Svensk industris framtid stod på agendan när Unionens förbundsordförande Peter Hellberg mötte energi- och näringsministern Ebba Busch i ett rundabordssamtal om Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen.
Publicerad 05 sept. 2024
I tisdags samlades industrirådets parter, inklusive Unionen med förbundsordförande Peter Hellberg, för ett rundabordssamtal med energi- och näringsministern Ebba Busch. Med Sveriges framtida konkurrenskraft i fokus diskuterades den nödvändiga strukturomvandlingen mot fossilfrihet och de stora investeringar i ny miljöteknik som krävs för att nå dit. Nedan är våra tre viktigaste slutsatser från samtalet:
En av de centrala punkterna på agendan var energiförsörjningen, där regeringen nyligen satt upp ett energimål med total effekt på 300 TWh till 2045. Unionen välkomnar regeringens energimål, men vi måste också öka elförsörjningen på kort sikt för att möta industrins behov de kommande fem till tio åren.
Regeringen måste därför sätta upp delmål med siktet inställt på 2030, 2035 och 2040 för att även i närtid säkerställa en stabil och tillräcklig energitillförsel. Dessutom behövs en politisk överenskommelse som sträcker sig över tid och inkluderar alla fossilfria energislag, inklusive en betydande utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft.
Under 2015 skrev Sverige på Parisavtalet med klimatmålet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Det är ett ambitiöst mål som förutom har potentialen att bidra till att mildra klimatförändringarna - även kan öka landets konkurrenskraft.
Men för att Sverige ska kunna genomföra klimatomställningen krävs många med rätt kompetens som kan utföra den. Industriföretag har redan nu svårt att hitta rätt kompetens, och utan riktade insatser för att förbättra kompetensförsörjningen inom relevanta områden kommer omställningen att stanna av.
Det innebär att regeringen ytterligare behöver öka sitt fokus på att fler utbildar sig till de kompetenser som efterfrågas. Det gäller i gymnasieskolan, på yrkesvux, i arbetsmarknadsutbildning, på yrkeshögskolan, samt våra högskolor och universitet. Det gäller både de som kliver in i dessa utbildningsformer som unga och de som gör det för att vidareutbilda sig senare i livet.
Läs mer om Unionens krav kopplat till kompetens HÄR.
Även den nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 2026-2037 stod på agendan. Unionen stöder att underhållet av befintlig infrastruktur måste prioriteras, men mer krävs. Sverige måste också investera i en ny infrastruktur för att säkra framtida konkurrenskraft.
Vi kan inte längre luta oss på investeringar som gjordes efter andra världskriget. Sverige måste bygga nytt och för framtiden. Dessutom behövs en omarbetning av de finanspolitiska ramverket för att frigöra resurser till både nya digitala och fysiska infrastruktursatsningar, med särskilt fokus på järnvägen och elektrifieringen av vägtrafiken.
Unionen förutsätter att partierna kan komma överens om ett nytt finanspolitiskt ramverk under hösten som möjliggör stora investeringar i Sverige.
Läs mer - Industrirådets inspel till regeringens industristrategi
Rundabordssamtalet satte ljus på några av de viktigaste frågorna för Sveriges framtid. Unionen ser med oro på att Sverige inte ser ut att klara klimatmålet och menar att det måste finnas rätt förutsättningar för att genomföra den gröna omställningen.
Rätt hanterat kan en rättvis klimatomställning leda till att Sverige blir en frontlöpare och att vi stärker vår konkurrenskraft. Unionen kommer att fortsätta arbeta för att dessa frågor prioriteras i den nationella politiken.
