Dagens Nyheter på lunchen utan att någon skada är skedd, men säg att du är engagerad i någon förening som inte ligger i linje med arbetsgivarens åsikter. Den informationen kanske du inte vill att din chef ska ha, säger hon.
