Räntebesked och kompetensgap på agendan

Kompetensförsörjning och skillgissning

• Peter Hellberg deltog också i Unionens stora seminarium, Kan Sverige fylla kompetensgapet?, som hölls i TCO -landet. Bland annat diskuterades framgångsfaktorerna för att skapa ett relevant och tillgängligt utbildningsutbud, som matchar individernas och företagens kompetensbehov och säkerställer Sveriges konkurrenskraft. Peter presenterade Unionens kampanj och kompetensundersökning Sverige måste sluta ”skillgissa”.

• Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, medverkade i ett seminarium om Framtidens kompetensförsörjning – vad kan vi förvänta oss från en högskola på bristningsgränsen?

  Tobias Brännemo poängterade att det är viktigt att den akademiska friheten värnas men att det bör finnas en balans mellan individens fria val och arbetsmarknadens behov. Utöver Tobias Brännemo bestod panelen av Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet, Paula Örn, riksdagsledamot, Socialdemokraterna och Jonas Hagelqvist, vd, IKEM. Paneldeltagarna var bland annat överens om att det behövs satsningar för att öka intresset för bristyrken och alla måste hjälpa till med det. Elsa Berlin, tillträdande vice ordförande, SFS och Martin Norsell, generaldirektör, Universitetskanslersämbetet medverkade också i seminariet.

Semester, bostadspolitik och svenska modellen

• Unionens ordförande Peter Hellberg del intervjuades av TV4, och temat var vikten av att ha semester på semestern. Den fakta som Peter lyfte bygger på en undersökning som gjorts i samarbete med undersökningsföretaget Infostat.

• Hyresgästföreningen arrangerade ett rundabordssamtal om jämställdhetsperspektiv i bostadspolitiken, där Peter Hellberg var en av deltagarna. 

• Martin Wästfelt deltog i ett högaktuellt seminarium om framtiden för den svenska modellen ur ett konfliktperspektiv. Det var Transportföretagen som arrangerade ett seminarium i Drottens vackra ruin i Visby. Den fackliga organisationsgradens utveckling - dess betydelse för konfliktreglerna och därmed den svenska modellen var i fokus liksom samhällsfarliga konflikter – vilka regleringar finns, vad tänkte man i Saltsjöbadsavtalet och vad skulle det kunna vara idag? 

Riksbankens räntebesked påverkar avtalsrörelsen

• Idag gav Riksbanken ett nytt räntebesked. Räntan lämnades oförändrad och Riksbanken räknar med att kunna göra två eller tre räntesänkningar under andra halvåret i år, om inflationen sjunker som väntat. Tobias Brännemo kommenterade räntebeslutet både i Ekot 16:45 och på Unionens eget seminarium i Almedalen Vad får Riksbankens räntebesked för konsekvenser för avtalsrörelsen och märket?

  Tobias Brännemo påpekade att det var helt väntat att Riksbanken inte sänkte räntan nu men bra att de flaggar för något snabbare räntesänkningar framöver. Inflationen faller snart ner klart under målet på två procent och då är Unionens bedömning att Riksbanken kommer behöva sänka räntan snabbt i höst.

  Tobias framhöll också att räntan borde ha sänkts redan idag och att all information vi har egentligen talar för det, både genom att inflationen redan är tillbaka på målet och att vi nu behöver få fart på ekonomin.

  För att den svenska ekonomin ska ta fart behöver köpkraften hos hushållen förbättras. Löneökningar som är högre än inflationen kommer att bidra till det - men Riksbanken behöver också hjälpa till med en lägre ränta.

  Enligt Tobias var Riksbanken modiga som började sänka räntan tidigare än de stora centralbankerna, men menade att de inte får fega ur nu utan behöver fortsätta på det spåret.

  Medverkande Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP fonden framhöll att räntebeskedet var väntat och att Riksbanken med dagens besked hade en mjukare hållning.

  Utöver det var medverkande Klas Eklund, chefsstrateg Dahlgren Capital  och Erik Spector, chefsekonom på Teknikföretagen eniga om att märket för lönebildningen har tjänat Sverige väl. Tobias Brännemo påpekade att det nu finns utrymme för löneökningar. Det ansvar som Sveriges löntagare tog i förra avtalsrörelsen genom att inte löneökningarna blev för höga, behöver nu Sveriges arbetsgivare ta genom att löneökningarna i nästa  avtalsrörelse  inte blir för låga. Det skulle annars försämra även företagens förutsättningar.