Orimliga skillnader i möjligheten att drogtesta anställda
Det blir allt vanligare att arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Men var går gränsen för vilka illegala aktiviteter en arbetsgivare ska få utreda även om du sköter ditt arbete? Unionen vill se en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet.
Vi belyser att det i dagsläget inte finns någon sammanhållen och heltäckande lagstiftning som skyddar landets över tre miljoner privatanställda löntagares integritet i arbetslivet.
Vi menar att det är helt orimligt.
Människans rätt till integritet, både fysisk, digital och mental, anses vara en så viktig rättighet att den skyddas genom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens stadga, Europakonventionen och Sveriges grundlag.
Om du jobbar inom stat och myndighet är din integritet skyddad av dessa förordningar. Men för privatanställda
tjänstemän
är verkligheten och rättsläget ett helt annat.
Till exempel kan en arbetsgivare göra slumpmässiga drogtester bland medarbetarna, utan misstanke om ett pågående missbruk eller varningstecken i form av misskötsel av jobbet. Det är svårt för privatanställda att tacka nej till drogprovtagning eftersom det saknas möjlighet att i förhand pröva om arbetsgivarens skäl för testningen är giltigt. Vägrar du gå med på testet kan du riskera att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet.
Möjligheterna att agera förebyggande när arbetsgivaren genomför integritetskänsliga åtgärder är med andra ord väldigt begränsade. I nuläget är vi hänvisade till flera olika lagar för att finna skydd för arbetstagaren och kunna ifrågasätta till exempel drogtestning.
Vi har inga rättsmedel att angripa åtgärden med förrän en medlem faktiskt har vägrat genomföra det arbetsgivaren kräver, och drabbats på ett sådant vis att vi kan påstå brott mot
lagen om anställningsskydd
eller diskriminering.
Det är dags för en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet och gör det möjligt att få prövat om ett drogtest är motiverat - utan att en person riskerar sin anställning genom att vägra.
En medlem ringde oss och sa att han misstänkte att hans chef ibland läste hans mejl: ”Ett antal gånger nu har hon vetat saker som jag inte förstår hur hon annars har fått reda på. Och ja, det har alltid handlat om jobbrelaterade saker, men det händer ju att jag skriver privata rader till kollegor eller kunder också, så det känns olustigt. Jag fattar att allt privat ska gå via min gmail från och med nu, men ändå… Är det här verkligen tillåtet?”
Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström säger att som utgångspunkt är svaret nej, chefen får inte läsa dina mejl.
– Arbetsgivaren får inte gå in och slentrianmässigt ta del av din mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat.
Illojalitet kan tillåta läsning
Ska en arbetsgivare göra det, så måste det finnas synnerligen goda skäl.
– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse att läsa dina mejl och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Men det ska mycket till för att komma fram till att man har rätt att läsa anställdas mejl.
Det ska finnas en stark, hållbar misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan vara ekonomisk brottslighet, eller att du kontaktar kunder och frågar om de vill hänga med om du hoppar av jobbet och startar eget.
– Misstanken måste välgrundad, det räcker inte med att tro sig veta saker eller att man har fått för sig något. De får dock inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått iväg via din jobbmejladress. Och det är förstås svårt att utröna vad som är privat och inte.
Gemensamma brevlådor ett sätt att komma runt problemet
Men om jag blir sjuk och de behöver ha tillgång till något för att driva ett projekt vidare, eller betala ut löner?
– Det bästa är om den typen av mejl kommer till gemensamma mejladresser, så att företaget inte står där om du blir sjuk i några dagar. Alternativt frågar dig om du kan vidarebefordra de mejl de behöver. Arbetsgivaren får nämligen inte ta del av dina privata mejl, och det kan vara svårt att utröna vad i din mejlkorg som är privat och inte, säger Susanna Kjällström.
Får inte slentriankolla vad du surfar på
Får chefen kolla vad jag surfar på, då?
– Nej. Som arbetsgivare får man sätta upp ramar för vad som är tillåtet att surfa på och inte. Man kan exempelvis säga att på jobbet kollar vi inte på porr och Hemnet, men då kan företaget sätta upp en spärr som gör att det inte går att gå in på de sajterna. En arbetsgivare ska nämligen alltid arbeta förebyggande snarare än kontrollerande, vilket betyder att det är bättre att spärra vissa sökord och sajter, än att gå in och kontrollera vad du surfar på.