Unionen och industrins parter i Dagens Industri: “Sverige behöver ett nytt system för korttidsarbete”

Pandemin visade hur viktigt korttidsarbete är för att rädda jobb och skapa stabilitet. Det gav företagen möjlighet att behålla kompetens och snabbt återhämta sig när krisen var över. Men den avslöjade också att det nuvarande systemet är för krångligt, inte tillräckligt effektivt och inte konkurrenskraftigt nog för att möta nästa kris.

Ett fungerande stöd kan göra stor skillnad

Under finanskrisen 2008–2009, när korttidsarbete inte fanns som verktyg, förlorades över 100 000 jobb i industrin. När pandemin bröt ut drygt tio år senare kunde företag i stället tillämpa korttidsarbete med stöd från staten och i samråd med fackliga parter. Detta gjorde det möjligt att behålla kompetens, undvika varsel och snabbt återhämta sig när krisen var över.

Men pandemin visade också på systemets brister. Regelverket var komplicerat, administrationen tung och stödet svårt att förutse. Jämfört med andra länder är dagens system dessutom inte tillräckligt konkurrensneutralt, då Sverige har regler som är mindre fördelaktiga än viktiga konkurrentländer som Tyskland – något som kan påverka var företag väljer att investera och placera produktion.

En reform är färdig – men har inte genomförts

Industrin är en motor i svensk ekonomi. Den sysselsätter över 800 000 människor och står för omkring 20 procent av BNP. Sverige har inte råd att erbjuda sämre villkor än sina konkurrentländer.

Därför enades industrins parter om ett gemensamt förslag till förbättrat korttidsstöd, vilket presenterades i en statlig utredning hösten 2022 (SOU:2022:65). Utredningen har varit ute på remiss, men frågan har sedan dess blivit liggande.

Förslaget innefattar bland annat:

• Ett samlat system: De två nuvarande systemen, det som regeringen kan aktivera och det öppna och permanenta systemet, ersätts med ett enda system för korttidsarbete. Det nya systemet är bättre anpassat för djupa lågkonjunkturer, och regeringen får möjlighet att snabbt förstärka stödet vid en allvarlig kris.
• Tydligare kriterier: Stödet ska baseras på behovet av arbetstidsminskning, vilket gör det enklare att pröva och mer träffsäkert.
• Smidigare ansökan: Ansökningsprocessen förenklas och blir tydligare för bättre förutsebarhet och rättssäkerhet.

Vi måste agera innan nästa kris

Den globala osäkerheten är stor. Handelshinder, säkerhetshot, politisk instabilitet och krig påverkar de globala värdekedjor som svensk industri är en del av. Nästa kris kan slå snabbt och hårt.

Unionen och övriga parter inom industrin är överens: Regeringen har nu en möjlighet att genomföra den föreslagna reformen som stärker konkurrenskraften, tryggar jobb och säkrar framtidens exportvärden. Nu är tiden inne att förstärka huset inför nästa storm.

Vill du läsa debattartikeln i sin helhet på DI Debatt? Läs mer här.