Det blir allt vanligare att arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Men var går gränsen för vilka illegala aktiviteter en arbetsgivare ska få utreda även om du sköter ditt arbete? Unionen vill se en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet.
Publicerad 25 maj 2023
I en debattartikel som publicerades i Arbetet 25 maj skriver Unionen om integritet i arbetslivet.
Vi belyser att det i dagsläget inte finns någon sammanhållen och heltäckande lagstiftning som skyddar landets över tre miljoner privatanställda löntagares integritet i arbetslivet.
Vi menar att det är helt orimligt.
Människans rätt till integritet, både fysisk, digital och mental, anses vara en så viktig rättighet att den skyddas genom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens stadga, Europakonventionen och Sveriges grundlag.
Om du jobbar inom stat och myndighet är din integritet skyddad av dessa förordningar. Men för privatanställda tjänstemän är verkligheten och rättsläget ett helt annat.
Till exempel kan en arbetsgivare göra slumpmässiga drogtester bland medarbetarna, utan misstanke om ett pågående missbruk eller varningstecken i form av misskötsel av jobbet. Det är svårt för privatanställda att tacka nej till drogprovtagning eftersom det saknas möjlighet att i förhand pröva om arbetsgivarens skäl för testningen är giltigt. Vägrar du gå med på testet kan du riskera att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet.
Möjligheterna att agera förebyggande när arbetsgivaren genomför integritetskänsliga åtgärder är med andra ord väldigt begränsade. I nuläget är vi hänvisade till flera olika lagar för att finna skydd för arbetstagaren och kunna ifrågasätta till exempel drogtestning.
Vi har inga rättsmedel att angripa åtgärden med förrän en medlem faktiskt har vägrat genomföra det arbetsgivaren kräver, och drabbats på ett sådant vis att vi kan påstå brott mot
lagen om anställningsskydd
eller diskriminering.
Det är dags för en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet och gör det möjligt att få prövat om ett drogtest är motiverat - utan att en person riskerar sin anställning genom att vägra.
Nästa artikel
Det pratas mycket om källkritik i skolan, men även i jobbet behöver man öva upp sitt källkritiska öga.
– Inte minst för att kunna fatta korrekta beslut. I alla jobb som handlar om att dra slutsatser utifrån information för att sedan fatta beslut är det viktigt att vara källkritisk, säger Mattias Svahn, forskare på med fokus på desinformation, på FOI totalförsvarets forskningsinstitut.
För vi utsätts i princip dagligen för felaktig information. Mattias Svahn säger att man visserligen bör skilja på desinformation och misinformation, där den senare har blivit felaktig av misstag. Desinformation däremot är medvetet skapad och planterad för att vara felaktig.
– Vad gäller beslutsfattande så kan båda leda till samma utfall, alltså ett felaktigt beslut. Men det är bra att förstå att vi lever i en värld där aktivt planterad desinformation, med syfte att påverka handläggningsbeslut, förekommer.
Det är inte ovanligt att man borstar av sig risken med ”varför skulle någon gå på mig”, men där invänder Mattias Svahn.
– Ingen är en obetydlig människa! Varje medarbetare som fattar beslut i sin yrkesroll är intressant för bedragare att påverka.
På vilket sätt kan felaktig information skada mig och min arbetsplats?
– Informationspåverkan kan användas i ekonomiska syften, som klassiska svindlerier eller att man vill sälja på dig något som inte är lämpligt.
Han påpekar att bara de senaste månaderna har det dykt upp allt fler deepfakes, där man bygger en digital kopia av en person, som kan säga eller göra vad som helst. Exempelvis kom det en deepfake-video där Ukrainas president Zelensky uppmanade sitt folk att kapitulera. Och det finns ett färskt exempel där en anställd på ett finansbolag i Hongkong blev uppringd av sin ”chef” i ett videomöte, och tillsagd att föra över 25 miljoner dollar till ett annat konto.
– Än så länge är deepfake-chefer mest anekdotiska historier. Det är vanligare att göra deepfakes på offentliga personer, politiker och kändisar, där det finns stora mängder träningsdata för AI att använda sig av, men det är inte science fiction längre. I en nära framtid kan det komma mindre spektakulära saker, som offentliga dokument eller licenser, eller en pdf på ett beslutsunderlag som ser korrekt ut, som får dig att röja affärshemligheter eller flytta pengar till fel konto, säger han och lägger till:
– Fast förmodligen är klassiska bedrägerier, där en människa kontaktar dig, fortfarande vanligare.
Men vi behöver inte bara ifrågasätta information, utan också ha tillit till vissa källor. Kritik och tillit måste samspela. Därför pratar allt fler nu även om källtillit.
– Man ska inte vara källkritisk in absurdum, för då kanske man börjar misstro även det som är trovärdigt och sant. Så tro på de källor du är van att tro på, som etablerade nyhetsmedier med ett långt ”track record”.
Mattias Svahn, forskare på FOI, totalförsvarets forskningsinstitut, tipsar.
Källkritik: Tänk efter två gånger
Tänk efter två gånger innan du agerar. Framförallt om du ska fatta ett större beslut. Ganska ofta finns det diskrepanser, som att länken du uppmanas klicka på är lite för lång eller att det finns något stavfel. Om något känns konstigt, är det ofta konstigt. Och det är sällan det är så brådskande att du inte kan lägga fem minuter på att fundera ett varv till, kontakta en kollega eller myndighet för dubbelkoll.
Källtillit: Välj vilka du litar på
Idag är antalet källor i stort sett obegränsat, och valet mellan dem faller på dig som enskild individ. Det finns en fara i att bli cynisk och tro att allt är fejk. För jo, det finns seriös journalistik, välunderbyggd forskning och myndigheter som vill väl. Våga lita på det.
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
